Från och med den 16 oktober blir det möjligt för forskare att registrera ett unikt ID. Det är Open Researcher & Contributor ID – ORCID – som då lanseras. ORCID är en non-profit organisation som är registrerad i USA, och ett stort antal förlag, lärosäten, forskningsfinansiärer och andra aktörer har ställt sig bakom initiativet. Syftet är att skapa ett globalt register med unika ID:n som kan användas för att underlätta informationsförmedlingen för forskarna. Redan från nästa vecka går det till exempel att ange sitt ORCID när man skickar in artiklar till Nature Publishing Group, och flera andra förlag kommer att ta ORCID i bruk inom den närmaste tiden.

De enda uppgifter som är obligatoriska vid registreringen är namn + epostadress. Det finns även möjlighet att skriva något om sina forskningsintressen, samt att ladda upp en publikationslista och ett CV. ORCIDs främsta syfte är dock inte att samla så mycket information som möjligt om forskarna utan att vara ett register med unika forskar-ID:n, som andra tjänster kan använda för att kommunicera och hantera information. ORCIDs IDn finns tillgängliga med en Creative Commons-licens och det innebär att andra företag och tjänster kan använda informationen utan att behöva be om särskilda tillstånd. Detta är en skillnad mot exempelvis Researcher ID som Thomson Reuters (Web of Science) hittills har erbjudit, där informationen ägs av företaget och inte kan användas av andra aktörer.

Det är individen själv som registrerar ett konto hos ORCID och som själv väljer hur mycket information som ska vara publik. Det finns även möjlighet för forskaren att utse en organsation som ”trusted organization”. Det kan till exempel vara det lärosäte som man är verksam vid, och som då får behörighet att redigera den information som finns kopplat till forskarens konto. Tanken är att kontot hos ORCID ska kunna följa individen genom forskarkarriären, även när man byter lärosäte.

Hur kommer då ett ORCID att se ut? ORCID är ett sextonsiffrigt nummer där det sista värdet är en kontrollsiffra. Men i övrigt innehåller numret som sådant ingen information. ORCID skrivs som en http-länk, exempelvis: http://orcid.org/0137-1963-7688-2319

Vilka vinster finns det med ett internationellt forskar-id? I ett första steg har ORCID förutsättningarna att underlätta kommunikationen mellan författaren och förlaget, och inom något år kommer förmodligen alla större förlag att ha stöd för ORCID. På liknande sätt kan kommunikationen mellan forskare och finansiärer underlättas vid projektansökningar och rapportering. Samtidigt skapas också möjligheter att använda ORCID vid bibliometriska analyser. ORCID kommer redan från början att ha kopplingar till CrossRef, som är den tjänst som hanterar id:n för forskningsartiklar (DOI, Digital Object Identifier).

Ur svensk synvinkel pågår under 2012 ett projekt som är finansierat av Kungliga biblioteket och som leds av Stockholms universitetsbibliotek, och där även biblioteken vid Chalmers, Karolinska institutet och Malmö högskola deltar: ”Författaridentifikatorer och publikationsdatabaser”. I detta projekt undersöker vi förutsättningarna att rekommendera svenska lärosäten att implementera ID:n för författare/forskare.

Om ORCID: http://about.orcid.org/

Om det svenska projektet: http://openaccess.kb.se/2012/08/forfattaridentifikatorer-och-publiceringsdatabaser-%E2%80%93-scenarier-och-utvecklingsmojligheter/

Mer läsning om ORCID:
Haak, L. L., Fenner, M., Paglione, L., Pentz, E., & Ratner, H. (2012). ORCID: a system to uniquely identify researchers. Learned Publishing, 25(4), 259-264. http://dx.doi.org/10.1087/20120404

/  Jonas Gilbert