Google Scholar Citations – skapa din profil

Nu har Google lanserat en tjänst där man som författare kan skapa en egen profilsida och sedan knyta publikationer ur Google Scholar till sin profil. Tjänsten heter Google Scholar Citations och den är både lätt och rolig att använda. Google har redan gjort en hel del av arbetet med att samla in referenserna och sedan matcha dem författarvis, men nu går det att verifiera att publikationerna verkligen har samma författare. När man skapar sin profilsida kan man också ange lärosäte och man kan verifiera en e-postadress. På lite sikt kommer Google Scholar alltså att få bättre kunskap om publicering och impact vid olika lärosäten. Det är ingen vild gissning att konstruktörerna av rankninglistor ser på detta med intresse, så därför är det bra om Chalmers forskare anger ”Chalmers University of Technology” som affiliering när man skapar sina profilsidor. För att se vilka Chalmerskollegor som redan använt Google Scholar Citations kan man använda följande länk (eller klicka på bilden nedan): http://scholar.google.com/citations?hl=en&view_op=search_authors&mauthors=chalmers+university+of+technology

Registreringen görs i tre steg:

1. Dina uppgifter. Fyll i namn, lärosäte, e-postadress och forskningsområde.

2. Verifiera dina publikationer. Google Scholar kommer att ge förslag baserat på ditt namn. Du verifierar publikationerna i två steg: först söker man i ”Article Groups”. Man lägger till de grupper där de egna publikationerna finns: ”Add all X articles”. I nästa steg kan man välja att ta bort publikationer om några av dem blivit felaktigt kopplade. Det går också bra att i efterhand slå samman dubbletter eller radera felaktigt associerade artiklar.

3. Uppdateringar. I sista steget väljer man hur man vill att Google Scholar ska göra med uppdateringar av publikationslistan. Det finns två möjligheter: antingen litar man på Google Scholars automatiserade matchning och låter tjänsten lägga till nya publikationer, eller också ber man att få ett meddelande när det finns nya publikationer som Google Scholar förmodar att man är författare till. I det senare fallet bekräftar man alltså publikationen innan den visas på listan.

När profilsidan är skapad väljer man om den ska visas publikt eller inte. Väljer man att visa profilen publikt så får man också en fixerad länkadress till sidan som kan användas i CV eller i andra sammanhang. Fördelen är alltså att man får en unik identitet i Google Scholar och själv kan korrigera uppgifterna så att de blir så korrekta och fullständiga som möjligt.

För att registrera sig i Google Scholar Citations startar man på: http://scholar.google.com/citations

/ Jonas Gilbert

scholar.google.com/citations

Publicerat av Linnéa Sjögren

Marknadsföring, e-resurser och sociala medier

På en presentation för några norska universitetsbibliotek om tillgängliggörande och marknadsföring av elektroniska resurser i sociala medier, fick vi både berätta hur vi jobbar med det på Chalmers men också önska oss fritt.

Huvudskälen till att vi använder sociala medier/kanaler för bibliotekets tjänster är:

Studenter och doktorander får nära till bibliotekets tjänster.
Det vi skriver får en snabb spridning om vi lyckats skriva något av intresse.
Synligheten såklart.
Google älskar bloggar. Det är större chans att någon googlar sig fram till texten om den ligger på bloggen än om den ligger på webbplatsen.

Ett av bibliotekets verksamhetsmål är att öka användningen av elektroniska resurser. Genom att sprida information om dem i flera olika kanaler ökar förhoppningsvis och troligtvis användningen också.

I bibliotekets mobilapp finns bl a supersöktjänsten Summon som ger möjlighet att söka i nästan allt tryckt och elektroniskt material som finns på Chalmers bibliotek. Alltså jättebra sätt att göra det enklare att hitta artiklar och annat från e-tidskrifter, databaser och e-böcker. I appen finns även CPL (Chalmers Publication Library) som är en viktig elektronisk resurs att marknadsföra.

Med ”kanaler” tänker man kanske först på webbplatsen och sociala kanaler som Twitter och Facebook. De jobbar vi med, men var annars marknadsför man e-resurser? Glöm inte de analoga:

Informationsdisken, i mötet!
Undervisning, i samband med biblioteksintroduktioner etc.
E-supporten, i mailkontakten med användaren.
Telefon
Affischer/flyers. Vi använder QR-kod. Det verkar som om den skapar nyfikenhet.

http://static.issuu.com/webembed/viewers/style1/v2/IssuuReader.swf

Förutom det, är Google Scholar naturligtvis ett väldigt bra ställe att få artiklar etc synliggjorda. Vi jobbar också en hel del med att informera internt, mot Chalmers institutioner.

I presentationen finns några önskefunktioner:

E resurser och sociala medier

View more presentations from Chalmers library

//Malin Rydenhag & Linnéa Sjögren

Publicerat av Linnéa Sjögren

Open Access-publikationer från Chalmers i EU-databasen OpenAIRE

EU har i flera sammahang ställt sig bakom principen att forskning som är finansierad med offentliga medel ska göras fritt åtkomlig på nätet. Som ett led i det arbetet har EU sedan 2008 haft ett pilotprojekt för Open Access, OpenAIRE. Det gäller projekt finansierade av ERC samt FP7 inom ett urval ämnesområden:

Energy
Environment (including Climate Change)
Health
Information and Communication Technologies (Cognitive Systems, Interaction, Robotics)
Research Infrastructures (e-infrastructures)
Science in society
Socio-economic sciences and the humanities

För dessa projekt krävs att publikationerna görs fritt tillgängliga, helst direkt i anslutning till publiceringen men senast inom 6 månader (och i några fall efter 12 månader). Hur ska då EU följa upp sitt krav på open access? För detta syfte finns det en databas som samlar in uppgifter om publikationerna – OpenAIRE. Databasen hämtar information från de lokala publikationsdatabaserna, i vårt fall Chalmers Publications Library. Som forskare ska du försäkra dig om att publikationen finns registrerad i CPL och att en kopia i pdf-format av artikeln finns i CPL. Genom att uppfylla kraven som ställs i Chalmers OA-policy uppfyller du också kraven från forskningsfinansiärerna och du gör samtidigt din forskning mer tillgänglig. När fulltexten finns i CPL ökar det till exempel rankningen när någon söker på ditt ämne i Google Scholar.

Från och med denna vecka exporteras information från CPL till EU:s databas OpenAIRE. Exempel på berörda projekt:

Photochromic systems for solid state molecular electronic devices and light-activated cancer drugs (PHOTOCHROMES), Joakim Andréasson, Fysikalisk kemi.
Quantum nanoelectromechanical systems (QNEMS), Andreas Isacsson, Kondenserade materiens teori

Läs mer om EU:s krav
EU:s policy för Open Access: http://www.openaire.eu/en/open-access/mandates-a-policies

Open Access-kraven i FP7: http://ec.europa.eu/research/science-society/index.cfm?fuseaction=public.topic&id=1300&lang1

För frågor om Open Access kontaktas biblioteket: http://www.lib.chalmers.se/open_access/

/ Jonas Gilbert

Publicerat av Linnéa Sjögren

Rapport om bibliotekariers framtida kompetenser

På uppdrag av DIK har en arbetsgrupp skrivit en rapport om vilka yrkeskompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Rapporten presenterades på DIK:s konferens Hållplats 2011 i förra veckan. Chalmers bibliotek har deltagit i gruppen.

Rapporten kan läsas och laddas ner här.

Här finns tendenser och ett antal nyckelkompetenser som bör finnas i organisationen som helhet och inte hos varje enskild individ.

De kompetenser som tas upp med avstamp i tendenser i samhället är:

Digitalisering

Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att samtala med teknisk personal
Juridisk kompetens, att kunna läsa och förstå licensavtal, förstå övergripande juridisk problemställningar, samt kunna samtala med jurister
Systemförståelse – att förstå sammanhang och hur olika delar påverkar varandra
Metadatahantering, begripa och förstå hur metadata används i olika system och kunna relatera dessa till varandra
Kompetens kring upphandling och förhandling

Läsning

Stödja utvecklingen av läs- och skrivförmåga kopplat till olika typer av medieformer
Vidga den metodologiska repertoaren
Kompetens att möta barn och vuxna med mångspråkig bakgrund
Kompetens att möta barn och vuxna med olika typer av läsmotstånd och funktionshinder
Arbeta uppsökande i olika former

Vetenskaplig kommunikation (gäller framförallt forskningsbiblioteken)

Förståelse för hur vetenskap produceras och hur forskarens villkor ser ut
Juridisk kompetens inom publiceringsfrågor
Kunna ge stöd i forskares publiceringsval
Kunskap om olika informationspraktiker inom olika discipliner/ämnesområden
Förståelse för och kunskap om teknik och vilka möjligheter den ger
Kunskap om format, layout, marknadsföring, journal/monograph management systems
Kompetens inom bibliometri
Kunskap om digitala bevarandefrågor och tillgängliggörande

Deltagarkultur

Kompetens om den digitala tekniken och arenorna
Kompetens inom källkritik
Kompetens i deltagande, kommunikation, social kompetens
Pedagogisk kompetens
Kreativ kompetens. Entreprenörsegenskaper
Kompetens inom marknadsföring och management
Förmåga att arbeta kontaktskapande och uppsökande
Att ha modet att synas och höras

Pedagogik och handledning

Kunskap om hur lärmiljöer bör utformas, både virtuellt och fysiskt
‘Kunskap om utrustning och program
Kunskap i källkritik
Juridisk kompetens vad gäller till exempel upphovsrätt och publicering
Kunskap om olika aspekter av bemötande
Kunskap om olika lärstilar och undervisningsmetoder
Kunskap om omvärldsbevakning och kunskapsdelning med kollegor
Förmåga att samarbeta med andra yrkeskompetenser och att arbeta uppsökande

Marknadsföring

Kunskap om hur internet och sociala medier kan användas som kommunikations- och marknadsföringsredskap
Kunskap om juridiska aspekter, riktlinjer, presskontakter
Presentationsteknik och en vilja att vara ett ansikte utåt för sitt bibliotek
Kompetens i att skriva olika typer av texter
Kunskap i de delar som ingår i arbete med arrangemang
Kunskap i skyltning och hur saker presenteras visuellt

Akademikerkompetens

Förändringsbenägenhet och flexibilitet inför förändrade arbetssätt
Ledarskap
Lärande- och förändringskompetens – kompetens att kompetensutveckla, dvs. metakompetens
Relationskompetenser – att hantera olika perspektiv på verksamheten, dvs. metaperspektiv
Dialog- och meningskompetenser – skapa mening i en mångfald av värderingar och förståelser

Under arbetets gång dök frågan om det i framtiden kommer att efterfrågas specialister eller generalister upp. Vi tror att de större folkbiblioteken och högskolebiblioteken kommer att behöva/vilja ha fler specialister och att bibliotekets storlek och belägenhet blir avgörande för vad som behövs. Man ska inte behöva vara specialist direkt efter utbildningen, utan det är något man kan bli när man arbetar. Vi vill rekommendera studenter på Biblioteks- och Informationsvetenskap att försöka välja kurser och uppsatsämnen så att man får en profil som märks i en jobbansökan.Och att välja uppsatsämne som faktiskt är relevant för någon verksamhet som bedrivs på bibliotek.

Rapporten är tänkt att användas av DIK, utbildningsanordnare, chefer, studenter m fl. Vi hoppas det blir så också!

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Därför ska man satsa på sociala medier

På en planeringsdag för sjukhusbiblioteken i Region Skåne fick jag förmånen att inspirera och informera kring vad som är bra att tänka på inför en start i sociala medier. Vilka effekter som kan nås och lite om hur man kommer igång osv.

Chalmers bibliotek är väldigt unga på Twitter, Facebook och YouTube som ju är de största kanalerna. Än så länge är nog Twitter vår mest självklara kanal men Facebook börjar komma loss sakta men säkert. En hel del av våra fans är faktiskt chalmersanknutna.

Man får inte ge upp. Det var en av sakerna jag predikade i Skåne. Så här ser vår statistik ut just nu (ett något redigerat excel-ark för att passa i Google Docs).

Förutom att ha tålamod tror jag att några framgångsfaktorer är:

Att ha ett syfte med närvaron i en viss kanal. Att veta varför man gör det.
Ha ett annat tonläge. En friare mer avslappnad röst. Det är urtråkigt att följa någon som alltid är knastertorr, korrekt och saklig hela tiden.
Att inte vara rädd!
Uppdatera regelbundet. Låt det inte stå tomt för länge.
Bjuda in ibland.
Vara tillåtande mot varandra, kollegor emellan.
Tycka det är okej att leka lite.
Våga ta plats, synas, höras.
LUST! Det ska vara roligt. Då blir det oftast bra.

Jag tycker att de interna effekterna är minst lika viktiga som de ”externa”. Alltså hur arbetet påverkar personalen. Mina erfarenheter på Stadsbiblioteket Göteborg och Chalmers bibliotek har visat att ett fritt kreativt arbetet i sociala medier ofta, ibland eller i bästa fall leder till:

Att det känns meningsfullt eftersom man ofta får positiv feed-back från läsarna.
Kreativitet föder mer kreativitet. Det blir som bensin.
Personalen lär sig använda ny teknik, om de inte redan kunde det tidigare. Bara att ladda upp en bild från mobilen kräver att man lär sig kring-tekniksaker.
Biblioteket får nya kontakter – andra bibliotek.
Det skapar en gruppkänsla på biblioteket.
Det ger en stolthet inte bara över den egna verksamheten, utan även på ett större plan: stolthet över vad bibliotek har att erbjuda och vilken samhällsnyttig verksamhet det är vi sysslar med.
Sist men inte minst (sammanfattningsvis?) så är det en källa till gädje 🙂

Därför ska ni satsa på sociala medier

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Hur gör man en bra presentation?

http://video.ted.com/assets/player/swf/EmbedPlayer.swf
Hans Rosling vet hur man gör en bra presentation.

Jag har varit och lyssnat på David Phillips, inspirerande föreläsare och utbildare inom presentationsteknik som jag vet att många redan har haft nöjet att se och höra. Allt och mer därtill finns att läsa på hans sajt Presentationsteknik, men jag vill ändå göra en liten sammanfattning för den som kanske inte känner till honom ännu. Hans sajt är för övrigt ett jättebra exempel på hur man kan utnyttja tjänster som You Tube, Skype, Facebook osv.

Föreläsningen som jag och andra chalmersanställda var på, började med att David Phillips hälsar var och en välkommen. Han pratar lite med flera av oss. Jag känner mig välkommen och förväntansfullt positivt inställd till honom och det han ska säga.

David Phillips tips kan sammanfattas i:

Skala ned
Förenkla
Inspirera
Skapa kontakt
Få dem att vilja ha powerpointen (eller vad man nu använder)

Men det där vet man ju egentligen redan. Så hur gör man?

En bra PowerPoint

Ha tre budskap. Inte fler.
Fundera på vad du behöver förstärka och förtydliga.
Vad vill du att publiken ska ta med sig från presentationen?
Vilka tekniker/metoder passar att använda i det här sammanhanget? Ppt, bikupa, svarta tavlan, whiteboard… Inse också varför du ska använda det, så det finns en funktion.
Ha ett (1) budskap per slide.
Prata inte samtidigt som du visar hela meningar på sliden. Lägg löptexten i anteckningsfältet istället. Använd hellre rubriker än meningar på sliden.
Ha max sex objekt på en slide. Fem är bättre.
Använd gärna bilder som kan symbolisera ord.
Använd bilder, filmer, skämt och historier för att göra det roligare.
Strunta i de illustrationer som finns i Office-paketet. Hitta egna som ger något i stället.
Skriv ord på de saker som bilderna illustrerar. Hjärnan kopplar ihop bild och text.
Animera textraderna/bilderna på sliden så att du kan klicka fram en i taget, om det finns en funktion med att göra så.
Jobba med visuella kontraster, t ex så att det objekt du pratar om framträder och de andra objekten är släckta eller suddiga. Då styr du publikens ögon.
Ha få objekt på varje slide.
Svart bakgrund är mer funktionell än vit, tycker David. Snyggare när man står framför duken också.
Begränsa till 10-25 minuter. Om du vill hålla på längre: lägg in någon form av stimulans så att publiken piggnar till.

Före framträdandet

Har du ett starkt intresse för det du ska prata om? Om du har en passion för ämnet så kommer det att lysa igenom och vara förtroendeskapande. Om inte, så kan du försöka intala dig själv att du ska presentera något viktigt. Eller låna en annans engagerade inställning. Någon som du har som förebild, t ex Hans Rosling (ovan).

Under framträdandet

Försök att förmedla en känsla, både i innehållet och i din framställning. Visa engagemang! Om du inte är superengagerad så kan du prova att spela lite teater. Använd bilder, filmer, skämt och historier för att göra det roligare. Det är en konst att kunna presentera något tråkigt spännande och engagerat!
Börja alltid med en svart slide. Då kan du säga introt och sen köra igång.
Glöm inte att det är du och inte powerpointen som är presentationen. Ställ dig framför duken så att du syns ordentligt. Tag plats! Och titta inte på duken för guds skull.
Ha ögonkontakt med publiken. Om du inte har det kan det lätt ge signaler på rädsla och ointresse från din sida. Sväva inte iväg med blicken.
Se till att du har en fjärrkontroll (en bra) till datorn. Då blir du fri och kan kommunicera med din kropp. Använd aldrig pekaren, utan peka med handen istället. Eller med en pekpinne.
Försök ha ett öppet kroppsspråk. Hur hanterar du din kropp i hotfulla, pressade, generande situationer? Du vet säkert redan att man själv kan förändra hur man upplever en situation genom att förändra sitt kroppsspråk.
Släck ppt-en ibland, när du vill ha publikens uppmärksamhet. Kortkommandot för det är B (tryck B igen och den kör igång från där du var).

Minne

Det finns några saker och faktorer som gör att vi minns det som sagt bättre. Tag fasta på dem när du syr ihop din presentation.

Vi minns det som sägs tidigt i en presentation.
Upprepning.
Avvikande information.
Laddade ord, såna som skapar känslor.
Associationer.

Omvända en negativ grupp

Jag har haft rätt många föredrag och kurser de senaste 8 åren, och en sak som fascinerat mig lite är hur olika grupper kan vara. Oftast är det en positiv stämning i gruppen, men ibland händer det att det är trögt och aggressivt redan från början. Varför är det så och vad kan jag göra åt det? Kanske är en enda negativ person dominerande och sätter ribban för hela gruppen? Man hoppas ju att det inte är så… David Phillips har några knep:

Behåll ditt öppna kroppsspråk. Backa inte. Glöm inte att du påverkas av ditt eget sätt att förhålla kroppen. Om du t ex blir ”angripen” ska du inte krypa ihop eller lägga armarna i kors över bröstet.
Om det är negativa vibbar: matcha budskapet med ditt kroppsspråk genom att möta dem på samma sätt, där de är. Lyft dem sen till den nivå du är på, eller vill vara på, genom att stegvis signalera ett öppnare kroppsspråk.
Ställ frågor till en trög grupp. Låt dem prata av sig (”Vad tycker du?”). Beröm dem. Efter 7-8 minuter har du dem på din nivå 🙂

Undrar om det skulle funka att använda filmdramaturgi som förebild för en presentation? Skräckfilm? Drama? Komedi?

Föreläsningarna Death by Powerpoint med David Phillips

Death by Powerpoint del 1
Death by Powerpoint del 2

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Mitt första år på Chalmers bibliotek

För snart nio månader sedan flyttade jag från Stadsbiblioteket Göteborg till Chalmers bibliotek. Även om mycket är likadant på folkbibliotek och universitetsbibliotek så har det varit en ganska stor omställning. En intressant, lärorik och rolig omställning.

Det här är mina höjdpunkter so far.

Attityd

Jag gillar företagsklimatet här. Ledningen har en tillåtande attityd och uppmuntrar att man prövar sig fram. Det är okej att göra misstag, vilket egentligen är nödvändigt om man ska pröva saker, och något som jag gillar starkt. All personal har fått smartphones och bärbara datorer eftersom ledningen anser att det höjer IT-kompetensen och uppmuntrar till experimenterande. Saken blir inte sämre av att jag får jobba med ett gäng som är otroligt duktiga!

Nytt intranät

Ganska omgående började vi jobba med förberedelserna för att bygga ett nytt intranät i SharePoint2010. En ny webbgrupp bildades som utökas vid behov med andra kompetenser. Till en början handlade det om att ta reda på hur det gamla intranätet användes och vad personalen ville ha i det nya. Önskemål och behov från intervjuer sorterades och grupperades för att sedan formuleras om som ”user stories” enligt SCRUM-metoden.

Läs tidigare inlägg om intranätsbygget och SCRUM här. Henrik Karlsson och jag hade en presentation för SFIS i maj 2011 om SharePoint och SCRUM. Här är powerpointen.

Det har varit en lång väg och det är en bit kvar innan målgång, men vi planerar att släppa en testversion under sommaren för några testpilotgrupper. Webbgruppen och IT-utvecklarna har jobbat agilt tillsammans enligt SCRUM sedan januari.

Några saker som jag tror blir bra på nya intranätet:

Alla dokument som rör arbetet i informationsdisken läggs i en wiki. Informationen blir sökbar och snabbt tillgängligt. Och alla kan redigera.
Alla dokument samlas på ett ställe. Idag används flera olika areor.
Personalen får en digital arbetsplats där man även kan ha en dialog.
Bibliotekets kanaler i sociala medier flödas in på startsidan och på informationsdisksidan. Det gör att personalen kan ha bra koll på vad vi har skriver just nu på Twitter, Facebook, bloggen etc.
SharePoint har en bra dokumenthantering och funktionalistet som påminner lite om Google Docs. Bl a finns versionshantering, vilket gör att man kan se hur ett dokument har ändrats.

Sociala medier

Bibliotekets stämpel i Gowalla. Du får den när du checkar in här.

Sedan vintern 2010/11 jobbar biblioteket i några kanaler:

Facebook – vi skriver om saker som händer på biblioteket och tipsar om intressanta artiklar och filmklipp om naturvetenskapliga ämnen.
Twitter – vi använder hashtagen #eres för att informera om driftinformation för e-tidskrifter, databaser och e-böcker. #eres flödas in i en sökwidget på några relevanta webbsidor. Alla blogginlägg puffas också ut på Twitter. Samt lite annat blandat.
YouTube – en blandning av högt och lågt: från filmad uppackning av personalens iPads till mobilkamerafilm som instruerar studenter i kopiering på biblioteket. Vi har en skrytfilm också. Det är förresten fler som har tittat på kopieringsfilmen än på skrytfilmen. Till hösten har vi förhoppningsvis fler filmer.
Flickr – bilder från konferenser, studieresor, biblioteket och campus.
Gowalla, Facebook Places, Google Places – vi jobbar med geotagging och har claimat (registrerat) platsen Chalmers bibliotek samt lagt in informationstext och länkar i dessa tjänster. Nyligen köpte vi en Gowalla-stämpel. När någon checkar in med mobilen på biblioteket får de vår fina stämpel i sitt ”pass” och kan läsa vad som finns här. Vi följer vilka kommentarer och bilder besökarna lämnar efter sig och kommer att jobba mer med texter som visas för de som checkar in.
Spotify – mest populär är listan med Chalmerscortégens bygglåtar genom tiderna. Lite stolta är vi annars över Postpunklistan för den kräsna studenten.

Experimenterandet i sociala medier har lett till att Chalmers informationsavdelning har blivit intresserade av vad vi gör, och vi har nu ett samarbetsprojekt där biblioteket testar saker som de kan dra lärdom av. Riktigt bra för oss!

Inför kanalstarten i höstas skrev vi ihop policy och riktlinjer för vad vi skulle göra, varför och hur. Följande dokument kommer att revideras till hösten då vi varit igång i ca ett år. Det är en hel del som behöver ses över och justeras, men så här såg de ut vid starten:

Chalmers bibliotek i sociala medier

Policy och mål för sociala medier

Praktisk juridisk handledning sociala medier

Mätning av sociala medier

Vi försöker hålla mätningen relativt enkel. Så här går det för oss än så länge:

Statistik sociala medier Chalmers

Liten kurs

http://litenkurs.wordpress.com

Under vintern 10-11 har jag och Martina Ramstedt kört en Liten kurs i sociala medier för all personal på biblioteket. Den var frivillig men ledningen uppmuntrade rejält till deltagande. Jag tycker att den har varit lyckad, och det tyckte även deltagarna i utvärderingen efteråt. Bäst var att den var opretentiös och helt anpassad till vad de som kom på öppna workshops ville lära sig. Vi använde mobilen (HTC) mycket, vilket uppskattades mycket. Vi försökte verkligen hitta ett lekfullt anslag i undervisningen. Det blir roligare så och jag tror man lär sig bättre.

App

Chalmers har ännu ingen app men det kanske kommer en snart. Tills dess har vi gjort en enkel mobil app, som egentligen är en webbsida som laddas upp, i Widgetbox. Vi betalar $25 i månaden för tjänsten som i korthet innebär att man lägger in rss-flöden, länkar till sociala medie-kanaler, egen kod, m.m. Appen kan användas på iPhone, iPad och Android och har fungerat hyfsat bra.

Bibliotekets app innehåller:

Sökfunktioner: bibliotekskatalogen, supersöktjänsten Summon, Libris
Nya publikationer från CPL, Chalmers Publication Library (avhandlingar, artiklar, rapporter)
Biblioteket på Facebook, Twitter, vår blogg
Bibliotekets favoriter på YouTube
Karta
Podcast från Nature och Vetenskapsradion
Nya böcker
Nya titlar på DOAJ
Forskarbloggar från Chalmers
Chalmers Alumniblogg

De första månaderna hade den 200-300 besök i veckan, men sen slutet av mars har det inte varit mer än runt 50. Vi marknadsför den på webbplatsen och med en affisch med QR-kod. Till höstterminsstarten kommer campusområdet att tapetseras med affischen.

Webbplats

Det blev väl rätt många saker det här? Vad ska vi göra efter sommaren då? Jo då är det dags att skapa en helt ny webbplats för biblioteket. Och så ska vi göra ett nytt gränssnitt för hur våra elektroniska resurser söks och presenteras på webbplatsen. Under senvåren har webbgruppen gjort ett förberedande arbete för e-resurserna. ”Det finns alltid nåt att göra” 😉

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Läsplattor på Chalmers bibliotek

En ny arbetsgrupp på biblioteket med personer som arbetar med e-resurser av olika slag, som förvärv, avtal, e-tidskrifter och databaser och utbildning har börjat titta närmare på hur e-resurserna fungerar på olika prylar. Hur fungerar det med nedladdning, hur beter sig texten, vad får man göra enligt avtalen och vad som går att göra på olika läs- och surfplattor, vilken platta är bäst på pdf? Det och en del annat ska vi undersöka.

Testresultatet kommer att läggas in i ett kalkylark i Google Docs med markeringar för vad som fungerar och inte fungerar. Det kommer sedan att publiceras på bibliotekets webbplats. Vårt första mål är att informera om hur de e-resurser som biblioteket erbjuder beter sig på läs- och surfplattor, men sedan kommer informationen att ges även i biblioteksundervisningen för studenter och forskare. Allt efter som vi har något att berätta, kommer resultaten att läggas ut på Facebook, Twitter och här på bloggen.

Demonstration av läsplattor

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Forskarbloggar i app

Biblioteket har inlett ett litet samarbetsprojekt med informationsavdelningen på Chalmers – Kommunikation och Marknad. Biblioteket testar, och tillsammans med Kommunikation och Marknad utvärderar vi några kanaler och tjänster i sociala medier som eventuellt kan vara intressanta inte bara för biblioteket utan för universitetet i stort. Biblioteket gör en pilot för universitetet! Ett samarbete av det här slaget är mycket betydelsefullt för oss. Vi blir intressanta som samtalspartner för informatörerna och synliga på universitetet på ett helt annat sätt.

Först ut till test är en feed med forskarbloggar. Via informatörsnätverket på Chalmers har vi samlat in bloggar från forskare på Chalmers. Vissa bloggar är rent professionella. Andra mixar det chalmersanknutna med andra intressen. Vi kommer att titta på hur de flödas in i bibliotekets app (följer t ex tillräckligt många uppgifter med?) och vilka bloggar som eventuellt ska tas bort från feeden. Om allt faller väl ut kommer forskarbloggar kanske att läggas ut på Chalmers.se. Att blogga är ett enkelt och lättillgängligt sätt att sprida universitetets forskning och ger en möjlig kontaktkanal till näringsliv och allmänhet.

Forskarbloggarna ligger nu i bibliotekets mobila app. Hämta den genom att öppna internet i mobilen (Android eller iPhone(iPad) och gå till http://wbxapp.com/chalmerslibrary. En nackdel är att man inte genast ser från vilken blogg inlägget kommer. Det syns först när man klickat fram hela texten och öppnar den i webbläsaren.

Vi använde Yahoo Pipes för att aggregera alla RSS-flöden. Den RSS-länk som skapades i Yahoo Pipes lade vi in i Widgetbox, som appen är skapad i.

Så här gör man:

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Bygga intranät

Post-it time! av Ignacio Palomo Duarte (CC by)

Under hösten och vintern har Chalmers bibliotek jobbat med att ta fram en beställning på nytt intranät i Sharepoint 2010. Beställningen ligger nu hos våra IT-utvecklare, som sedan några veckor jobbar med den enligt scrum-metoden. Scrum har blivit en populär metod för systemutveckling som i korthet innebär att man jobbar mycket fokuserat på en sak i taget enligt en modell. Se en introduktionsfilm om SCRUM.

Intervjuer med femton kollegor om vad och hur de använde intranätet i sina olika roller (grupp, enskilt, på avdelningen, i infodisken) visade att:

Intranätet behövde vara mer lättåtkomligt (inloggningen).
Man ville kunna dela dokument och önskade att allt skulle vara öppet för alla medarbetare.
Det fanns en önskan om att samla alla relevanta dokument som idag ligger på spridda lagringsplatser (städa!).
Dokumentens aktualitet var viktig (gamla orelevanta saker skulle kunna rensar bort på enkelt sätt).
Det fanns en önskan att dela med sig av omvärldsbevakning.
Man ville kunna samarbeta som i Google docs.
En tydligare struktur var viktig.
Kalender med viktiga händelser, t ex studiebesök på biblioteket och kommande konferenser efterlystes.
Man ville gärna ha en intern mikroblogg som Yammer (hade testats i några månader).

När loggfilerna hade studerats körde vi igång med intervjuer i små grupper om två eller tre personer. Det var bra att göra ett par provintervju först.

Intervjuerna spelades in och lades på soundcloud för tillgång i mobilen.
Behov och citat antecknades på post-it lappar som vi sedan kunde gruppera och para ihop. Ex. på behov var frågor om aktualitet, arkiv, sökfunktion, åtkomst. Det var utifrån behoven som user stories senare formulerades: ”När jag står i infodisken vill jag kunna göra bla bla för att bla bla.”

Förutom Soundcloud och post-it lappar, använde vi som verktyg whiteboard (bra i visa situationer), smartboard (bara krångligt), excel (jättebra! Vi körde google docs och redigerade samtidigt som vi pratade) och till slut en old fashioned anslagstavla med filt där post-it lapparna kunde flyttas om (bäst!). När behoven var kartlagda och vissa av dem bortprioriterade listade vi (i excel) i ett första utkast vilka funktioner som respektive ”behov” skulle innehålla och vilket arbete det skulle medföra:

Nästa steg blev att göra en övergripande struktur.

Utifrån den övergripande strukturen fick vi fram följande skiss som sen presenterades för personalen. Alla funktioner och projekt ska ha en egen sida under ”Rutiner” (rubriken kommer att ändras) för samarbete. Dagens lunch är tänkt att vara det som lockar till besök för de idag icke-frekventa intranätsanvändarna. Via ett flöde från Friendfeed ska bibliotekets kanaler i sociala medier synas på startsidan. Vi tror att det skapar större intresse och vilja till engagemang om alla ser flödet och kanske pratar med varandra om det; att man hittar mervärden.

Nästa steg blev att skriva ihop en beställning till IT-utvecklarna. Den såg ut ungefär så här:

Det landade i handskrivna user stories på kort som var enkla att flytta om när prioriteringsordningen skulle göras:

Ex på en user story:

”När jag som chalmersanställd är inloggad (definiering av roll) i Chalmers Active Directory ska jag automatiskt bli inloggad (funktion som ska skapas) på intranätet så jag slipper logga in flera gånger (varför man vill ha funktionen).”

User storyn bryts sen ner i deluppgifter, eller saker som ska fixas för att få till funktionen, och fördelas därefter i arbetsgruppen. Deluppgifterna poängsätts utifrån hur viktiga de är och tidsuppskattas.

Bilder kommer så klart att publiceras här på bloggen när det är klart!

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Inga fler inlägg.