Willem van Valkenburg – keynote speaker at ChALS 2014

Willem van Valkenburg

Willem van Valkenburg

Chalmers Library runs an annual conference. This years topic is about MOOCs (Massive Open Online Courses), and Willem van Valkenburg from Delft University of Technology, The Netherlands, is keynote speaker. He is the manager for production and delivery of TU Delft Extension School. Willem also manages a blog about e-learning.

– What is the most important thing about MOOCs?

The universities have focused on research for a long time. MOOCs bring back education as the main point. MOOCs also innovate the classroom education.

Welcome to listen to Willem and all the other speakers tomorrow at Chalmersska huset, Göteborg!

Conference program

Conference program

/Linnéa

Registrera ett unikt ID för forskare – ORCID

Vad är ORCID?
Open Researcher & Contributor ID – ORCID – är ett internationellt register för forskare. ORCID ger varje forskare ett unikt och permanent ID som används vid publicering och vid ansökningar. Genom ett unikt ID får man bättre möjlighet att knyta forskningsresultat till rätt upphovsperson. Systemet är under snabb uppbyggnad och i Sverige kommer Vetenskapsrådet att använda ORCID vid ansökningar från och med 2015.

  • ORCID samarbetar med äldre ID-system som t ex Researcher-ID, men till skillnad från dessa ägs inte ORCID av något enskilt företag utan är en öppen, non-profit organisation skapad av universitet, forskningsfinansiärer och vetenskapliga förlag.
  • ORCID är kostnadsfritt att skapa och använda för den enskilda forskaren.
  • ORCID är kopplat till forskaren och kan användas genom hela karriären.
  • ORCID innebär bättre datakvalitet i de internationella citeringsdatabaserna och blir därmed viktigt vid bibliometriska analyser och forskningsutvärderingar.
  • Det är enkelt och går snabbt att registrera ett ORCID.

Hur gör jag som forskare på Chalmers?
Här kan du registrera ett nytt ID eller koppla ett redan befintligt ORCID-ID till Chalmers tjänster. Ditt ORCID-ID visas i Chalmers Publication Library i anslutning till din publikationslista.
Frågor och synpunkter? Vänligen kontakta: cpl@chalmers.se

Välkommen Lars!

lars_a

Lars Andersson är från Kungsbacka och är ett av de senaste tillskotten på Chalmers bibliotek. Han kommer att höra till avdelningen för stöd & system. De huvudsakliga uppgifterna kommer att vara att jobba med underhåll och nyutveckling av system. I höst kommer han främst att arbeta med bibliotekets system för att hantera fjärrlån, men kommer också att försöka vara en tillgänglig resurs för andra pågående projekt.

Varför valde du att söka jobb på Chalmers?
Jag är väldigt intresserad av att ta fram tjänster som hjälper människor att lättare hitta och ta till sig information. Eftersom ett av bibliotekens huvudsakliga mål är att tillgängliggöra information för människor kändes det som ett intressant ställe att arbeta på.

Vad gjorde du innan du kom till Chalmers?
Jag studerade faktiskt datateknik på Chalmers relativt nyligen och tog min examen där 2011. Efter studierna har jag dels arbetat på en liten säkerhetsfirma som främst arbetade med fysisk säkerhet till kriminalvårdsanstalter. Men jag har också hunnit med att starta ett eget litet företag ihop med en gammal Chalmerskamrat där vi försöker skapa och distribuera intressanta produkter, främst formade i mjukvara.

Hur ser ditt förhållande till bibliotek ut?
Jag har inte varit någon flitig besökare av bibliotek i mitt liv utan det har mest varit sporadiska besök på stadsbibliotek eller biblioteket på den skola där man för tillfället studerade. Det senaste året har jag dock studerat Lärande, kommunikation och informationsteknologi på distans vid Göteborgs universitet och har där kommit i kontakt med deras webbresurser ganska mycket.

Vad har du för förväntningar på jobbet?
Att få utvecklas genom att utbyta idéer med andra människor i intressanta projekt och att få vara med och ta fram tjänster som hjälper människor att lättare få tag på och uppnå förståelse för information inom olika ämnen.

Vad har du för intressen vid sidan av jobbet?
Interaktionsdesign, lärande och att skapa saker med grafik, musik och/eller kod. Jag studerar fortfarande Lärande, kommunikation och informationsteknik på halvfart vid Göteborgs universitet vilket tar upp en stor del av min fritid. Gillar också att träna yoga, titta på film och spela brädspel.

Vad ska man inte missa när man är i Johanneberg?
Smita över till bergen i Norra Guldheden och njuta utav utsikten.

Till sist, vad läser du just nu?
The Foundation Trilogy av Isaac Asimov.

ARLIS/Norden årsmöte och konferens, 12-14 Juni 2014, Reykjavik, Island

ARLIS/Norden – Art Libraries Society Norden – är en förening för nordiska bibliotek och bibliotekarier inom områdena konst, design, arkitektur, fotografi och närliggande ämnen. Föreningen bildades 1986 och sköts av en styrelse bestående av medlemmar från de nordiska länderna. Syftet med föreningen är att främja professionella intressen, samarbeten och nätverk samt fungera som en plattform för information, diskussion och gemensamma aktiviteter.

nordiska huset(Nordiska huset , Reykjavik)

Varje sommar anordnas ett årsmöte och konferens enligt roterande schema i ett av de nordiska länderna, och i år var det Islands tur. Vi höll till på Islands Nationalmuseum i Reykjavik. Temat detta år var material och konferensen titulerades Touched by human hand – the beauty within the material. Materialtemat togs an ur ett brett perspektiv med varierande föreläsningar. Vi fick lyssna till Lilja Árnadóttir, inspektör vid Nationalmuseum, som genom utställningen The silver of Iceland beskrev och visade olika metoder av isländskt silversmide från 1500-talet till 2000-talet. I arkitekten Hjörleifur Stefánssons föreläsning FROM EARTH, the turfhouses of Iceland fick vi ta del av den isländska traditionen med byggandet av torvhus, en tradition som dominerade på Island ända fram till början av 1900-talet. Sandra Gonon, arkitekt och verksam vid KADK (Det Kongelige Danske Kunstakademis Skoler for Arkitektur, Design og Konservering), Köpenhamn, presenterade några nya och banbrytande examensarbeten gjorda av design- och arkitekturstudenter i vilka man använt sig av naturmaterial eller på olika sätt samverkat med naturen.
Ett annat perspektiv på materialitet togs upp i Elsa Modins föreläsning The materiality of the photobook. Elsa är bibliotekarie på Hasselbladsbiblioteket i Göteborg och hennes föreläsning handlade om fotobokens fysiska och estetiska aspekter; form, storlek, bindning och material et.c. Hur själva utformandet av fotoboken ibland är ett minst lika stort konstnärligt projekt som innehållet, något som även inverkar på katalogiseringsarbetet.

Den fråga på materialtemat som intresserade mig mest rörde materialbibliotek, om hur vi som bibliotekarier kan hjälpa till att förmedla kunskap om material och dess användningsområden och även tillhandahålla prover rent fysiskt. Lisa Martling Palmgren, bibliotekarie och projektledare vid Kungliga konsthögskolans bibliotek i Stockholm, och Jessica Lertvilai, materialforskare vid University of the Arts, London, beskrev i sina föreläsningar olika erfarenheter av att bygga upp ett materialbibliotek från grunden.Jessica

(Jessica Lertvilai, University of the Arts, London)

En mycket inspirerande föreläsning hölls av Elodie Ternaux, co-director på materialbiblioteket MatériO i Paris. MatériO är ett privat företag som dels tillhandahåller en databas med tusentals olika materialbeskrivningar, och dels ”showrooms”,  där man kan titta på de fysiska proverna, runtom i Europa. I föreläsningen  Materiology, or how materials can become an inspirational tool for creative professionals, beskrev Elodie dagens komplexitet och stora utbud, ”hyperchoice”, vad gäller konsumtionsvaror i allmänhet, och även materialresurser. Grundmaterialen förändras ju inte, men nya material skapas och nya användningsområden uppstår. I det högteknologiska samhället ställs stora krav på funktionalitet men också ökade krav på hållbarhet och miljöhänsyn, något som tvingar materialutvecklare att tänka kreativt. Genom att se på material från nya vinklar kan de byta kontexter och användningsområdena blir allt mer överlappande. En gelé som tidigare uteslutande använts inom sjukvård börjar användas i sportutrustning. Organiska material används i design av lampor och stolar, återvunnet papper behandlas med träbehandlingstekniker och får nya dimensioner. I samband med detta blir det en allt svårare uppgift att klassificera och organisera material, och kunskap och vägledning blir allt viktigare. Där man förr delade in material enligt deras beståndsdelar, blir det kanske idag blir alltmer relevant att kategorisera enligt egenskaper som t.ex. lättvikt, transparens, flexibilitet et.c. Enligt Elodie kan materialbiblioteken hjälpa olika kategorier av yrkesverksamma att greppa det enorma utbud som finns och vara en plats där inspiration, kunskap och kreativitet kan mötas och ge upphov till fantastiska projekt av olika slag. Materialbiblioteken kan också hjälpa kunder att få kontakt med producenten av materialet direkt. Eftersom MatériO är ett privat företag (finansierat av medlemmarnas avgifter) så är de helt fria att välja innehållet i databasen och samlingarna. Det finns ingen strävan att vara heltäckande, utan snarare handlar det om att samla de material som företaget anser vara innovativa och intressanta och förmedla dessa till användarna. På Chalmers bibliotek prenumererar vi på en databas med tillhörande fysiska materialprover från Material Connexion, ett företag baserat på samma grundidé.

Lördagen ägnades åt en studie/kultur-resa runt på Islands södra del med dess hänförande landskap. Vi passerade förbi lavafält, gejsrar, vulkaner och kratrar, besökte ett familjeägt tomatplantage och fick uppleva en hästshow på islandshästfarm. Sammantaget en späckad och lärorik konferens på en magisk plats definitivt värd att återkomma till.gejsrar

(Gejsrar på södra Island)

Sara Nässén, Arkitekturbiblioteket

Välkommen Jenny!

jenny_webb

Det här är Jenny Kihlberg. Hon är ett av Chalmers nyaste tillskott och ska jobba med tillgänglighetsfrågor och i teamet Biblioteket som mötesplats. Just nu är Jenny vikarierande teamledare och lägger mycket av sin tid på ett nytt bemanningssystem.

Varför sökte du tjänsten på Chalmers bibliotek?
Jag har jobbat som folk- och studiebibliotekarie i över åtta år och det var helt enkelt dags att testa något nytt. På intervjun lät det dessutom spännande med arbetssättet på Chalmers bibliotek. Jag tycker om att jobba i projekt.

Du bytte från folkbiblioteket till ett vetenskapligt bibliotek. Vilka är de stora skillnaderna?
På min förra arbetsplats hade jag en filialchefstjänst och många arbetsuppgifter är faktiskt desamma. En stor skillnad är dock att inte längre jobba med skönlitteratur och med barnverksamhet. Här på Chalmers finns det mer tid att utveckla idéer och samarbetsprojekt. Inom folkbiblioteksvärlden arbetar man fortfarande mer med tryckta böcker och hanteringen av dessa tar mycket tid. På Chalmers finns det dessutom många spännande projekt som inte alls finns i folkbiblioteksvärlden.

Från min tid på folkbibliotek är jag van att arbeta med verksamhetsplanering och uppföljning, så det kommer jag få nytta av på Chalmers. Dessutom är folkbibliotekarie ett väldigt socialt jobb, jag är van att träffa hundratals besökare varje dag, så förhoppningsvis har jag någonting att bidra med när det gäller bemötandefrågor.

Vad jobbar du med på Chalmers?
Jag arbetar med projekt som ska leda till att biblioteksanvändarna får så bra service som möjligt. Dessutom är jag med och utvecklar den fysiska miljön i biblioteket så att den ska spegla hur en modern biblioteksverksamhet fungerar och motsvara besökarnas behov. Jag är även mycket engagerad i tillgänglighetsfrågor (studenter med olika typer av funktionsnedsättningar kan genom biblioteket få tillgång till specialhjälpmedel och anpassad litteratur).

Vad har du för förväntningar på tjänsten?
Jag ville se hur det var att arbeta på en större arbetsplats med mer resurser, eftersom det ger bättre förutsättningar för att kunna driva utvecklingsprojekt. Och hittills har Chalmers verkligen motsvarat mina förväntningar. Det är även spännande att arbeta i en internationell miljö, där man träffar människor från olika länder och drar lärdom av vad som händer på vetenskapliga bibliotek runt om i världen.

Vad har du för intressen vid sidan av jobbet?
Det blir ett standardsvar på denna: umgås med familj och vänner. Jag älskar även att resa! Förra året var jag i Indien och i Kroatien. Mitt fritidsprojekt just nu är annars att bli bättre på brännboll. Eftersom jag har barn i skolåldern kommer jag snart utsättas för brännbollsturneringar igen. Och då tänker jag inte välja plattracket!

/Mikael Weiss

MOOCs & de svenska universiteten – pågående satsningar & strategiska sammanhang

Chalmers biblioteks årliga konferens (ChALS) kommer i år att handla om MOOCs – Massive Open Online Courses.

De öppna onlinekurserna har på kort tid blivit en av de tydligaste trenderna i den högre utbildningen, och många högt rankade universitet erbjuder idag avgiftsfria kurser som är öppna för alla som är intresserade. I Sverige pågår projekt för att lansera MOOCs bland annat vid Chalmers, Karolinska institutet och Lunds universitet.

På ChALS 2014 kommer vi att få en aktuell bild av dessa projekt och möjlighet att diskutera det strategiska sammanhanget.

– Erfarenheter från pågående projekt vid KI, LU och Chalmers.
– Learning analytics – hur vi kan förstå användarnas interaktion med öppna onlinekurser.
– Strategiska aspekter kring svenska universitets satsningar på MOOCs.

Vi kommer att publicera information fortlöpande på konferensens facebooksida.
Välkommen till Göteborg och Chalmers den 24 september.

/Jonas Gilbert

Whiteboard Animation

Efter att ha gjort en film med whiteboard-animationer, till ett moment i en distanskurs som jag läser, var det en del som var intresserade av hur jag hade gått tillväga när jag skapade den. Vad kan då vara bättre än att teckna ned processen med ett litet blogginlägg.

Filmen som jag gjorde kan ses här http://youtu.be/9Pa_Y_XiBzg och jag producerade den till kursen Människa, samhälle och digitala medier: kunskaper och kompetenser i förändring inom ramen för programmet Lärande, kommunikation och informationsteknologi på Göteborgs Universitet.

Grundidéen för en whiteboard-animation är helt enkelt att måla på en whiteboard, spela in det med en videokamera och sedan spela upp det snabbspolat. Då alla kanske inte har tillgång till whiteboard, videkoamera, inte vill att ens hand skall synas i filmen eller bara tycker upplägget känns allmänt krångligt så kan man också göra processen helt digitalt. Man målar då i valfritt ritprogram och spelar in det med ett annat program som kan spela in det som händer på skärmen.

Jag själv valde att måla i Gimp och att spela in med Krut. Utöver detta spelade jag in talet med QuickTime och redigerade den slutliga filmen med iMovie då jag för tillfället satt på Mac OS X, båda kommer så vitt jag vet som standard med Mac OS X.

Då jag ej kände att min skicklighet för att måla med en vanlig datormus var tillräcklig så valde jag att istället måla med en Wacom ritplatta, den fungerar i princip som en jättelik touchpad med en penna till.

wacom

Min process följer här nedan

  1. Skriv ett manus för vad som skall talas och vad som skall ritas.
  2. Ställ in i Krut vilket område på skärmen som skall spelas in.
  3. Välj ut ett kort stycke ur manus.
  4. Spela in talet till stycket och spara undan filen.
  5. Starta inspelning med krut, måla det som skall målas och spara undan filen.
  6. Importera ljud- och videofilen in i iMovie och placera klippen där de skall vara i filmen. Snabba upp det importerade videoklippet till önskad snabbhet så att det passar bra med längden på ljudfilen och hastigheten på övriga klipp.
  7. Upprepa punkt 3-6 för alla stycken som skall vara med i filmen.

I Krut finns en möjlighet för att inte spela in musen och i Gimp finns också en inställning för att dölja den lilla ring som i vanliga fall syns där man målar utöver själva muspekaren. Gör man detta får man bilder som målas upp från ingenstans, vilket jag tycker ser ganska häftigt ut.

iMovie-project

Hoppas att detta kan hjälpa någon.

Lars Andersson

Chalmers bibliotek testar Get It Now

Forskare och studenter på Chalmers erbjuds nu att beställa artiklar på ett nytt sätt. Get It Now är en service för dokumentleveranser från Copyright Clearance Center i USA. Verksamheten har varit begränsad till Nord Amerika men förra året erbjöds Chalmers bibliotek tillfälle att delta i ett pilotprogram och vi hoppade på vagnen.  Efter många turer är nu tjänsten igång och rullar på för fullt.

Get It Now är en s.k. unmediated service där beställning och leverans av dokument sköts utan att bibliotekspersonal är inblandad överhuvudtaget.  När våra användare hittar något de vill ha i t.ex en av våra databaser kan de via en länk till Get It Now i länkservern beställa önskad artikel och inom ca två timmar får de den elektroniska varianten av artikeln levererad direkt till sin dator.

Tjänsten i sig kostar inget utan vi betalar copyrightavgift för varje artikel och den snabba  leveransen av artiklar i original kan i förlängningen kanske leda till översyn av prenumerationer på tidskrifter med låg användning. För närvarande har vi inte tillgång till alla de förlag som finns i Get It Now utan det rör sig om ca tvåtusen titlar.

Vi vet inte vart detta bär hän men det är kul att testa något nytt och vi ser det i nuläget mest som ett komplement till det vanliga sättet att beställa kopior av artiklar som vi inte har på biblioteket.

Ylva Lindgren

Jan Jörnmark och Krisen

Den 25/4 anordnade biblioteket den sista av vårens ”inspirationsföreläsningar”, en rad föreläsningar som under en tid anordnats av bibliotekets personal. Föreläsningarna äger rum ungefär tre ggr/termin och är öppna för Chalmers personal och studenter. Denna fredag fick vi besök av Jan Jörnmark. Jan, som tidigare varit anställd på Chalmers, är idag docent i ekonomisk historia, rutinerad föreläsare och prisbelönt författare till ett flertal böcker, bl.a. Övergivna platser (2007), Övergivna platser 2 (2008), Avgrunden (2011) och nu senast Krisen (2013), vilken var utgångspunkten för dagens föreläsning. Alla Jans böcker innehåller ett rikt bildmaterial, med foton tagna av honom och fotografen Annika von Hausswolff. Med en bakgrund inom både ekonomi och bygglagstiftning så intresserar sig Jan för frågor som hur arkitektur manifesterar den politik och ekonomi som råder i samhället. Medan Övergivna platser-böckerna berättar om Sverige i efterkrigstidens konsumtionssamhälle, storstädernas tillväxt och industrilandsbygdernas borttynande, så handlar Avgrunden i hög grad om globalisering och effekterna av finanskrisen 2008, bland annat i USA och Östasien.
Jornmark1
I Krisen tar Jan med oss på en resa genom det moderna Europas framväxt och beskriver avindustrialisering, avfolkning och Europas integrationsproblem. Jan beskriver Krisen som den bok han alltid velat skriva, ända sedan han i sin doktorsavhandling forskade i omstruktureringen av Europa genom kol- och stålunionen. I boken besöker Jan regioner som under efterkrigstiden varit avgörande för Europas industriella utveckling, men som nu är bortglömda av de flesta. Föreläsningen följde bokens ordning och startade under de tre stora europeiska decennierna, 50-60- och början av 70-talen, med den smått osannolika historien om oljemagnaten Enrico Mattei, mannen som i Times Magazine blivit kallad “den mest inflytelserika italienaren sedan kejsar Augustus”. I andra delen av boken och föreläsningen tar Jan med oss till Sverige och Bergslagen, med berättelsen om Jan Stenbecks kommunikationsimperium. Därefter hamnar vi Andalusien efter fastighetsbubblan för att avsluta i kvarlämningarna av textilstäderna i det forna Östtyskland.
Jornmark2

Jan föreläser med glöd, energi och stor kunskap. Fotona, som talar om alla de drömmar och besvikelser som inhysts på dessa platser, är fantastiska historie- och samtidsdokument. Vi ser hur platser, till synes över en natt, lämnats åt sitt öde: matbespisningen med tallrikar täckta med duvspillning och raderna med rostiga symaskiner från textilfabriken i Gagliano, spökstäderna och de tomma lägenheterna i San Juan de los Terreros. Det är både overkligt och olustigt. Visst finns där sorg och melankoli, men samtidigt så är det hoppingivande att det finns människor som tar sig tid att söka upp dessa platser och berätta dessa historier, som ju i så hög grad format det Europa vi idag lever i. Och, de ödesmättade boktitlarna till trots, så beskriver Jan sig som en framtidsoptimist.

För foton och mer information om Jan besök hans hemsida

Text: Sara Nässén
Foto: Malin Rydenhag

Hej David!

davidpåorm_rev

David Minguillo Brehaut har jobbat hos oss sedan februari i år och kommer främst att arbeta med bibliometri på Avdelningen för vetenskapens kommunikation.

Vad kommer du göra under våren?
Just nu är det två olika projekt för bibliometrin men mest tid kommer jag lägga på UIRC, University industry reserach collaboration, som är ett projekt vi ska göra i samarbete med CWTS, Leiden. Vi ska undersöka hur FoU-samarbetet ser ut mellan universitet och forskningsintensiva företag i Europa och Asien. Chalmers är bra på att samverka med industrin och nu ska vi göra en kartläggning av det för att få en samlad bild. Vi ska samla data om Chalmers innovationsstrukturer och om tjänster, processer, och produkter där det kan finnas samspel med näringslivet

Vad gjorde du innan du fick jobbet på Chalmers bibliotek?
Jag har bland annat forskat inom bibliometri för forskningsgruppen SCImago vid University of Granada i Spanien och gått en forskarutbildning vid Wolverhampton University i Storbritannien.  Jag disputerade i december, och samma dag fick jag veta att jag hade fått jobbet på Chalmers bibliotek.

Hur har din första tid på biblioteket varit?
Bara bra, jag är positivt överraskad över att alla är så drivna och det märks att alla är väldigt stolta över sin verksamhet. Jag hoppas nu få fortsätta att jobba inom samma område som jag forskat, och få omsätta det i praktiken, och lära mig mer om vetenskaplig kommunikation och forskningspolitik.

David kommer ursprungligen från Peru, och kom till Sverige när han var 18 år. Han har hunnit flytta runt en del och bott i Spanien, Storbritannien, Danmark och Colombia, men Göteborg var inte helt okänt för honom eftersom han utbildade sig till bibliotekarie vid Högskolan i Borås.

/Martina R.

Inga fler inlägg.