Open Access-nyheter

Så här dagarna innan jul bjuder vi på några goda OA-nyheter från Chalmers!

Vi har nyss passerat 1000 lokala fulltexter i Chalmers Publication Library, en rejäl ökning sedan förra året. Vi har under året varit ute på flera institutioner och informerat om Open Access-policyn och berättat om den support och service vi på biblioteket erbjuder forskarna och vi har även på andra sätt försökt sprida information om Open Access till Chalmers forskare.Vi har även gjort en hel del punktinsatser där vi laddat upp fulltexter från förlag som tillåter parallellpublicering av den publicerade versionen av artikeln.

Den första artikeln som fått stöd av bibliotekets fond för OA-publicering har nu publicerats i Optics Express. Ytterligare ett antal ansökningar har blivit beviljade sedan lanseringen av fonden i oktober. Vi har fått en hel del frågor och positiva kommentarer om fonden från Chalmers forskare och förhoppningsvis leder detta till att fler publicerar i OA-tidskrifter. En vanlig fråga vi får kring fonden handlar om stöd till avgifter för att göra enskilda artiklar Open Access i en annars prenumerationfinansierad tidskrift. I och med att biblioteket i många fall redan betalar för åtkomsten till dessa tidskrifter stöder inte fonden detta.

Vi håller för närvarande på och testar att publicera konferensbidrag i systemet Open Conference Systems och bidragen från en första konferens finns på plats nu. Dessa är publicerade i efterhand och systemet har inte använts för t.ex. peer review i det här fallet. Ett större test pågår i samarbete med konferensen NU2012. Där används OCS för hela abstract-hanteringen med granskning, indelning i olika teman och så vidare. Utvärdering av testen kommer att ske och därefter ska vi ta ställning till om det är en tjänst vi i framtiden kan erbjuda Chalmers.

Resultaten från projekt finansierade av EU:s sjunde ramprogram (FP7), inom vissa ämnesområden, finns nu sökbara i databasen OpenAIRE. För närvarande ligger där 15 publikationer med Chalmers-koppling, som är hämtade från CPL och samtliga har en fritt tillgänglig fulltext.

/Kristina Graner

Publicerat av kristinagraner

Google Scholar Citations – skapa din profil

Nu har Google lanserat en tjänst där man som författare kan skapa en egen profilsida och sedan knyta publikationer ur Google Scholar till sin profil. Tjänsten heter Google Scholar Citations och den är både lätt och rolig att använda. Google har redan gjort en hel del av arbetet med att samla in referenserna och sedan matcha dem författarvis, men nu går det att verifiera att publikationerna verkligen har samma författare. När man skapar sin profilsida kan man också ange lärosäte och man kan verifiera en e-postadress. På lite sikt kommer Google Scholar alltså att få bättre kunskap om publicering och impact vid olika lärosäten. Det är ingen vild gissning att konstruktörerna av rankninglistor ser på detta med intresse, så därför är det bra om Chalmers forskare anger ”Chalmers University of Technology” som affiliering när man skapar sina profilsidor. För att se vilka Chalmerskollegor som redan använt Google Scholar Citations kan man använda följande länk (eller klicka på bilden nedan): http://scholar.google.com/citations?hl=en&view_op=search_authors&mauthors=chalmers+university+of+technology

Registreringen görs i tre steg:

1. Dina uppgifter. Fyll i namn, lärosäte, e-postadress och forskningsområde.

2. Verifiera dina publikationer. Google Scholar kommer att ge förslag baserat på ditt namn. Du verifierar publikationerna i två steg: först söker man i ”Article Groups”. Man lägger till de grupper där de egna publikationerna finns: ”Add all X articles”. I nästa steg kan man välja att ta bort publikationer om några av dem blivit felaktigt kopplade. Det går också bra att i efterhand slå samman dubbletter eller radera felaktigt associerade artiklar.

3. Uppdateringar. I sista steget väljer man hur man vill att Google Scholar ska göra med uppdateringar av publikationslistan. Det finns två möjligheter: antingen litar man på Google Scholars automatiserade matchning och låter tjänsten lägga till nya publikationer, eller också ber man att få ett meddelande när det finns nya publikationer som Google Scholar förmodar att man är författare till. I det senare fallet bekräftar man alltså publikationen innan den visas på listan.

När profilsidan är skapad väljer man om den ska visas publikt eller inte. Väljer man att visa profilen publikt så får man också en fixerad länkadress till sidan som kan användas i CV eller i andra sammanhang. Fördelen är alltså att man får en unik identitet i Google Scholar och själv kan korrigera uppgifterna så att de blir så korrekta och fullständiga som möjligt.

För att registrera sig i Google Scholar Citations startar man på: http://scholar.google.com/citations

/ Jonas Gilbert

scholar.google.com/citations

Publicerat av Linnéa Sjögren

Hört och sett på Berlin 9 Open Access Conference

PLoS ONE – Open Access, hög IF och störst i världen!

Att Open Access-tidskrifter fört en något undanskymd tillvaro i förhållande till traditionella tidskrifter har länge varit rådande, men med PLos ONE har detta börjat ändra på sig.

Peter Binfield från Public Library of Science uppehöll sig mycket i sin presentation kring tidskriften PLoS ONE. Denna skiljer sig från traditionella tidskrifter då den inte har några formella krav på teman för publicering. Man intresserar sig enbart för artiklarnas giltighet beträffande vetenskaplig data och metod. PLoS ONE publicerar alltså artiklar från ett brett spektrum av discipliner (biovetenskap, matematik, datavetenskap etc) och frågar endast: är detta arbete vetenskapligt? Snarare än: är detta arbete relevant för en viss läsekrets? Diskussioner om relevans sker efter publicering på hemsidan, snarare än före publiceringen bakom stängda dörrar. Peter fortsatte med att konstatera att PLoS ONE strävar efter att ”publicera allt som är publicerbart” och att detta även en är en av anledningarna till den stora framgången för tidskriften.

Antalet publicerade artiklar/kvartal sedan starten 2007 (notera utvecklingen från 2010 då man fick en IF)

Idag har PLoS nått punkten av att vara ekonomiskt självbärande, vilket PLoS ONE är anledningen till. Volymmässigt är PLoS ONE nu den största vetenskapliga tidskriften i världen, och man kunde se en kraftig ökning av tillväxten i samband med att den fick en Impact Factor (IF), en viktig förutsättning för forskare i många länder, något som Peter torrt kommenterade som “the impact of the impact factors on scientists”. Peter gav statistik som pekar på att PloS ONE 2012 kommer att publicera 3% av alla vetenskapliga artiklar publicerade inom STM (Science, Technical, Medical) och beskrev en serie av ”kloner”, dvs tidskrifter efter ett liknande koncept som lanserats av flertalet stora förlag, tex:

SAGE Open
BMJ Open
Scientific Reports (Nature)
AIP Advances (Am Inst Physics)

(Berlin 9 Open Access Conference hölls i Washington 8-10 November)

/Lars Kullman

Publicerat av chalmerslib

Open Access-publikationer från Chalmers i EU-databasen OpenAIRE

EU har i flera sammahang ställt sig bakom principen att forskning som är finansierad med offentliga medel ska göras fritt åtkomlig på nätet. Som ett led i det arbetet har EU sedan 2008 haft ett pilotprojekt för Open Access, OpenAIRE. Det gäller projekt finansierade av ERC samt FP7 inom ett urval ämnesområden:

Energy
Environment (including Climate Change)
Health
Information and Communication Technologies (Cognitive Systems, Interaction, Robotics)
Research Infrastructures (e-infrastructures)
Science in society
Socio-economic sciences and the humanities

För dessa projekt krävs att publikationerna görs fritt tillgängliga, helst direkt i anslutning till publiceringen men senast inom 6 månader (och i några fall efter 12 månader). Hur ska då EU följa upp sitt krav på open access? För detta syfte finns det en databas som samlar in uppgifter om publikationerna – OpenAIRE. Databasen hämtar information från de lokala publikationsdatabaserna, i vårt fall Chalmers Publications Library. Som forskare ska du försäkra dig om att publikationen finns registrerad i CPL och att en kopia i pdf-format av artikeln finns i CPL. Genom att uppfylla kraven som ställs i Chalmers OA-policy uppfyller du också kraven från forskningsfinansiärerna och du gör samtidigt din forskning mer tillgänglig. När fulltexten finns i CPL ökar det till exempel rankningen när någon söker på ditt ämne i Google Scholar.

Från och med denna vecka exporteras information från CPL till EU:s databas OpenAIRE. Exempel på berörda projekt:

Photochromic systems for solid state molecular electronic devices and light-activated cancer drugs (PHOTOCHROMES), Joakim Andréasson, Fysikalisk kemi.
Quantum nanoelectromechanical systems (QNEMS), Andreas Isacsson, Kondenserade materiens teori

Läs mer om EU:s krav
EU:s policy för Open Access: http://www.openaire.eu/en/open-access/mandates-a-policies

Open Access-kraven i FP7: http://ec.europa.eu/research/science-society/index.cfm?fuseaction=public.topic&id=1300&lang1

För frågor om Open Access kontaktas biblioteket: http://www.lib.chalmers.se/open_access/

/ Jonas Gilbert

Publicerat av Linnéa Sjögren

Biblioteket lanserar fond för Open Access-publicering

Idag inleds årets Open Access Week, ett internationellt, årligen återkommande evenemang vars syfte är att lyfta fram Open Access inom vetenskaplig publicering. Flera lärosäten i Sverige och i världen kommer att uppmärksamma detta på olika sätt.

På Chalmers bibliotek väljer vi att i samband med detta lansera en fond för Open Access-publicering, som en följd av den Open Access-policy som togs av rektor i januari förra året. I policyn rekommenderas Chalmers forskare att, när det är lämpligt, välja att publicera sig i en tidskrift som finns fritt tillgänglig på nätet, en så kallad Open Access-tidskrift. Den här typen av tidskrifter har inga prenumerationsavgifter utan är tillgängliga för alla att läsa, och måste därmed även finansieras på annat sätt. Många löser detta genom att ta ut en avgift från författaren som vill publicera sig i tidskriften.

För att lyfta fram den här typen av tidskrifter och underlätta för Chalmers forskare att följa rekommendationen i policyn finns i och med fonden en möjlighet att ansöka om pengar för att täcka den avgift som tas ut vid publicering i rena OA-tidskrifter.

För att få stöd från fonden krävs att artikelns korresponderande författare är anställd på Chalmers. Tidskriften man vill publicera i ska vara en ren Open Access-tidskrift. Vi ger alltså inte stöd till avgifter för att göra en enskild artikel i en traditionell tidskrift Open Access.

Vi kommer att ta emot ansökningar löpande och tilldelar stöd efter först till kvarn-principen. I uppstartsskedet av fonden kommer vi inte ha några restriktioner för hur mycket stöd som kan ges till en enskild forskare eller institution, men detta kan komma att ändras om vi ser ett behov för det.

All information om fonden hittar du på bibliotekets webbsidor: http://www.lib.chalmers.se/open_access/fond-for-oa-publicering/

Vid frågor angående fonden, kontakta gärna undertecknad.

/Kristina Graner

kristina.graner@chalmers.se

Publicerat av kristinagraner

Seminarium om krav och stöd inom Open Access

Gästbloggare: Dennis Arpe

När jag påbörjade min utbildning i fjol var det i synnerhet ett område som väckte mitt intresse: open access (OA). Ganska omgående kände jag att detta fält andades engagemang och jag tyckte mig se att här var bibliotekarier anmärkningsvärt tongivande. De utgjorde part i ett spel om vetenskaplig publicering, vars övriga deltagare var forskningsfinansiärer, forskare, lärosäten och förläggare. På långsidan utförde politiker diverse uppvärmningsövningar, avvaktade och övervägde att hoppa in i matchen.

Alltså begav jag mig gladeligen till Stockholm när jag av Chalmers bibliotek blev medbjuden till ett halvdagsseminarium på temat OA-krav och -stöd (Open Access-krav: Dialog mellan forskningsfinansiärer och lärosäten). Värd för evenemanget var Vetenskapsrådet (VR) som samlade till dialog mellan representanter från ovan nämnda aktörer, förlagen undantagna. För mig som student med bäring på OA-initiativ var konferensen föredömligt upplagd: temat belystes ur parternas olika perspektiv med koncisa presentationer följt av kortare diskussioner. Så gott som hela spektrat passerade således revy. Uppfattningen om att rådande villkor för vetenskaplig publicering är orimlig var en klar utgångspunkt. Här följer ett axplock.

Forskningsfinansiärerna – VR, RJ, Formas och FAS – har idag tydliga policys beträffande OA. De som vill ha deras pengar måste även förbinda sig att deponera sina publikationer i öppna arkiv. Finansiärerna har emellertid olika krav vad gäller embargotider samt huruvida man öronmärker pengar för OA-publicering. Mats Ulfendahl på VR uppmanade även församlingen att vidga vyerna och tänka bortom det traditionella tidskriftskonceptet och bibliometriska kriterier. I frågan om hur finansiärernas krav efterlevs såg de framtiden an. De menade att en utvärdering blir aktuell först om några år, när det är dags för forskarna att publicera.

Mats Ulfendahl, Vetenskapsrådet & Jan Hagerlid, KB

Jan Hagerlid på KB redogjorde för EU:s ståndpunkt. Även här finns numer en policy som driver på medlemsstaterna att göra offentligt finansierad forskning fritt tillgänglig. Man uppmuntrar till att hitta nya affärsmodeller och lösningar för att luckra upp marknadens låsta positioner. Jan betonade att EU har en mycket viktig roll i utvecklingen men att impulserna även måste komma från ordinarie kanaler.

Frågan om OA handlar i hög grad om forskarnas väl och ve, så deras synpunkter är naturligtvis värdefulla. Med ett par träffande metaforer beskrev Gustav Nilsonne, forskare vid KI och OA-vän, för- och nackdelar. En av fördelarna med OA var att man slapp betala pengar till förlagen för att bygga murar runt materialet. Som nackdel nämnde Gustav undermålig sättning. Bristen på redigering och gestaltning av texten gör mycket av OA-materialet oattraktivt och i värsta fall oläsbart. Gustav medgav att han alltjämt satte stort värde vid och föredrog traditionella tidskrifter. Ett av skälen, vid sidan av överlägsen läsupplevelse, var att tidskrifternas namn fungerar som kvalitetsstämpel; man vet att de gör ett bra urval. Forskarsamhällets konservatism var visserligen, enligt Gustav, problematiskt avseende OA. Men han avslutade med en optimistiskt ton och intygade att bland forskare så gäller huvudsakligen devisen att det som är rätt och bra vinner i slutändan.

Invändningen om de öppna arkivens texter och läsbarheten förefaller riktig. Samtidigt konstaterade panelen, där bland andra Jonas Gilbert ingick, i den avslutande diskussionen att vi i dagsläget befinner oss i en brytningstid. Parallellpubliceringen är i hög grad en instrumentell verksamhet, ett påtryckningsmedel som skall sätta press på förlagen och förmå dem att omdefiniera sin roll. Målet är ett tillgängligt, högkvalitativt och prestigefullt OA-material. En animerad diskussion kretsade kring betydelsen av att mycket tid, energi och pengar investeras i ett system som egentligen är ett provisorium.

Paneldebatt

Eftersom förläggare i regel är motståndare till OA var just onsdagens evenemang kanske inte rätt tillfälle för dem att närvara. Förmodligen hade det upplevts som om de stod inför skranket. Visst konstaterade man att förlagen gärna motarbetar OA och att man strävar efter att bryta deras dominans; tonvikten låg trots allt på dialog och ett lösningsorienterat klimat. För nog fanns här en underliggande stämning av tillförsikt; en förvissning om att utvecklingen trots allt går i en tektonisk rörelse mot en friare publicering av vetenskapligt material.

Dennis Arpe studerar B&I vid Uppsala universitet och praktiserar för närvarande på Chalmers bibliotek.

Publicerat av gastchalmers

Första artiklarna i ny OA-tidskrift publicerade

Första artiklarna i nya Open Access-tidskriften Physical Review X från American Physical Society är nu publicerade.

Artiklarna är publicerade med en Creative common-licens och är fria för alla att läsa och använda.

Klipp ur nyhetsbrevet från APS:

“Jorge Pullin, Editor, and Ling Miao, Associate Editor, are very encouraged by the topical spread of these first published papers, which range from the well-established field of atomic, molecular and optical physics to the still relatively new, broad and very active field that explores magnetism or spins at microscopic level. They also extend into the interdisciplinary area: In the paper by Belik et al., statistical physics is applied to understand epidemic spreading; and in another by Benmore and Weber, experimental techniques such as acoustic levitation and x-ray scattering are used to obtain and characterize normally hard-to-make amorphous forms of pharmaceutical drugs.

The editors are also pleased by the high scientific quality and potential significance of these contributions.

The five papers are too small a sample to be a basis for making a generalization about the future of Physical Review X. But they reflect APS’s commitment to making Physical Review X a journal of scientific breadth and excellence. We are confident that, with the continuing and more focused effort of the editors and the Editorial Board to attract and select outstanding papers and with an increasing support of the physics community, Physical Review X can only grow stronger.”

Tidskriften finansieras av så kallade ”article-processing charges” (APC) som tas ut av författaren och i nuläget ligger avgiften på $1500 för en artikel på max 20000 ord.

I höst kommer Chalmers bibliotek att lansera en ny tjänst som ska underlätta för Chalmers forskare som vill publicera sig i Open Access-tidskrifter som exempelvis Physical Review X. Vi ska då kunna ge stöd i form av pengar till författaravgiften till dem som väljer att publicera sig i rena Open Access-tidskrifter. Mer information om denna tjänst kommer under hösten och officiell lansering kommer ske under ”Open Access Week” 24-30 oktober.

/Kristina Graner

Publicerat av kristinagraner

Publiceringstjänsten arXiv.org

Publiceringstjänsten arXiv.org har på många sätt gått i täten för att utveckla den vetenskapliga kommunikationen på internet. Fysikern Paul Ginsparg startade tjänsten redan 1991 och den är idag en viktig kommunikationsresurs för flera vetenskapsområden; framför allt inom fysik, astronomi och astrofysik samt matematik. Artiklarna publiceras som s k preprints (eller e-prints) och blir direkt tillgängliga för läsarna. Många preprint blir i ett senare skede granskade och antagna som tidskriftsartiklar. Årligen publiceras fler än 60 000 artiklar i arXiv och användarna gör över 30 miljoner nedladdningar.

Sedan tio år tillbaka har Cornell University Library tagit över ansvaret för att driva arXiv. För att säkra den långsiktiga driften och för att kunna vidareutveckla tjänsten har Cornell University Library tagit fram en supportmodell riktad till de lärosäten som är de främsta användarna av arXiv (dvs där användarna gör flest nedladdningar från databasen). Under fjolåret fick man på detta sätt in över 320 000 USD, från 10 olika länder och från över 100 olika organisationer. Enligt den statistik över nedladdningar från arXiv som Cornell presenterat gör Chalmers forskare och studenter över 27 000 nedladdningar årligen. Från och med 2011 stöttar Chalmers bibliotek arXiv genom ett aktivt medlemskap enligt den supportmodell som Cornell University Library lanserat.

Om du som Chalmers-forskare har synpunkter på arXiv – antingen som författare eller som läsare – tar biblioteket gärna emot dessa.

Läs mer om supporten av arXiv.org

http://arxiv.org/help/support/faq

Sök i arXiv.org

http://arxiv.org/find

/ Jonas Gilbert

Publicerat av chalmerslib

Publikationsprofiler @ Chalmers

Sedan några veckor tillbaka finns en ny tjänst som vi kallar ’Publikationsprofiler’ ute för test. Den bygger på data som finns i vår publikationsdatabas CPL och sammanställer och visualiserar det ur olika aspekter. Man kan hämta profiler för personer, institutioner och avdelningar samt utifrån ett taggmoln browsa bland Chalmers publicering inom ämneskategorier. Även visningen av en enstaka post har kompletterats med nya komponenter.

Det är en betaversion som ligger ute nu och under en period hoppas vi få in synpunkter och diskutera hur man vill att den här typen av information ska visas på Chalmerswebben.

Profilen för en institution visar vilka ämnesområden man täcker, vilka insitutionens mest publicerade författarna är, vilka tidskrifter forskarna vanligen publicerar sig i, samarbeten (i form av samförfattande) med andra institutioner m.m.

Ett cirkeldiagram visar institutionenens publiceringsmönster (dvs hur publicering fördelar sig på olika publikationstyper)och antalet publikationer per år visas som stapeldiagram m.m.

Om man hämtar en profilsida för en viss forskare ser man hans/hennes senaste publikationer och en ikon visar när fulltext finns tillgänglig, hur många Open Access-fulltexter som lagts i CPL:s arkiv samt vilka hans/hennes mest frekventa medförfattare är osv.

Visningen av en enstaka post har kompletterats med en möjlighet att få information om hur ofta en artikel citerats (källa Scopus). Man kan även se om vilket av Chalmers styrkeområden posten kopplats till. Nytt är också att man kan exportera metadata till ett antal olika bibliografiska standardformat .

Vi har velat utveckla mervärden utifrån den information om Chalmers publicering som finns i CPL. Urban Andersson, Chalmers bibliotek, är utvecklaren bakom profilerna som trots en smygstart genast väckt stort intresse bland forskarna.

Alla är välkomna med synpunkter och idéer, mailto: cpl@chalmers.se.

/Maria Kinger

Publicerat av mariakinger

Ökat antal OA-artiklar i CPL

För att stödja OA-policyn och arbetet med att få in fulltexter i CPL har vi i OA-gruppen på biblioteket de senaste månaderna erbjudit forskare på Chalmers en tjänst som går ut på att vi på biblioteket hjälper till att göra jobbet med att ladda upp fulltexterna i CPL. Några institutioner har hört av sig med frågor och visat intresse för parallellpublicering i och med att Chalmers Open Access-policy i praktiken nu börjar träda i kraft för många forskare. (Policyn omfattar de publikationer där avtal med förlag tecknats från och med januari 2010)

Det som upplevs vara problematiskt för forskarna när det gäller parallellpublicering är att veta OM förlaget tillåter parallellpublicering, vilken version av artikeln/ manuskriptet som i så fall får användas och om det krävs ett försättsblad och hur det i så fall skall vara utformat. Vi upplever att det finns en viss oro och osäkerhet bland forskarna när det gäller de här frågorna och därför vill vi gärna hjälpa till så mycket vi kan för att forskarna ska kunna följa Chalmers OA-policy.

Vi är inne i ett skede där många förlag ändrar sina policies vad gäller parallellpublicering och i många fall gör de det enklare forskarna att parallellpublicera i öppna arkiv. Exempelvis ändrade American Chemical Society sin policy i höstas och tillåter nu forskare som har krav på sig från finansiär eller arbetsgivare om att OA-publicera, att göra detta. Andra förlag ändrar dessvärre åt andra hållet och gör det svårare. Detta är också en orsak till att vi nu erbjuder oss att hjälpa till med parallellpubliceringen i större utsträckning, då det för den enskilde forskaren kan vara svårt att hålla reda på vad olika förlag tillåter.

Vi har t.ex. gjort en omfattande insats med att parallellpublicera artiklar utgivna av IEEE. De tillåter att man använder författarens sista, granskade och godkända manuskript, för parallellpublicering i öppet arkiv, med ett speciellt utformat försättsblad. Författaren skickar alltså in detta manuskript till oss och vi lägger till ett försättsblad till artikeln och laddar upp i CPL.

Vi har dessutom sökt tillstånd för ett visst antal författare som publicerat artiklar i tidskriften Astronomy & Astrophysics att få deponera dem i CPL. I det fallet fick vi tillåtelse att använda förlagets pdf och inget försättsblad krävdes heller så det gjorde det enkelt för oss att ladda upp fulltexten. Detta resulterade i ca 70 uppladdade fulltexter i CPL.

Totalt har närmare 200 fulltexter laddats upp i CPL sedan januari. På publikationsprofilsidorna som nyligen lanserades i en beta-version i CPL kan man för varje enskild författare eller institution bland annat se hur många artiklar man gjort fritt tillgängliga genom deponering i CPL.

Vi kommer att fortsätta med den här typen av punktinsatser för att öka antalet fulltexter i CPL, samtidigt som vi arbetar med att sprida information till forskarna på Chalmers om OA-policyn och hur man går tillväga för att följa den på bästa sätt.

/Kristina

Publicerat av kristinagraner

Inga fler inlägg.