Tillgänglighet på webben

På Webcoast pratade webbyrån Rabash om tillgänglighet på webbsidor: hur de ska utformas för att fungera bra för användare med funktionshinder. Här är en lista på saker man kan göra för att garantera en miniminivå.

Se till att det går att navigera sig fram med hjälp av tangentbordets tangenter Alt och tab. Markeringen ska synas på webbsidan när man tabbar sig fram.
Kolla med hjälp av ett skärmläsarprogram att sidan kan läsas upp. På Mac finns Voiceover (Command+F5).
Texten ska kunna förstoras 150%.
Avstava inte. Marginaljustera inte texten.
Ha ett textalternativ till video.
Öppna INTE länkar i nytt fönster.
Använd beskrivande länkar. Tala om vart man kommer.
Undvik länktext kortare än 4 tecken för att man ska hinna klicka på den vid uppläsning.
Ha meningsfulla och berättande titlar.
Skriv kort och konkret med det viktigaste först så att läsaren får veta om det är värt att lyssna.
Fetstila viktiga ord.
Ha alt-text till bilder bara om det fyller en funktion. Den ska vara som om du beskrev bilden i telefonen. Det ska vara begripligt.

För webbläsaren Firefox finns tillgänglighets-verktyget Wave att ladda ner.

I övrigt så hittar man mycket info på Funka.nu.

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Några Open Access-nyheter

Den nyligen lanserade Open Access-tidskriften PeerJ meddelar att deras artiklar nu kommer att indexeras av Scopus och PubMed Central. Redan från start har tidskriften indexerats av Google Scholar. Ett 60-tal artiklar har hittills publicerats inom ämnesområdena biologiska vetenskaper, medicin och hälsovetenskap.

PeerJ använder sig av en annorlunda finansieringsmodell som bygger på att man som forskare betalar en engångsavgift och därefter kan publicera i PeerJ livet ut i princip. All artiklar som publiceras i PeerJ har, utifrån liknande kriterier som i den etablerade OA-tidskriften PLoS One, genomgått peer review-granskning.

IEEE startar en ny Open Access-tidskrift, IEEE Access, vilken man beskriver som en ”mega journal”. Artiklar inom IEEE’s alla ämnesområden tas emot och man utlovar en snabb peer review-process, där granskningskommittén antingen accepterar eller refuserar artikeln, i den form den är inskickad.

IEEE har sedan tidigare ett par rena OA-tidskrifter och fler är på gång och för de flesta av sina traditionella tidskrifter erbjuder man möjligheten att mot en avgift göra sin enskilda artikel fritt tillgänglig. IEEE har även sedan länge en generös policy vad gäller parallellpublicering.

/Kristina Graner

Publicerat av kristinagraner

Ny söktjänst för Chalmers studentarbeten

Idag lanserar vi den nya söktjänsten Studentarbeten, där du kan hitta examensarbeten och andra studentarbeten från Chalmers. Fulltextfiler finns fritt tillgängliga för många av arbetena, från 2010 och framåt är täckningen mycket god. En nyhet är bl.a. att man från och med nu kan koppla ett arbete till ett specifikt utbildningsprogram.

Lanseringen av Studentarbeten innebär även att examensarbeten inte längre är sökbara i Chalmers Publication Library (CPL), dock sker registrering och uppladdning av filer fortfarande i CPL. CPL kommer precis som förut tillgängliggöra avhandlingar och övriga forskningspublikationer skrivna av Chalmersforskare.

/Kristina Graner

Publicerat av kristinagraner

Större synlighet för Chalmers studentarbeten

I Chalmers Publication Library (CPL) registreras och e-publiceras de examensarbeten som Chalmers studenter skriver. 2012 registrerades 773 exjobb på masternivå och av dessa går 664 att läsa direkt i CPL. För att förbättra synligheten har Chalmers bibliotek nu gjort en särskild portal där exjobben kan sökas fram. Tjänsten kommer att bli publik i mitten av mars, men som förberedelse visar vi här några bilder på de förändringar som gjorts. En nyhet är också att de studentarbeten som registreras fr o m 2013 blir möjliga att söka efter vilket utbildningsprogram de är skrivna vid.

Publicerat av Linnéa Sjögren

Chalmers e-boksseminarium 2013

Universitets och högskolebiblioteken har de senaste åren arbetat strategiskt och utforskande med förvärv av e-böcker. Idag utgör e-böcker merparten av bokförvärven på många bibliotek. I takt med att e-boksförvärvet vuxit och erfarenheterna blivit fler har utmaningarna att förstå och hantera e-böcker blivit större. För de som arbetar med e-böcker på de svenska universitets- och högskolebiblioteken finns det ett uttalat behov av att dela erfarenheter. I det dagliga arbetet ställs biblioteken inför frågor som rör arbetsflöden och att nå ut med e-böckerna, att ta ställning till nya affärsmodeller och former av användardrivet förvärv.

Chalmers bibliotek bjuder in till ett seminarium med e-boken på forskningsbiblioteken i fokus. Tanken är att samla personer som arbetar aktivt med e-boksfrågor. Ambitionen är att skapa förutsättningar för aktivt utbyte och nätverk, att lyfta svåra frågor men framförallt att fokusera på goda exempel och att komma vidare.

Seminariet äger rum den 21 mars, 09.30 — 16.30.

Platsen är Chalmersska huset, plan 1 i centrala Göteborg (Södra hamngatan 11).

Kostnad för seminariet är 700 kr och inkluderar lunch, för- och eftermiddagsfika.

Upplägg

Dagen är uppdelad i tre block. Blocken inleds med en presentation/orientering med praktiska exempel och frågeställningar. Därefter delas deltagarna in i mindre samtalsgrupper. Deltagarna har inför seminariet tagit del av diskussionsfrågor och förberett med egna exempel. Efter gruppdiskussionerna återsamlas grupperna för återkoppling där moderator sammanfattar gruppdiskussionen.

Det finns många frågeställningar kring e-böcker och vi kommer inte hinna med att täcka in alla. Utifrån de intresseanmälningar som kommit in har vi valt att fokusera på följande tre block:

PDA : Projektet Patron-driven acquisition (PDA) som förvärvsmetod på universitets- och högskolebiblioten redovisas. Projektet har drivits av Uppsala universitetsbibliotek i samarbete med Malmö högskolebibliotek och Södertörns högskolebibliotek.

Affärsmodeller : Vilka affärsmodeller är hållbara och används på biblioteken? Vilka villkor ställer vi på leverantörerna?

Arbetsflöden & att nå ut till användaren : med fokus på dataflöden och konsekvenser i gränssnitten av olika val som görs. Ligger fokus rätt på inladdning och bearbetning av MARC-poster, hur tillförlitliga är leverantörernas knowledgebaser?

Inför seminariet kommer deltagarna via Facebookgruppen E-böcker på akademiska bibliotek kunna förbereda sig och tipsa om aktuell litteratur, artiklar, bloggar och annan inspiration.

Anmälan sker till marie.wenander@chalmers.se senast den 6:e mars. Inkludera ev. matrestriktioner i din anmälan.

Publicerat av dcforsman

Konferens: Digitalisera för flera

Den 5 december 2012 arrangerade Göteborgs universitetsbibliotek en konferens om digitalisering och tillgänglighet: Digitalisera för flera.

Efter morgonkaffet och inledning av Erik Siira, började Anders Söderbäck ifrån Stockholms universitetsbibliotek prata om ”interoperability” och metadata. Han redogjorde för ett projekt finansierat av KB där Stockholms UB kommer att utveckla ett förslag på hur bibliotek och minnesorganisationer kan utveckla metadata för digitala projekt. Information om projektet, som ännu inte är avslutat, finns på KB:s webbplats.

Mikael Korhonen gav en detaljerad rapport av ett projekt utfört av Svenska Litteratursällskapet i Finland som försökte svara på frågan: Har digitaliseringsprojekt utförda av bibliotek och minnesorganisationer i Finland tillgodosett forskarnas behov? Resultatet visar att forskarna och icke-professionella forskare i stort sett är nöjda med vad som har digitaliserats förutom att många tycker att gränssnitten och visningslösningarna är dåliga och svåra att arbeta med. Det finns en sammanfattning av projektets upplägg på Svenska Litteratursällskapets webbplats, Titta gärna också på deras digitaliserade medlems och informationstidskrift Källan.

Förmiddagen avslutades med ett tal av Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, Språkbanken, Göteborgs universitet. Borin presenterade Språkbanken och arbetet som bedrivs där. Han förordade också att all information som digitaliseras ska, i den mån det är möjligt, vara fritt tillgänglig och öppna standarder ska användas. För att kunna göra ex. en analys av stora mängder text är det helt nödvändigt att veta hur en text har digitaliserats. För mer detaljerad information om arbetet som bedrivs på institutionen kika på deras hemsida.

Efter en fin fisklunch, var det meningen att Lars Aronsson skulle presentera 20 år med Runeberg, men tyvärr hade han fått förhinder och istället hoppade Mats Malm, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet in och pratade om den fritt tillgängliga databasen Litteraturbanken. För de med intresse av äldre litteratur är den här sidan högintressant.

Dagens föreläsningar avslutades med en mycket intressant föreläsning av Andreas Blackne från företaget Funkanu.se. Blackne började sin presentation med att prata om hur institutioner och företag bör designa websidor och fysisk miljö som fungerar för alla människor inklusive de med funktionshinder, äldre, arbetsskador, tillfälliga besvär, svenska som andra språk etc. Han presenterade många praktiska exempel på design som från början var konstruerad för människor med någon typ av funktionshinder som snabbt blev standard i både hushåll och i industrin(bra ex. är moderna vattenkranar). Företaget utbildar, utvecklar och analyserar tillgänglighet i webdesign och fysiska miljöer. Kolla deras hemsida för ytterligare information.

Dagen avslutades med en paneldebatt som summerade de olika presentationerna och uppmuntrade till vidare arbete med digitalisering av material som är tillgänglig fritt för alla.

/Christina och Anki

Publicerat av chalmerslib

Open source

Open source eller öppen källkod som det heter på svenska är ett omdebatterat begrepp. Många vet inte vad det betyder och för att förvirra det ytterligare finns det alternativa begrepp som till exempel fri programvara. Jag får ibland frågan varför jag gillar fri programvara. Är det bara för att det är gratis och för att jag är en väldigt snål person som inte gillar att betala för kommersiella programvaror? Så är det naturligtvis inte. Visst är det väl trevligt att kunna använda program som inte kostar något men det betyder så mycket mer och det känns bättre att stödja en organisation som inte har ett vinstdrivande syfte som främsta mål.

Richard Stallman är kanske den som betytt mest för fri programvara. Han ligger bakom den fria licensformen General Public License (GPL) och för att ett program ska kunna licensieras under GPL måste den uppfylla fyra olika nivåer. Nivåerna handlar i korthet om att användarna ska ha frihet att sprida och ändra programvara precis som man vill utan att bli låsta av proprietära programvaror. Det är ett politiskt och filosofiskt begrepp som enligt dem handlar om individens frihet.

Jag tänkte här ta upp några program som är fullgoda alternativ till andra dyra kommersiella program och som kan hjälpa både studenter och forskare i sitt arbete. De är inte alla fria att spridas och ändras som man vill och de uppfyller kanske inte alla krav som FSF ställer, men jag tycker ändå att de kan vara med i undantagsfall då jag inte hittat andra alternativ. Jag har försökt lista program som är tillgängliga för Linux, Mac och Windows, men några är enbart utvecklade för just Linux.

INTERNET OCH KOMMUNIKATION

Firefox
Det kanske mest kända programmet när det gäller fri programvara. Webbläsaren har varit med sedan 2004 och hänger fortfarande med. De är också väldigt aktiva med att utveckla nya verktyg och snart kan man till exempel använda videosamtal. Finns för de flesta plattformarna.

Thunderbird
Utvecklat av Mozilla vilket är samma organisation som ligger bakom Firefox. Nu används ofta webbaserade gränssnitt men Thunderbird är ett bra och kompetent alternativ till Outlook. Thunderbird har nu fått konkurrens av uppstickaren Geary. Det är ett enkelt och snabbt program med ett attraktivt gränssnitt. Till skillnad från Thunderbird kan man däremot inte vad jag vet lägga till flera konton. Den är heller inte tillgänglig för Windows och Mac utan den är utvecklad för Linuxdistributioner.

PRODUKTIVITET

Libreoffice
Det här är en personlig favorit. Sedan några utvecklare på Openoffice tog källkoden och startade The Document Foundation har Libreoffice blivit ett riktigt kompetent kontorspaket. Det är kanske inte lika avancerat som Microsoft Office, men många av de vanligaste och viktigaste funktionerna finns här. För den intresserade finns det en omfattande lista av videotutorials på thefrugalcomputerguy.com för att hjälpa dig att komma igång. Finns för Linux, Windows och Mac.

Freemind
Ett enkelt program för mindmapping. Ett lite mer avancerat alternativ är Xmind. Jag har inte provat det själv men jag kommer nog prova det nästa gång. Xmind har olika licenser, bland annat open source, men den kommer då tyvärr med begränsade funktioner. Alla versionerna finns tillgängliga på hemsidan. Både Freemind och Xmind finns för Linux, Windows och Mac.

Nitro
Det finns många olika program för att skapa to-do listor och många använder säkert telefonen eller plattan för det, men om man vill så finns det enkelt och snyggt program som heter Nitro. Det är tillgängligt för
Linux och Mac, men tyvärr inte på Windows. Enligt hemsidan ska det snart också finnas mobila versioner.

VERKTYG

Mendeley
Mendeley är inte open source men är kostnadsfritt och är ett utmärkt program för att hantera referenser till forskningen eller uppsatsskrivandet. Det har ett attraktivt gränssnitt och är enkelt att använda. Det hanterar flera vanliga format som Bibtex, RIS och XML. En funktion som jag saknar är att söka direkt i externa databaser men det är enligt Mendeley under utveckling.Man kan också koppla programmet till både Libreoffice och Microsoft Word och precis som till exempel Endnote lägga in referenser direkt från Writer/Word. Ett alternativ om man vill ha open source är programmet Bibus. Jag tycker inte att det är lika intuitivt att komma igång och det är inte lika snyggt men när man väl använt det ett tag är det ett bra alternativ. Det kan också kopplas till officepaketen men referenser läggs in från programmet och inte från Writer/Word. Till skillnad från Endnote finns också Mendeley och Bibus på de flesta plattformarna.

Filezilla
Ett FTP program som är tillgängligt på alla plattformar. Jag vet inte hur vanligt det numera är att skicka filer med FTP, men om man ska göra det är det Filezilla ett bra val.

GNU Octave
Jag vet inte så mycket om det här programmet mer än att det kan användas för vetenskapliga och matematiska uträkningar och ska vara ett bra alternativ till Matlab. Finns för Linuxdistributioner men det ska enligt hemsidan vara möjligt att installera på en Mac.

Eclipse
Verktyg för programmering. Precis som med GNU Octave vet jag inte så mycket om programmet då jag inte använt det. Det finns en uppsjö av program för olika språk, men det här är open source och hanterar flera olika språk bland annat Java och C/C++. Det är enbart tillgängligt för Linuxdistributioner,

MEDIA

Gimp
Klassikern bland open source. Bildbehandlingsprogrammet har funnits sedan 1996 och är ett bra alternativ till dyra kommersiella program som Photoshop. För den som vill lära sig mer finns två kanaler på Youtube som jag tycker är riktigt bra, Gimptricks och LittleWebHut. Finns för Linux, Mac och Windows.

Openshot
Jag har inte använt så många videoredigerare, så jag har inte så mycket att jämföra med. Jag tycker i alla fall att det här programmet är ett enkelt och lättanvänt program som kan redigera filmer genom att klippa och sätta ihop filmklipp med bilder och ljud och använda olika övergångar o.s.v. Tyvärr är den bara tillgänglig för Linux men om du har Mac kan du prova Kdenlive som också är open source. Om du har Windows kan kanske Lightworks vara nåt. Det är inte open source men det finns i en kostnadsfri version.

MER INFORMATION
Om du är intresserad av fria programvaror och vill veta mer kan du till att börja med besöka dessa två webbsidor.
http://sourceforge.net/

http://www.fsf.org/

/ Rune Fjelldal

Student på Biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås

Publicerat av gastchalmers

Konferens om e-resurser i Charleston

Mitt i presidentvalet åkte jag till South Carolina för att delta i den årliga Charlestonkonferensen. Från början (32 år sedan!) var det en småskalig mötesplats för amerikanska förvärvsbibliotekarier. Numera träffas närmare 1500 personer för att diskutera allt det vi som förvärvare dagligen kommer i kontakt med. Fokus är på e-resurser samt teknik för att hantera och tillgängliggöra dem. Ämnen som togs upp var licensförhandlingar, sökbeteenden, ERM (Electronic Resource Management) och e-boksanvändning men även mer framtidsinriktade frågor som exempelvis nya trender inom förlagspublicering och om vad våra lärosäten kommer behöva oss bibliotek till framöver.

Fortfarande förstås mest amerikaner men numera har deltagarlistan även inslag från andra världsdelar, varav i år tre från Sverige. Läs Lilian Larssons utmärkta sammanfattning på Samverkansbloggen.