Så får du likes och engagerade följare på sociala media

Detta diskuterades bland annat på Marknadsföreningen i Göteborg den 22 maj. Svaret på hur man lyckas få andra att dela det man gör, var enligt flera experter att satsa på ”innehåll marknadsföring” eller det man på engelska kallar ”content marketing”.

Enligt rapporten Svenskarna och Internet 2014 spenderade svensken i genomsnitt 12,9 timmar i veckan till att använda Internet i hemmet, vilket är en ökning med 16 % jämfört med året innan. Sju av tio internetanvändare har någon gång besökt sociala media så som facebook, Linkedin och bloggar. Något som bidragit till att allt fler, både privatpersoner och företag använder sociala media till att marknadsföra sig.

Per Nilsson – Global PR chef på Volvo Trucks och en av hjärnorna bakom den omtalade och prisbelönta reklamfilmen ”The Epic Split”, var en av alla de som berättade om hur han arbetet med engagerande innehåll marknadsföring.

Genom att skapa engagerande inlägg som andra vill dela vidare får man gratis marknadsföring. Per talade om att tanken med innehåll marknadsföring är att kommunicera utan att fokusera på att sälja. Företag bör istället tillhandahålla information som kopplar till det man vill marknadsföra, men presentera det på ett sätt som ger målgruppen värde i form av kunskap, information eller underhållning. För att de sedan ska vilja klicka gilla, kommentera eller dela så måste de också uppleva att detta ökar deras egen popularitet, respekt eller bekräftar relation till dig.

The Epic splitt är bara ett exempel på en nervkittlande reklamfilm som förutom att visa Van Damme mellan två lastbilar även lyfter fram den nya lastbilens stabila styrsystem. Kampanjen blev en viral succé tack vare noga övervägd strategi som syftade till att få de som såg filmen att dela den vidare. Per talade om att han tyckte att fler borde fundera över hur de på bästa sätt engagera sin målgrupp.

Film är ett sätt att engagera och under Marknadsföringens dag diskuterades även andra sätt. Fler exempel var bland annat

  • Inlägg på hemsidan – dela tips, information och nyheter
  • Inlägg på LinkedIn – företag och privatpersoner kan sprida kunskap inom ett område där de är duktiga och på så vis framstå som experter. Till exempel kan arkitekter eller arkitektföretag lägga upp inlägg om nya trender inom arkitektur och byggteknik.
  • En blogg – som ger goda råd och som uppdateras regelbundet. En högskoleblogg om hur det är att studera och vilka framtida karriärmöjligheter som finns genom att gamla alumner gästbloggar.
  • En YouTube-kanal med korta filmer som även kan spridas vidare i andra kanaler.
  • Ett nyhetsbrev via e-post som varvar erbjudanden om exempelvis utbildningar med artiklar som hjälper kunderna att välja rätt.
  • Betygs- och recensionssidor på webbplatsen där de man riktar sig till får gå in och lämna feedback.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Marknadsföringens dag var ett inspirerande event som väckte frågor kring hur vi som bibliotek kan arbeta med innehålls marknadsföring. Kanske sitter du som läser detta och funderar i liknande banor. Dela då gärna med dig så kanske vi kan hjälpa varandra.

/Marie

Vi berättar om agila arbetssätt och utvecklingen av publikationsdatabasen

För några dagar sedan avslutades konferensen Emerging Technologies in Academic Libraries i Trondheim. Under konferensen träffades bibliotekarier vid universitetsbibliotek från hela världen för att diskutera ändrade arbetssätt, ny teknik och utvecklingen av bibliotekstjänster.

Chalmers bibliotek var representerat av Daniel Forsman och Kristin Olofsson.

Daniel pratade om hur vi arbetat med att förändra vårt arbetssätt och det pågående arbete med att utveckla  bibliotekstjänsterna. Kristin berättade om arbetet med att utveckla vår publikationsdatabas CPL till ett system för forskningsinformation där vi fokuserat på projektinformation.

Presentationerna filmades och finns tillgängliga via Vimeo.

Daniel Forsman: So we should change they way we work?

Kristin Olofsson: The aim to break the circle of despair

Forskning för ögonen på Vetenskapsfestivalen

PATRICLjung trafikolycka2

Forskning i färg, form och bild. Det stod i centrum på Visual Arena Lindholmen under Vetenskapsfestivalen. Chalmers bibliotek medarrangerade utställningen Places & Spaces: Mapping Science. 

För tio år sedan började forskare samla in visualiseringar av data från runtom i världen. Det resulterade så småningom i en utställning, som nådde Göteborg under årets Vetenskapsfestival.

För tre och ett halvt år sedan började Stina Johansson på Chalmers bibliotek. Hon fick syn på utställningen och sökte stipendium för att åka till Indiana. För ett år sedan gick det igenom.

I dag är hon, tillsammans med bibliotekets Jan Magnusson, medarrangör och har valt ut favoriter från de tio år som utställningsprojektet hittills har pågått.

– Utställningen visar en bredd och behandlar olika ämnen. Metoden används av allt från konstnärer till vetenskapsmän till politiker, säger Stina Johansson och pratar om visualiseringar som ett bra sätt för att upptäcka historier, mönster och samband.

– Utveckling av tid och Hans Roslings Gapminder är ett bra exempel. Det finns ett starkt samband mellan pengar och livslängd i länder, som inte hade varit lika tydlig i text och tabeller, säger hon och sveper med handen över teckningen på väggen, där datat sitter uppklistrat.

STINAgapminder

Utställningen är en del av serien Visualizing Life and Death, som är ett samarbete mellan Chalmers bibliotek, Lindholmen Science Park, Sahlgrenska akademin och Explainartist.

Tidigare under dagen pratade Patric Ljung, universitetslektor i Linköping, om världens första virtuella obduktionsbord och i andra änden av lokalen ställer Ajibola Omokanye ut tavlor, där han låtit barn illustrera smittor och bakterier med färg. Vad arrangörerna har gemensamt är, enligt Stina, kärleken till bilder.

– Vi bara uttrycker det på olika sätt. Ajibolas sätt att jobba är exempelvis lekfullt, explosionsartat. Spännvidden mellan pennor, papper, färg och det tekniska är jättekul. Jag vill kalla det dynamiskt, även om det är ett utslitet ord.

mingel8

I rummet intill visas kortfilmen Humanexus. Det är en tolv minuter lång berättelse om mänsklig kommunikation. Den startar i skriftspråket och siktar mot var människan befinner sig i dag: framför datorn, i mejlkorgen, med en telefon i handen.

– Filmen är dystopisk när det kommer till dagens samhälle, då vi får information från alla håll, säger Stina Johansson.

Hur ser framtidens visualiseringar inom forskning ut?

– Det kommer växa och kanske utvecklas genom nya tekniker, till exempel 3D-visualiseringar. Vi är tvungna att använda oss av visualiseringar.

Varför då?

– När man jobbar med stora mängder data är bilderna ett verktyg för att hitta samband. Det är en effektiv metod för att analysera datan och sedan presentera den för andra, säger hon och pratar vidare om sitt stora intresse för bildspråk.

– Vi rör oss mer till att kommunicera genom bilder. Det kan handla om allt från att skicka en emoji i stället för ett sms, till att göra en visualisering i stället för att skriva tre sidor text. Man behöver inte fastna, säger Stina Johansson.

/Sofia Andersson

Detta bildspel kräver JavaScript.

FEM SNABBA TILL FYRA NYA

FEM SNABBA bloggenVi välkomnar fyra nya medarbetare till Chalmers bibliotek; Malene, Karin, Pontus och Marie. Vi lärde känna dem genom fem snabba frågor.

 

Malene Jensen, bibliotekarie i team Forskarstöd

Mitt senaste jobb: Teamledare för publiceringsteamet på Luleås tekniska universitetsbibliotek.

Förväntningar på nya jobbet: Att fördjupa mig mer än vad jag gjort tidigare, och det tillsammans med en kompetent grupp inom mitt område, som är forskarstöd och publicering. Det känns kul att komma till en arbetsplats där det händer mycket. Det är saker på gång hela tiden.

Favoritplats i Göteborg: Jag flyttade hit i onsdags men jag kan väl säga Olskrokstorget. Jag bor där.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det bli: En yxa. Om jag inte tappar mina glasögon på vägen dit, vill säga. Annars skulle jag välja dem.

Det här gör jag en ledig dag: Jag tränar, går på loppisrunda med min sambo och utforskar Göteborg.

 

Karin Ljungklint, bibliotekarie i team Forskarstöd

Mitt senaste jobb: Kommunikatör på institutionen för Energi och miljö på Chalmers.

Förväntningar på nya jobbet: Jag förväntar mig ett spännande jobb, att få lära mig mycket nytt och att träffa många nya, trevliga kollegor och bekantskaper.

Boken om mig skulle heta: Mer liv åt livet.

Mest spelade musiken 2014: Let it go, som är soundtracket till Disneyfilmen Frost. Också Foo Fighters, som jag ska se på Ullevi i sommar.

Favoritplats i Göteborg: Ett ställe jag gillar att återkomma till är Kulturhuset Kåken. Det är en vacker, gammal byggnad och de har samlat mycket under ett tak: konserter, öppen förskola, teater, fik.

 

Pontus Kjellberg, bibliotekarie i team Mötesplats

Mitt senaste jobb: Gymnasiebibliotekarie på en skola i Borås.

Förväntningar på nya jobbet: Jag tror att jag kommer lära mig mycket. Jag har till exempel jobbat på Humanisten på GU innan, där de nästan bara har tunga, gamla böcker. Här är det i stort sett bara digitalt. Det kommer jag lära mig mycket utav.

Det här gör jag en ledig dag: Sover. Sen odlar jag mycket nyttoväxter. Lite tomat, gurka och sallad bland annat.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Meryl Streep. Eller Joel Kinnaman, om man ska vara mer realistisk.

Boken om mig skulle heta: Boken om Monica Zetterlund heter ”Hågkomster ur ett dåligt minne”. Kanske något i stil med det. Alternativt bara ”Förvirrad”.

 

Marie Hogander, strategisk kommunikatör

Mitt senaste jobb: Projektledare och kommunikationsansvarig på Program- och projektkontoret på Chalmers.

Förväntningar på nya jobbet: Att få ingå i ett större sammanhang, lära mig hur ni agerar i olika frågor och få bidra med den kompetensen jag har.

Favoritplats i Göteborg: Eriksberg, helt klart. Jag är från Lysekil och älskar närheten till hamnen och vattnet. Det känns som hemma.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: En båt så att jag kan ta mig därifrån. Gärna med full utrustning, nödraketer och sånt.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Jag är dålig på skådespelare överlag. Men Will Smith har gjort mycket bra, så han hade jag valt.

/Sofia Andersson och Malin Rydenhag

Sju frågor till Fredrik Hedenus – om korna, marken och klimatet

Fredrik Hedenus, Fysisk resursteoriHar du funderat på varför vintern 2015 gick så obemärkt förbi? Kanske har du hejat på eller höjt näven åt idén om köttfria dagar på skolor och restauranger, eller ställt köp av elcykel och bil mot varandra. Kanske har följande tanke slagit dig: vad har mina val för påverkan och gör de verkligen skillnad?

På fredag den 10 april klockan 9.30 föreläser Fredrik Hedenus, forskare på fysisk resursteori, om korna, marken och klimatet. Platsen är Chalmers huvudbibliotek.

Vilken tecken ser vi på att klimatet förändras?

– Temperaturen stiger sakta och halten av växthusgaser ökar i atmosfären. Det tickar på uppåt. Kolanvändningen är den största boven. Inom matkonsumtion är det köttätandet. Det är viktigt att hålla isär det.

Vad händer om vi inte börjar ta ansvar?

– Av ett varmare klimat blir det en mängd konsekvenser. Torka riskerar att bli allvarlig på en del ställen, havsnivån kommer stiga och drabba kustnära områden och spridningen av sjukdomar kommer öka. Det kommer att drabba människor som redan i dag är utsatta. I rika länder är det lättare att skydda sig mot klimatförändringar, bygga upp vallar och så vidare, men människor som är fattiga har mindre möjligheter och kommer därför att drabbas hårdast.

Vad kan man göra som privatperson?

– Klimatfrågan är en politisk fråga. Så det första svaret är att agera politiskt. Om man sedan vill ändra sin livsstil så är matområdet ett av de viktigaste områdena. Det enskilt viktigaste är att dra ned på nötköttkonsumtionen. Växthusgasutsläppen per kilo nötkött är tio gånger högre jämfört med kycklingkött och hundra gånger högre än för baljväxter.

Vad är tvågradersmålet?

– Det är den politiska målsättning som satts upp av världens ledare om att den globala medeltemperaturen i genomsnitt inte ska öka med mer än 2 grader jämfört med 1880. Hittills har temperaturen ökat med i genomsnitt 0,8 grader. För att nå tvågradersmålet krävs kraftiga minskningar av världens utsläpp av växthusgaser.

En del skolor har infört en vegetarisk dag. Hur stor betydelse har en sådant initiativ?

– För att vara säker på att nå de politiska mål som finns, behöver vi se över matkonsumtionen. Det finns i grunden tre sätt man kan göra det på. Det första är att betala för utsläppen, det vill säga göra nötkött dyrare. Det andra är att ändra matkulturen, genom exempelvis köttfri måndag, och det tredje är att odla kött i labb, om man skulle lyckas med det.

Hur lever du själv?

– Jag har inte ätit kött på länge, delvis av andra skäl. Jag säger inte att man ur klimatsynpunkt inte ska äta kött eller använda mejeriprodukter, men man kan se det som att varje person har ett klimatutrymme. Om du flyger och vill köra SUV, även om den är med biobränsle, då får du äta vegankost. Om du cyklar och bor litet är det okej att äta nötkött. Sen hur jag valt att optimera mitt liv är en helt annan fråga.

Vilka tankar önskar du att besökaren går från din föreläsning med?

– Jag vill att de ska förstå att maten har betydelse i klimatfrågan, varför den är det och vad vi kan göra åt det, säger Fredrik Hedenus.

/Sofia Andersson

SFIS Vårkonferens 2015

DSC02410

Ann-Christin Karlén Gramming, som blivit omvald ordförande, hälsade oss välkomna.  Arbetets museum i Norrköping är en utmärkt lokalitet att hålla konferens på. Jag var här 2013 på teknikdagarna. Nu var det 2015-03-25 och SFIS Vårkonferens.

Årets informationsspecialist blev Ingrid Johansson, mångårig medarbetare på Chalmers bibliotek, men sedan ett och ett halvt decennium tillbaka universitetsadjunkt på BHS i Borås. Mycket välförtjänt. LM Award 2015 gick till Malin Ekstrand vid Medicinska biblioteket, Danderyds Sjukhus för att hon skall kunna delta i konferensen ALT Annual Conference i Manchester, som arrangeras av brittiska Association for learning technology.

Kognitiv beteendeterapi kan bedrivas på många olika sätt – även via nätet. Gerhard Andersson, professor vid Linköpings universitet, berättade om olika angreppssätt för terapi på webben. Det var rätt underhållande och Professor Andersson själv var mycket road av att prata om sina olika projekt. Han skydde tråkiga möten, men piggnade till när det gällde att söka projektpengar – för övrigt var han en pionjär inom KBT på nätet. Allt kan inte behandlas som kronisk smärta till exempel. En åhörare undrade om prokrastinering verkligen kunde behandlas framgångsrikt på webben. Det borde leda till att man sköt upp och sköt upp… 🙂 Man finner mer om detta på www.internetpsykiatri.se En gemensam portal finns på: http://www.kbt.info/behandling/

lm presenterade en app för bibliotek – Readly. Det verkade inte vara något för universitetsbibliotek, men vi kunde glädja oss åt 14 dagars gratis tillgång till 900 tidskrifter och vissa dagstidningar samt en hel del böcker.

Sara Lerén från InUse var helhjärtat besjälad av att inkludera alla i olika webbmiljöer och andra sammanhang. ”Det som är bra för personer med funktionsnedsättning är bra för alla.” Det finns en ny lagparagraf vilken trädde i kraft den 1 januari 2015, som klassar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Viktigt att komma ihåg!

Från ett inkluderande internet till tingens internet tog oss Shaofang Gong från WIOTECH. Han beskrev ingående hur man kan applicera olika mätapparater runt om i en stad och sedan koppla samman alltsammans i ett trådlöst nätverk av mätbar information. Offentliga miljöer som kyrkor, muséer och sjukhus hade Wiotech arbetat med i Norrköping. Mer finns på www.wiotech.se

Martin Blomquist gjorde reklam för ProQuest och en kommande plattform som skall göra hela sökupplevelsen ny! Appar har skrotats och responsiv design har utvecklats. Böcker kan köpas efter flera modeller som DDA – demand driven aquisition, eller quick purchase – med ett musklick. Gränssnittet för böckerna var lättöverskådligt och intuitivt. Alltsammans kommer att introduceras sommaren 2015.

Carolina Olsson rapporterade från datormuséet i Linköping. Ett mycket litet museum. Det enda i Sverige. Målgruppen är barn och unga – knappast de som var närvarande på konferensen. Vi var betydligt äldre. Hon slog ett slag för nördarna. Bland dem finns de riktiga entusiasterna. Hon satsade också en del på tjejer, teknik och internet i projektet Amiga där tio tjejer träffas en gång i veckan.

Leif Nixon, IT-säkerhetsspecialist, tycker att nätsäkerheten har för stora brister i dagsläget. Det går visserligen inte att gardera sig mot intrång om någon verkligen skulle vilja hacka sig igenom säkerhetsspärrarna vid olika myndigheter, men man kan skaffa sig ett betydligt bättre skydd än i dag. Nixon tog upp ett antal fall som belysts av massmedia; Toys’R’Us, Telia, Kronofogdemyndigheten med flera. Hos Kronofogdemyndigheten hade hela registrets med gäldenärer stulits, men händelsen tonades ändå ned. Det var inte rätt sätt att behandla denna typ av intrång tyckte Nixon.

Måns Jonasson från stiftelsen .se avslutade dagen med en ingående redogörelse för vad .se sysslar med. Han började med en historisk exposé för att anknyta till vårkonferensens tema – internets och webbens historia. Avlyssning och registrering är dagligt gods på nätet; allt från Google som håller reda på dina sökningar för att kunna slänga upp relevant reklam i ansiktet på dig (individualiserad marknadsföring) till det faktum att om något går att lagra så kommer det att lagras och om något går att avlyssna, kommer det att avlyssnas. Det går heller inte att ”stänga av internet” – ett önskemål från flera diktaturstater. MESH networking kan snabbt upprätta ett informationsnätverk bland mobiler som befinner sig inom räckhåll för varandra när en stat stängt av internet. Inga fasta noder behövs. Kommunikationen fungerar bra mellan mobilerna. Om någon i kedjan dessutom har kontakt med webben utanför landet så kan de övriga mobilerna också komma ut på denna. Framtidsscenariot beskrevs med många robotexempel. Ingen kan veta hur framtiden kommer att bli, så förutsägelserna var inte spikade. Allt kan snabbt ändras. Det visar inte minst introduktionen av smarta mobiler för några år sedan. De har redan ändrat hela vårt förhållande till varandra, vår tradition och utbildning.

Flera av talarna ville skynda vidare för att hämta barn på dagis. HBTQ-medvetenheten var också hög då talarna tydligt markerade vilket pronomen de föredrog eller påpekade vikten av att ha ett tredje alternativ förutom kvinna och man i olika formulär.

Dagen kändes som en summering av många års utveckling med internet som infrastruktur. Detta blev också min sista konferens med SFIS.

/Jan Magnusson

Chattis: ”Stunderna mellan arbetsuppgifterna är limmet”

Chattisuppochnerklar

Kreativt. Positivt. Framåtblickande. Men de orden beskriver Chatharina Eggertz-Hede, eller ”Chattis”, sin arbetsplats. Det är måndagmorgon och hennes sista veckostart på Chalmers.

– Det känns ofattbart att det gått 23 år, säger hon.

Året var 1992 när Chattis började jobba som kvällsvakt på Huvudbiblioteket. Hon var 44 år gammal och hade en bakgrund som flygvärdinna, då hon plötsligt hamnade i en situation där hon behövde en fast punkt.

– Det var nytt att vara ensam förälder till tre små barn och det var bara för mig att rasa genom bibliotekshögskolan. Alla sa ”du kommer aldrig få ett jobb i Göteborg, du måste börja i Norrland”, berättar hon och minns sin första dag på Chalmers:

– Jag tänkte ”gode gud, hur ska det här gå?” och hoppades att folk bara skulle fråga vart toaletten låg. Jag tog sen alla pass jag kunde få. När jag hittade min profil: kontakten med låntagare, arbetskollegor och kundperspektivet fick jag fast mark under fötterna.

Redan då visste Chattis att glädjen i yrkeslivet fanns att hitta i mötena med andra människor. Hon poängterar gång på gång vikten av att inte stänga av, utan se människor omkring sig.

– Hur kort stund jag än har, ska du känna att just nu finns bara du, säger hon.

Är det ett slags motto även i privatlivet?

– Ja, det kan man säga. Det är ännu viktigare i dag. Alla följer alla på Twitter och Facebook, men det är någon annanstans. Jag kan också lyssna på nyheterna i lurarna på bussen, men jag försöker ändå ha en slags omvärldsbevakning. Det gäller även på jobbet, att vi tänker på att vi är varandras arbetsklimat.

– Varje människa har någonting att ge och gör det. Sen har vi alla olika kartor. Det är som ett chokladhjul som snurrar. Man hittar alltid en liten sektor där vi kan nå varandra, säger hon och vi kommer naturligtvis in på hennes tårtintresse.

På skrivbordet framför ligger en chokladkaka, på bordet bredvid en inslagen bit kladdkaka dekorerad med presentsnöre.

Jag fick snabbt veta att du älskar kakor.

– Jaså, det har spridit sig? Ja, det är väl det jag är känd för här. Jag har bytt ut åtskilliga luncher mot kakor och tårtor. Jag njuter verkligen. Jättemycket alltså.

År 2003 nådde Chattis vad hon kallar en milstolpe i karriären – en delad tjänst mellan Arkitektur- och Huvudbiblioteket. De olika biblioteken refererar hon till som ”två olika världar”.

– På A-biblioteket jobbar vi nära institutionerna och känner studenterna. Det är en intim värld, nästan som att de sitter i ens vardagsrum. På Huvudbiblioteket reder de sig själva i en annan utsträckning.

Chattis liknar pensionen vid att byta jobb och kallar det för att ”bli sin egen”. Det finns en förväntan inför perioden som kommer. Nu ska det finnas tid för stugan på landet, båten, språkstudier, föreläsningar, familjen, friskvård och trädgården – den i Hovås med gamla äppelträd.

– Det är så mycket jag vill göra. Jag önskar att jag får år med samma livsaptit som nu, säger hon.

Hon använder hellre ordet ”spara” än ”sakna”. Stunderna och gemenskapen från biblioteket tar hon med sig.

– Vi är inne i en kreativ fas. Det växer nya skott på trädet. Den bästa tiden är nu, säger hon och återkommer till orden kreativt, positivt, framåtblickande.

– Stunderna mellan arbetsuppgifterna är limmet. Det ska man vara rädd om. Samvaron kommer att finnas kvar i mitt hjärta. Jag känner delaktighet och gemenskap med alla och det känns fint att få sluta så, säger Chattis.

 

FEM SNABBA

Favoritminne: När jag överraskade kollegorna och hängde knäveck i stången utanför rummet. Det var så roligt att se deras miner.

Ett tips till alla nyanställda: Att ha öppna sinnen och vara lyhörd. Även ihop med arbetskamrater.

Motto: Jag har känt att det varit livets mening litegrann: att få vara mottagare av andra människors tankar, känslor och behov och hittat lycka i att kunna ge någonting tillbaka.

Tre favoritsaker: Trädgård/hållbart odlande, språk och tårtor.

Favoritresmål: Jag väljer gärna Europa och helst Frankrike. Jag trivs med kulturen. Korsika och Sardinien har jag varit på några gånger. Jag är ett ö-freak.

/Sofia Andersson

Sofia – bibliotekets nya kommunikatör

Sofia Andersson är Chalmers biblioteks senaste tillskott. Hon är anställd som kommunikatör och ska arbeta i bibliotekets e-team. Sofia kommer främst att jobba med bibliotekets webbplats och med att marknadsföra biblioteket i e-kanalerna.

Vad har du jobbat med innan du kom till Chalmers?

– Jag har jobbat som journalist på Göteborgspostens kultur- & nöjesredaktion, som jag kommer fortsätta att skriva en del musikrecensioner för. Sedan har jag frilansat en del för musiktidskriften Gaffa och Mölndalsposten. På GP gjorde jag också resereportage som fotograf och en del småjobb för t ex picknickfestivalbilagan. Om vi ska gå tillbaka långt i tiden innan journalistutbildningen så har jag även jobbat på kafé i Stockholm och London.

Varför valde du att söka jobb på Chalmers bibliotek/vad såg du för utmaningar?

– Jag tycker att sociala medier-världen är väldigt spännande. Allting händer så fort och det finns fortfarande mycket att upptäcka. Det är även intressant med olika generationers konsumtionsmönster, t ex hur vi använder de olika e-kanalerna till olika saker. Det känns roligt att vara en del av Chalmers bibliotek som växande verksamhet.

Hur ser ditt förhållande till bibliotek ut?

– Jag tycker om atmosfären på bibliotek. Det finns en respektfull tystnad som tilltalar mig. Bibliotek är också en historisk plats för kunskap och är en plats för förutsättningslösa besök. Man får göra saker i sin egen takt och det är en plats för alla! Bibliotek är också ett bra och fint exempel på hur det moderna samhället möter traditionen.

Som ur-Göteborgare: vad ska man inte missa när man är i Göteborg?

– En solig dag ska man inte missa att cykla till Röda sten. Väl där äter du brunch på cafét vid konsthallen. Sitt sedan vid bryggan och andas in havsluft och se på när Stena-båtarna åker förbi. En regnig dag slår jag ett slag för fika i Guldhedstornet eller gå bland småbutikerna vid långgatorna. Kanske till och med en lunch i Feskekörka.

Vad läser du just nu?

– Jag måste säga att jag har blivit lite besatt av Lena Andersson. Jag har beställt hem debutromanen ”Var det bra så?” så det är den jag läser just nu. Donna Tartt ”Steglitsan” ligger på kö, men den har jag inte tagit tag i ännu.

Sex snabba

Bor: Johanneberg.

Beskriv dig själv med ett ord: Nyfiken

Mest spelade musik 2014: Håkans Hellström liveplatta för att försöka återskapa konsertstämningen från Ullevi. Annars gillade jag Markus Krunegård, Linnea Henriksson, Lorentz och Susanne Sundfør.

Favoritresmål: London och Grundsund.

Tre saker jag gör på fritiden: Går på spelningar, fikar med kompisar och äter choklad.

Ogillar: Fördomar.

/Mikael Weiss

NY TEAMLEDARE TILL BIBLIOTEKET

Jessica Lindholm

Vi välkomnar vårt senaste tillskott Jessica Lindholm till Chalmers bibliotek. Jessica kommer att arbeta som teamledare för det nyinrättade teamet för forskarstöd, där frågor kring publicering och bibliometri ingår.

Vad gjorde du innan du kom till Chalmers?

– Jag bodde i Malmö och arbetade halvtid på Malmö Högskolas avdelning Bibliotek och IT med publiceringsfrågor och några olika projekt. Utöver det jobbade jag halvtid på KB i Stockholm med utvecklingen av SwePub. Innan dess har jag jobbat med utvecklings- och publiceringsfrågor på Lunds universitet, på Danmarks Tekniske Universitet och på University of Bath i England.

Vilket har varit ditt bästa jobb?

– Mitt bästa jobb var där jag hittade kärleken till det jag gör – min allra första tjänst som bibliotekarie på Lunds universitet. Vi var en grupp med hälften bibliotekarier och hälften systemutvecklare som samarbetade kring utveckling av informationstjänster för webben.

Du är nyinflyttad i Göteborg, vad har du hunnit upptäcka hittills?

– Jag försöker upptäcka Göteborg genom människor. Jag har bott här i en månad. Jag bor på Avenyn men försöker upptäcka andra delar av Göteborg. Jag har väl främst upptäckt områdena kring Järntorget och Andra Långgatan. Jag kan också konstatera att jag borde bo i Majorna någon gång framöver.

Tidigare har du bott många år i Malmö. Vad kommer du sakna mest med Malmö?

– När jag börjar cykla i vår kommer jag att sakna frånvaron av backar. Jag kommer att sakna de människor jag känner där sedan länge. Men det fina är att det kommer nya personer.

Vad vill du genomföra som teamledare för Teamet för Forskarstöd?

– Det första som händer nu är att teamet startar upp, och det vill jag göra så bra som möjligt. Vi behöver hitta våra arbetsformer och kommunikationsformer både inom och utanför teamet. Det tror jag är väldigt viktigt.

Sex snabba

Bor: Med två personer, fem katter och en hund i ett kollektiv på Kungsportsavenyn.

Beskriv dig själv med ett ord: Öppen.

Mest spelade musik 2014: Enligt Spotify är det låten Zorbing med Stornoway.

Bästa resmålen: Japan. Och Barcelona, Berlin, London, Köpenhamn.

Gillar: Lakrits, musik, djur, människor och att tänka kring mellanmänskliga relationer. Just nu gillar jag att lära mig dansa Lindy Hop.

Ogillar: Mycket av det som händer i världen just nu.

/Malin Rydenhag

Nytt! Chalmers bibliotek och ‘Get It Now’

Forskningsbibliotek i Sverige har nu möjlighet att använda Get It Now som är en service för dokumentleveranser från Copyright Clearance Center i USA. Verksamheten har varit begränsad till Nord Amerika men nu kan alltså även akademiska institutioner i Sverige använda tjänsten.

Förra året erbjöds Chalmers bibliotek tillfälle att delta i ett pilotprogram för Get It Now, vilket föll väl ut och nu har vi tillgång till hela tjänsten med miljoner av artiklar från samtliga 130 förlag som deltar i tjänsten.

Get It Now är en s.k. unmediated service där beställning och leverans av dokument sköts utan att bibliotekspersonal är inblandad överhuvudtaget.  När våra användare hittar något de vill ha i t.ex en av våra databaser kan de via en länk till Get It Now i länkservern beställa önskad artikel och tämligen omgående får de den elektroniska varianten av artikeln levererad direkt till sin dator. Finns materialet tillgängligt på biblioteket syns inte länken till Get It Now.

Tjänsten i sig kostar inget men vi betalar copyrightavgift för varje artikel, och den avgiften varierar en del, och det blir ju kostsammare än traditionella beställningar, men den snabba leveransen av artiklar i original kan ses som ett tillfälle att i förlängningen se över prenumerationer på tidskrifter med låg användning.  Det är vad många av de 300 amerikanska bibliotek som använder Get It Now har gjort.

Chalmers bibliotek har alltså under ett års tid använt denna service och är mycket nöjda men ser den mer som ett komplement till än en fullständig ersättning för det vanliga sättet att beställa artikelkopior på.

Ylva Lindgren

Chalmers bibliotek, Mediaförsörjning

Inga fler inlägg.