Detta diskuterades bland annat på Marknadsföreningen i Göteborg den 22 maj. Svaret på hur man lyckas få andra att dela det man gör, var enligt flera experter att satsa på ”innehåll marknadsföring” eller det man på engelska kallar ”content marketing”.
Enligt rapporten Svenskarna och Internet 2014 spenderade svensken i genomsnitt 12,9 timmar i veckan till att använda Internet i hemmet, vilket är en ökning med 16 % jämfört med året innan. Sju av tio internetanvändare har någon gång besökt sociala media så som facebook, Linkedin och bloggar. Något som bidragit till att allt fler, både privatpersoner och företag använder sociala media till att marknadsföra sig.
Per Nilsson – Global PR chef på Volvo Trucks och en av hjärnorna bakom den omtalade och prisbelönta reklamfilmen ”The Epic Split”, var en av alla de som berättade om hur han arbetet med engagerande innehåll marknadsföring.
Genom att skapa engagerande inlägg som andra vill dela vidare får man gratis marknadsföring. Per talade om att tanken med innehåll marknadsföring är att kommunicera utan att fokusera på att sälja. Företag bör istället tillhandahålla information som kopplar till det man vill marknadsföra, men presentera det på ett sätt som ger målgruppen värde i form av kunskap, information eller underhållning. För att de sedan ska vilja klicka gilla, kommentera eller dela så måste de också uppleva att detta ökar deras egen popularitet, respekt eller bekräftar relation till dig.
The Epic splitt är bara ett exempel på en nervkittlande reklamfilm som förutom att visa Van Damme mellan två lastbilar även lyfter fram den nya lastbilens stabila styrsystem. Kampanjen blev en viral succé tack vare noga övervägd strategi som syftade till att få de som såg filmen att dela den vidare. Per talade om att han tyckte att fler borde fundera över hur de på bästa sätt engagera sin målgrupp.
Film är ett sätt att engagera och under Marknadsföringens dag diskuterades även andra sätt. Fler exempel var bland annat
Inlägg på hemsidan – dela tips, information och nyheter
Inlägg på LinkedIn – företag och privatpersoner kan sprida kunskap inom ett område där de är duktiga och på så vis framstå som experter. Till exempel kan arkitekter eller arkitektföretag lägga upp inlägg om nya trender inom arkitektur och byggteknik.
En blogg – som ger goda råd och som uppdateras regelbundet. En högskoleblogg om hur det är att studera och vilka framtida karriärmöjligheter som finns genom att gamla alumner gästbloggar.
En YouTube-kanal med korta filmer som även kan spridas vidare i andra kanaler.
Ett nyhetsbrev via e-post som varvar erbjudanden om exempelvis utbildningar med artiklar som hjälper kunderna att välja rätt.
Betygs- och recensionssidor på webbplatsen där de man riktar sig till får gå in och lämna feedback.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Marknadsföringens dag var ett inspirerande event som väckte frågor kring hur vi som bibliotek kan arbeta med innehålls marknadsföring. Kanske sitter du som läser detta och funderar i liknande banor. Dela då gärna med dig så kanske vi kan hjälpa varandra.
I slutet av september var Linnéa, Kristin och jag på Webbdagarna i Göteborg, som i år hölls på Clarion Hotel Post. Huvudtemat för konferensen var “gör själv”. Det handlade bland annat om entreprenörskap och hur man når ut till sina kunder på nya sätt. Exempel på detta stod reklambyrån Abby Norm för när de berättade om hur de gjorde en väldigt uppmärksammad reklamfilm för ett Adobe-event där de smygfotade människor vid en busshållplats som de livephotoshoppade och spelade upp inför de inte ont anande offren på busskurens reklamtavla. Filmen fick 12 miljoner views på YouTube, och kan ses här om man är nyfiken:
Några andra som når ut till väldigt många människor är de tonåriga YouTube- och bloggstjärnorna Nellie Berntsson och Marcus Nyman. De intervjuades om hur de blivit så stora som de är idag. Det viktigaste enligt dem är att ha kul, det behöver inte vara perfekt utan snarare är det bättre om följarna/läsarna kan känna igen sig. Gemensamt för dem och många andra stora bloggare och YouTube-stjärnor är att de har ett personligt tilltal och skapar gemenskap med fansen genom att låta dem vara delaktiga, vilket skapar en känsla av att “vi gör det här tillsammans”. Det var spännande och lite overkligt att höra om en trettonårig tjej som bloggar minst 4 timmar om dagen! Intervjuerna går att se här:
Darja Isaksson från Ziggy berättade om Makerrörelsen som är en typ av digital Do it yourself-rörelse. Makers är personer som använder ny teknik – devicer, material, osv – för att skapa saker, till exempel den här snygga hemmagjorda 3D-skrivaren (den rosa gubben är tillverkad av den).
Maker spaces är platser där makers kan träffas, arbeta tillsammans och utbyta idéer. Kanske skulle biblioteket kunna vara en sån plats? Föreläsningen finns att se här:
Något annat som återkom var att företag och organisationer behöver vara relevanta för att skapa intresse och engagera. Luca Paderni från Forrester tog upp “the mobile mind shift”: vi kollar våra mobiler i snitt var sjätte minut eller 150 gånger per dag, och förväntar oss att all information vi vill ha ska finnas tillgänglig när som helst, oavsett device. Detta är något företag/organisationer måste kunna leverera. Även Anders Hermansson från Business Reflex pratade om hur vi blir relevanta för våra kunder. Han menade att det handlar om att sluta sälja och istället hjälpa kunderna att köpa. Ett exempel på en webbplats som enligt Dan Stendahl (Ottoboni) lyfter upp just det relevanta är Västtrafiks webb, där man skalat bort allt utom det mest väsentliga: sökruta och karta. Han förespråkade ordspråket “content is king”: det är produkten eller tjänsten som ska lyftas fram. Alltför många val paralyserar medan enkelhet säljer. Är det viktigt – gör det viktigt.
Skapa framgångsrika team
Ett annorlunda och uppfriskande inslag stod Annika R Malmberg för med sitt föredrag om hur vi skapar framgångsrika team. Hon menar att hur ett team fungerar handlar mycket om vilka personliga egenskaper teammedlemmarna har. Detta illustrerade hon med att vi är en eller flera av färgerna rött, gult, blått och grönt, som alla står för olika typer av personligheter eller temperament som kan ha lättare eller svårare att samarbeta med varandra. Blå är tex analytisk och kritiskt granskande och säger aldrig att en idé är bra även om hen tycker det utan tar istället upp bristerna, medan gul är positiv och ser möjligheter i allt. Att känna till detta när man jobbar i team gör att vi får större förståelse för hur våra kollegor reagerar, och anpassar vår kommunikation efter det. Det kan också vara smart att tänka på detta när man sätter samman team. Föreläsningen rekommenderas – mycket igenkänning utlovas!
Det var fullproppade dagar med många intryck. Mycket hade ett säljperspektiv och var inriktat på kommersiell verksamhet, och kändes kanske inte alltid så relevant. Men jag har också fått med mig en del intressanta idéer och uppslag.
Kommer Facebook att fortsätta leva och växa? Jag har själv tyckt eller trott ett tag att Facebook nog är på väg utför. Tröttnar inte folk nån gång? Eller är det bara jag som tvivlar då och då? Ja, det är det. Enligt Joakim Jardenberg på Mindpark är det lätt att som early adopter nu börja tvivla. Det är helt naturligt och betyder inte att Facebook är på väg nedför. Tillväxten är god. Det är t o m en fördel att bli lite mätt och kritisk, för det är då man kan se nyttan med kanalen (gäller även andra kanaler) och rensa bort dåliga saker. Det var bra för mig att höra det.
Nelly.com presenterade en trevligt formulerad policy för arbetet med Facebook. Den såg ut ungefär så här (jag kommer absolut att ändra Chalmers biblioteks policy):
Vi inkräktar på våra vänners privata tid.
Vi är jämlika.
Vi spammar inte.
Kunderna bestämmer vad Nellys facebook blir.
Vi uppmuntrar och särbehandlar fansen.
Vi frågar fansen vad de tycker
Alla inlägg ska ha minst 100 likes.
Vi svarar snabbt.
Timeline-apps är det senaste heta på Facebook. De lanserades i september 2011. Spotify och Pinterest är exempel på sådana. Man kan göra sina egna. Om man kommer på den där smarta idén. Appen laddas ner till din Timeline och sen syns allt du gör i den på din Timeline. Om du har Spotify på det här sättet syns det alltså vilka låtar du lyssnat på, vilka spellistor du skapat och vilka listor du lyssnat på senast. Det här är ett smart sätt för företag att synas på Facebook och få en ökad räckvidd (det du gör syns för dina vänner och gör dem kanske intresserade).
Att använda Facebook-loginet på vanliga webbsajter är också något som kommer stort. Chalmers bibliotek kollar om det kan vara något för den nya webb som byggs nu.
Det finns knep för att få många likes på sina inlägg. Bästa tipsen från Nelly.com är att lika/kommentera/dela någon inflytelserik persons inlägg. Om inlägget får många likes samtidigt, under en kort period, kommer det att påverka din inflytelsegrad. Ett annat knep är att fråga efter självklara och uppenbara saker. Eller att låta fansen välja mellan två saker. På Chalmers bibliotek skulle den uppenbara frågan kunna vara ”Vill du klara tentan?”. Om du postar inläggen sent på eftermiddagen, mellan 15.30 och 16.30, är chansen att de läses som högst. Sen så måste man så klart vara ihärdig och ligga på.
På Nelly.com har tjejerna på lagret egna bloggar i företagets namn.
Nelly börjar nu använda Pinterest, en bilddelningstjänst som är haussad nu. Den verkar passa speciellt bra för verksamheter som har visuellt tilltalande föremål. Förutom säljande verksamheter kan det kanske även passa för museer?
Visste du att det går att köpa Likes? De köps från Facebook som då gör annonser och är med och ser till att du skriver rätt saker.
Liseberg använder Facebook som diskussionsforum, kundtjänst, idébank, snabb info-kanal och bollplank för produktutveckling. De gillar att bygga upp en förväntan och längtan på Facebook, t ex inför en lansering av en ny åkattraktion. Lisebergsfansen verkar också vara ett nostalgiskt släkte. De älskar att se gamla bilder från nöjesparken, kommentera, minnas och gissa. Lisebergs affärsvärden med Facebook är:
De kan göra marknadsundersökningar i miniformat. ”Vilken artist vill du se på Stora scenen?”, ”Vilken attraktion är bäst?”.
Får statistik över fansen.
Facebook är ett verktyg för gratis opinionsundersökningar.
De får en chans att bemöta negativ kritik i ett tidigt skede.
Det finns möjligheter att nå potentiella kunder.
Man skapar ambassadörer för Liseberg.
De bästa framgångtipsen från Liseberg är:
Ha en väl lämpad produkt och en typ av sida som passar produkten (ex. filmer på YouTube).
Avsätt tid och resurser.
Var tydliga med vad som gäller när det gäller innehåll och arbetssätt.
Ha ansvarig redaktör.
Tala som till en vän/hitta rätt ton.
Undvik push-marknadsföring, eller förpacka det åtminstone väl så det inte blir så tydligt att ni vill sälja saker.
Bemöt, resonera, förklara. Det är ett forum för dialog.
Ha ständig koll men uppdatera inte för ofta (1 gång per dag är lagom).
Svara på alla frågor.
Rensa ibland. Håll sidan ren från oväsentliga saker.
Lämna inte kritik osedd.
Tänk nytt vad gäller inlägg – använd bild, film, frågor.
Hitta diskussionsämnen som engagerar och följ upp dem sen (lämna inte fansen i ovetskap om hur det gick sen)
Skaffa en kontaktperson på Facebook support (inte det lättaste….)
Liseberg varnar för möjliga fallgropar också:
Man kan bli kapad (det hände dem).
Interna intressekonflikter om vad som ska finnas på sidan. Det är bäst att ha en redaktör och riktlinjer för vilket slags innehåll som ska få finnas där. Sätt ramar och var tydlig.
Det är lurigt med förändringar som Facebook gör eftersom de inte brukar förvarna.
Tänk på att det är en extra kanal som ska uppdateras. Ha personal som hinner göra jobbet.
Var ska sociala medier ligga organisatoriskt? Under informationsavdelningen eller marknadsföringsavdelningen?
Om kanalen blir för personanknutet kan det vara känsligt (inloggningsuppgifter etc). Tänk på att redaktörerna bör ha säkra lösenord.
Skapa är ett företag som jobbar med kommunikation på webben. De jobbar med ”hårda” företag, industrin. Där handlar det mer om B2B (business to business). Skapa ser att företagen går igenom faser:
Nyfikenhet & invändningar
Kunskapsinhämtning
Övertygelse
Strategier – vad man ska göra
Riktlinjer – hur man ska göra det
Praktiska planer
Genomförande
Mätning och uppföljning
Revidering och utveckling
Det allra största hindret, enligt Skapa, är det här med att skapa tid för det. det handlar ofta om att man faktiskt kan göra sina uppgifter på annat sätt och på så sätt skapa tid. När det handlar om B2B ser affärsnyttan något annorlunda ut. Det blir i stället viktigt att få informationsinhämtning från andra branscher, specialister. Att se vad konkurrenterna gör och vad som händer inom branschen. Jag kan säga, att det är delvis vad vi jobbar med på Chalmers bibliotek. Den här bloggen är mest B2B-fokuserad. Kvalitén på Likes är viktigare än antalet. Materialet som publiceras skapar företagets personlighet. Om man lägger ut meningsfullt material så skapar det ett värde för kunderna. Det gäller alltså att ta reda på vad kunderna har behov av. Det är också en affärsnytta för företagen/industrierna att bygga relationer genom dialog och engagemang i kanalerna.
Skapa tycker att det är smart att använda Facebook för att bygga ett värde över tid. Utnyttja Timelinen eftersom Google hämtar information därifrån. Facebook kan fungera som en indragare. det som företagets säljare förmedlar måste finnas med. Inte bara produkterna. Om jag tänker på Chalmers bibliotek, är det då självklart att t ex utbildningsteamet bör vara synliga. Skapa rekommenderar att man skriver på samma sätt (samma texter t o m) i olika kanaler för då skapar man ”Google-effekt”.
Jonas Vahlne från Mindshare var för några dagar sedan på Chalmers och talade om globala trender inom marknadsföring och digitala plattformar. Han jobbar med råd inför val av kommunikationsplattformar.
Gammelmedia+digitalt
Traditionella medier lånar nu saker från de nya medierna, som t ex ljud och bild i iPad-tidningar. Eller att Sveriges Radio finns på Spotify. Eller att utomhusreklam blir ”personlig” och anpassas efter den person som råkar gå förbi.
Som i Minority Report kanske?
Trådlöst internet har betytt väldigt mycket för tv, som nu blir allt mer individuellt anpassad och interaktiv. Tv lånar egenskaper från digitala medier och vi kommer att använda händer och röst för att styra tv:n. I framtidens tv (som snart är här) finns:
förslag på tv-program du nog gillar
appar och widgets
sociala grejer som Facebook
share-funktioner (Dela)
kalender
filmer kommer att finnas både att köpa (on demand) och gratis. De som är gratis är sponsrade med reklam. Du kommer att kunna spara filmer och se senare.
ditt beteende kommer att styra förslag på tv-program etc
du kommer att kunna välja att ladda ner t ex kataloger med kläder som figurerat i en film
om du ser ett matlagningsprogram kommer du att (om du har rfid-chippat kylskåpet) kunna kolla vad som saknas i kylen (men skafferiet då?) för att baka de där goda muffinsen och sen adda till en inköpslista som skickas till affären som i sin tur ser till att det körs hem till dig…
Annonsörer kommer att få stort utrymme i den individanpassade tv:n.
Ett exempel på hur ett universitet kan använda några av de här idéerna är SLU:s marknadsföringsfilm där man för fram budskapet på ett nytt sätt. Filmen visades på diverse plattformar (Facebook, intranätet osv).
Analogt+digitalt+socialt
Gränserna mellan analogt och digitalt suddas ut, och inom 2-3 år kommer internet användas mer i mobilen är i datorn. Bidragande orsak till det är Apples produkter och Googles operativsystem.
Fysiska event kommer kopplas ihop allt mer med rfid och sociala plattformar som Facebook. Ett spännande exempel är virtuella butiker i tunnelbanan i Korea som tydligen har blivit succé. Det finns ingen mat i affären. Bara bilder på matvarorna och QR-koder. Kunderna skannar QR-koderna med mobilen, det skickas iväg en lista och maten levereras hem till kunden. Kanske en bra lösning för stressade människor?
Ett annat exempel är Augmented Reality, där man kombinerar bild, ljud, GPS eller grafiska element så att du t ex kan navigera dig fram till närmaste T-banestation i en stad bara genom att hålla upp smartphonen. Föreställ dig scenen…
Metadata och Real Time Bidding
Det samlas in enorma mängder data, digitala fotspår, om alla oss som använder Internet. Allt du gör lagras, och sätten som det görs på blir allt smartare. Kommersiella aktörer använder informationen (och kommer att göra i ännu högre grad) för att ”förstå vad kunden vill ha” och skräddarsy tjänster och varor utifrån det. Rådgivare som Mindshare har analyserat hur konsumenten kan tänkas reagera på detta. Några scenarios:
att vi blir mer restriktiva med vad vi gör och säger i sociala medier
att det kommer mer kraftfulla regler för hur data får användas
att det blir speciella regler för marknadsförare, jobbrekryterare etc för vad man får lov att kolla
förbud mot vissa teknologier, t ex cookies
eller så anpassar sig konsumenten motvilligt… Mindshare tror att det är det mest troliga alternativet.
Kommersiella aktörer/företag använder data om oss för att försöka nå oss ”i precis rätt ögonblick”. Real Time Bidding kallas det och det är en stor trend. På Google och Facebook har jag sett annonser som ska passa mig (tror de). Det här kommer att slipas och bli allt smartare; det blir dynamiska annonser där budskapet/innehållet bestäms först när man vet vad personen är intresserad av. Det kommer att (görs väl redan?) skapas en infrastruktur för att företag i realtid ska veta mycket om målgruppens demografi och beteende. Detta kommer att fogas ihop med aktörer som Facebook och Google och sen slussas ut till målgruppen. Det finns förresten program (mjukvara) för att skapa målgrupper av beteenden. Undrar om de fungerar som personas?
Social närvaro
Det blir (kanske) en självklar förväntan på att företag, skolor, organisationer etc ska finnas på sociala plattformar. Som SJ:s kundsupport på Twitter. Människor kollar mailen på morgonen och använder sen sociala kanaler under resten av dagen. Man vill ha allt nära till hands hela tiden.
Croudsourcing växer. Ett exempel är Twelp Force med IT-intresserade som hjälper till att svara på frågor via Twitter. De som får hjälp på Facebook fungerar (om allt går som det är tänkt) som ambassadörer för varumärket. Viral marknadsföring…
Nyttovärde
Människor har blivit immuna mot reklam, verkar marknadsförare tycka. Då hittar företagen på andra sätt att nå fram. Marknadsföring breddas och införlivar de andra trenderna ovan, samt skapar upplevelser eller en upplevd nytta. Man går också in i partnerskap för att skapa en ny tjänst eller ”upplevelse”. En nytta, eller ett värde, kan vara att produkten ska lösa ett problem. Exempelvis färgkodappen Color Capture.
Tjänster/produkter ska helst vara underhållande eller ha ett tydligt värde/användningsområde. Det ska vara enkelt eller komplext.
Chalmers webb
Vilka idéer kan då Chalmers bibliotek ta med sig in i skapandet av den nya webben?
Kanske:
Vad för tjänst/innehåll kan vi skapa utifrån våra användares behov?
Se till att webben tillför en verklig nytta för viktiga målgrupper.
Finns det någon vi kan samarbeta med (partnerskap) för att skapa en ”upplevelse” eller ett nyttovärde?
Se till att webb och andra tjänster vi skapar är sociala, delbara, mobila, sökbara, mätbara.
Kanske lägga ut teasers på YouTube när vi har nya grejer och tjänster på gång.
Kanske bjuda in studenter i utvecklandet av nya webben.
Visa ödmjukhet och respekt i användning av insamlad data om användare.
Meditera över hur kan vi skapa tjänster som är anpassade efter individuella behov utan att skapa monster.
Fundera på vad vi kan hitta på med RFID och Augmented reality.
Själv så tycker jag att det är både spännande och lite läskigt att få vara med om detta paradigmskifte. Och inse att man faktiskt är med och skapar en framtid genom de tjänster vi utformar, genom det vi säger på konferenspresentationer, det vi skriver i rapporter osv. Jag tror att det är väldigt viktigt att agera balanserat och ta hänsyn till vilka behov som faktiskt finns (på riktigt) och inte se för mycket till vad som går att göra med tekniken.
Och inte minst: att inte glömma bort att leva i köttet också.
Jag tycker om att använda olika molntjänster för dokumentation och kommunikation i projekt. Det är ett bra sätt att testa olika gränssnitt och se vad som funkar, och kanske går det att överföra inslag till den sak man är igång med att skapa. I arbetet med att skapa en ny webbplats för Chalmers bibliotek gillar vi några grejer riktigt bra. Förutom tjänsterna nedan har vi använt Adobe Connect för några onlinemöten med andra universitetsbibliotek som också skapat nya webbplatser.
För övrigt älskar vi analoga material som post it-lappar, pappersark, tuschpennor, anslagstavlor, whiteboard. Om det har varit en workshop som resulterat i post-it på väggar så fotar vi med mobilen 🙂
STIXY
Stixy påminner om en anslagstavla eller en sån där tavla som de har i kriminalfilmer för bilder, kartor och anteckningar. På Stixy gör man olika sidor eller grupper och lägger till post-it-lappar, laddar upp bilder och dokument. En kul sak är att det går att ändra färger och typsnitt lite hur som helst. Man ska inte underskatta vikten av ett snyggt, intuitivt och lekfullt gränssnitt! Det påverkar upptäckarlustan och gör att man gärna använder tjänsten. Naturligtvis går det att dela allt i Stixy, om man vill. Alltså bjuda in andra till samarbete.
FACEBOOK-GRUPP
Om gruppens medlemmar brukar använda Facebook är det smidigt att jobba i en ”Grupp”. Här lägger vi upp tips på intressanta sajter och tjänster, och eftersom alla i gruppen är inloggade mer eller mindre hela dagen så fungerar det bra.
GOOGLE DOCS
Google Docs (Google Dokument) blir bara bättre och bättre, tycker jag. Här samlar vi alla protokoll, renskrivna intervjuer, Sprint-dokumentation etc. och länkar till dem från Stixy. Vi sitter ofta tillsammans i ett rum och jobbar samtidigt i ett och samma dokument.
De intervjuer med studenter och andra användare som gjorts har bandats med appen Soundcloud. När ljudklippet är uppladdat går det att göra det åtkomligt endast för gruppen. Enkel att använda och snygg är den. En nackdel är att gratisversionen bara tillåter ca en timmes ljudklipp. Men man kan ju ha flera konton eller radera allt eftersom.
GOOGLE+ HANGOUT
Vi har haft ett antal onlinemöten med andra universitetsbibliotek för erfarenhetsutbyte om webbprojekt. De flesta hölls i Adobe Connect, men för det sista ville vi testa hangout i Google+. Det var mycket enkelt att använda och komma igång med och fungerade bra. Den enda möjliga nackdelen var att det inte gick att dela skrivbord eller ladda upp dokument som alla kunde titta på tillsammans. I de situationerna valde vi att istället dela en länk som alla gick till, samtidigt som vi fortsatte prata.
På en presentation för några norska universitetsbibliotek om tillgängliggörande och marknadsföring av elektroniska resurser i sociala medier, fick vi både berätta hur vi jobbar med det på Chalmers men också önska oss fritt.
Huvudskälen till att vi använder sociala medier/kanaler för bibliotekets tjänster är:
Studenter och doktorander får nära till bibliotekets tjänster.
Det vi skriver får en snabb spridning om vi lyckats skriva något av intresse.
Synligheten såklart.
Google älskar bloggar. Det är större chans att någon googlar sig fram till texten om den ligger på bloggen än om den ligger på webbplatsen.
Ett av bibliotekets verksamhetsmål är att öka användningen av elektroniska resurser. Genom att sprida information om dem i flera olika kanaler ökar förhoppningsvis och troligtvis användningen också.
I bibliotekets mobilapp finns bl a supersöktjänsten Summon som ger möjlighet att söka i nästan allt tryckt och elektroniskt material som finns på Chalmers bibliotek. Alltså jättebra sätt att göra det enklare att hitta artiklar och annat från e-tidskrifter, databaser och e-böcker. I appen finns även CPL (Chalmers Publication Library) som är en viktig elektronisk resurs att marknadsföra.
Med ”kanaler” tänker man kanske först på webbplatsen och sociala kanaler som Twitter och Facebook. De jobbar vi med, men var annars marknadsför man e-resurser? Glöm inte de analoga:
Informationsdisken, i mötet!
Undervisning, i samband med biblioteksintroduktioner etc.
E-supporten, i mailkontakten med användaren.
Telefon
Affischer/flyers. Vi använder QR-kod. Det verkar som om den skapar nyfikenhet.
Förutom det, är Google Scholar naturligtvis ett väldigt bra ställe att få artiklar etc synliggjorda. Vi jobbar också en hel del med att informera internt, mot Chalmers institutioner.
På en planeringsdag för sjukhusbiblioteken i Region Skåne fick jag förmånen att inspirera och informera kring vad som är bra att tänka på inför en start i sociala medier. Vilka effekter som kan nås och lite om hur man kommer igång osv.
Chalmers bibliotek är väldigt unga på Twitter, Facebook och YouTube som ju är de största kanalerna. Än så länge är nog Twitter vår mest självklara kanal men Facebook börjar komma loss sakta men säkert. En hel del av våra fans är faktiskt chalmersanknutna.
Man får inte ge upp. Det var en av sakerna jag predikade i Skåne. Så här ser vår statistik ut just nu (ett något redigerat excel-ark för att passa i Google Docs).
Förutom att ha tålamod tror jag att några framgångsfaktorer är:
Att ha ett syfte med närvaron i en viss kanal. Att veta varför man gör det.
Ha ett annat tonläge. En friare mer avslappnad röst. Det är urtråkigt att följa någon som alltid är knastertorr, korrekt och saklig hela tiden.
Att inte vara rädd!
Uppdatera regelbundet. Låt det inte stå tomt för länge.
Bjuda in ibland.
Vara tillåtande mot varandra, kollegor emellan.
Tycka det är okej att leka lite.
Våga ta plats, synas, höras.
LUST! Det ska vara roligt. Då blir det oftast bra.
Jag tycker att de interna effekterna är minst lika viktiga som de ”externa”. Alltså hur arbetet påverkar personalen. Mina erfarenheter på Stadsbiblioteket Göteborg och Chalmers bibliotek har visat att ett fritt kreativt arbetet i sociala medier ofta, ibland eller i bästa fall leder till:
Att det känns meningsfullt eftersom man ofta får positiv feed-back från läsarna.
Kreativitet föder mer kreativitet. Det blir som bensin.
Personalen lär sig använda ny teknik, om de inte redan kunde det tidigare. Bara att ladda upp en bild från mobilen kräver att man lär sig kring-tekniksaker.
Biblioteket får nya kontakter – andra bibliotek.
Det skapar en gruppkänsla på biblioteket.
Det ger en stolthet inte bara över den egna verksamheten, utan även på ett större plan: stolthet över vad bibliotek har att erbjuda och vilken samhällsnyttig verksamhet det är vi sysslar med.
Sist men inte minst (sammanfattningsvis?) så är det en källa till gädje 🙂
Jag har varit och lyssnat på David Phillips, inspirerande föreläsare och utbildare inom presentationsteknik som jag vet att många redan har haft nöjet att se och höra. Allt och mer därtill finns att läsa på hans sajt Presentationsteknik, men jag vill ändå göra en liten sammanfattning för den som kanske inte känner till honom ännu. Hans sajt är för övrigt ett jättebra exempel på hur man kan utnyttja tjänster som You Tube, Skype, Facebook osv.
Föreläsningen som jag och andra chalmersanställda var på, började med att David Phillips hälsar var och en välkommen. Han pratar lite med flera av oss. Jag känner mig välkommen och förväntansfullt positivt inställd till honom och det han ska säga.
David Phillips tips kan sammanfattas i:
Skala ned
Förenkla
Inspirera
Skapa kontakt
Få dem att vilja ha powerpointen (eller vad man nu använder)
Men det där vet man ju egentligen redan. Så hur gör man?
En bra PowerPoint
Ha tre budskap. Inte fler.
Fundera på vad du behöver förstärka och förtydliga.
Vad vill du att publiken ska ta med sig från presentationen?
Vilka tekniker/metoder passar att använda i det här sammanhanget? Ppt, bikupa, svarta tavlan, whiteboard… Inse också varför du ska använda det, så det finns en funktion.
Ha ett (1) budskap per slide.
Prata inte samtidigt som du visar hela meningar på sliden. Lägg löptexten i anteckningsfältet istället. Använd hellre rubriker än meningar på sliden.
Ha max sex objekt på en slide. Fem är bättre.
Använd gärna bilder som kan symbolisera ord.
Använd bilder, filmer, skämt och historier för att göra det roligare.
Strunta i de illustrationer som finns i Office-paketet. Hitta egna som ger något i stället.
Skriv ord på de saker som bilderna illustrerar. Hjärnan kopplar ihop bild och text.
Animera textraderna/bilderna på sliden så att du kan klicka fram en i taget, om det finns en funktion med att göra så.
Jobba med visuella kontraster, t ex så att det objekt du pratar om framträder och de andra objekten är släckta eller suddiga. Då styr du publikens ögon.
Ha få objekt på varje slide.
Svart bakgrund är mer funktionell än vit, tycker David. Snyggare när man står framför duken också.
Begränsa till 10-25 minuter. Om du vill hålla på längre: lägg in någon form av stimulans så att publiken piggnar till.
Före framträdandet
Har du ett starkt intresse för det du ska prata om? Om du har en passion för ämnet så kommer det att lysa igenom och vara förtroendeskapande. Om inte, så kan du försöka intala dig själv att du ska presentera något viktigt. Eller låna en annans engagerade inställning. Någon som du har som förebild, t ex Hans Rosling (ovan).
Under framträdandet
Försök att förmedla en känsla, både i innehållet och i din framställning. Visa engagemang! Om du inte är superengagerad så kan du prova att spela lite teater. Använd bilder, filmer, skämt och historier för att göra det roligare. Det är en konst att kunna presentera något tråkigt spännande och engagerat!
Börja alltid med en svart slide. Då kan du säga introt och sen köra igång.
Glöm inte att det är du och inte powerpointen som är presentationen. Ställ dig framför duken så att du syns ordentligt. Tag plats! Och titta inte på duken för guds skull.
Ha ögonkontakt med publiken. Om du inte har det kan det lätt ge signaler på rädsla och ointresse från din sida. Sväva inte iväg med blicken.
Se till att du har en fjärrkontroll (en bra) till datorn. Då blir du fri och kan kommunicera med din kropp. Använd aldrig pekaren, utan peka med handen istället. Eller med en pekpinne.
Försök ha ett öppet kroppsspråk. Hur hanterar du din kropp i hotfulla, pressade, generande situationer? Du vet säkert redan att man själv kan förändra hur man upplever en situation genom att förändra sitt kroppsspråk.
Släck ppt-en ibland, när du vill ha publikens uppmärksamhet. Kortkommandot för det är B (tryck B igen och den kör igång från där du var).
Minne
Det finns några saker och faktorer som gör att vi minns det som sagt bättre. Tag fasta på dem när du syr ihop din presentation.
Vi minns det som sägs tidigt i en presentation.
Upprepning.
Avvikande information.
Laddade ord, såna som skapar känslor.
Associationer.
Omvända en negativ grupp
Jag har haft rätt många föredrag och kurser de senaste 8 åren, och en sak som fascinerat mig lite är hur olika grupper kan vara. Oftast är det en positiv stämning i gruppen, men ibland händer det att det är trögt och aggressivt redan från början. Varför är det så och vad kan jag göra åt det? Kanske är en enda negativ person dominerande och sätter ribban för hela gruppen? Man hoppas ju att det inte är så… David Phillips har några knep:
Behåll ditt öppna kroppsspråk. Backa inte. Glöm inte att du påverkas av ditt eget sätt att förhålla kroppen. Om du t ex blir ”angripen” ska du inte krypa ihop eller lägga armarna i kors över bröstet.
Om det är negativa vibbar: matcha budskapet med ditt kroppsspråk genom att möta dem på samma sätt, där de är. Lyft dem sen till den nivå du är på, eller vill vara på, genom att stegvis signalera ett öppnare kroppsspråk.
Ställ frågor till en trög grupp. Låt dem prata av sig (”Vad tycker du?”). Beröm dem. Efter 7-8 minuter har du dem på din nivå 🙂
Undrar om det skulle funka att använda filmdramaturgi som förebild för en presentation? Skräckfilm? Drama? Komedi?
Föreläsningarna Death by Powerpoint med David Phillips
För snart nio månader sedan flyttade jag från Stadsbiblioteket Göteborg till Chalmers bibliotek. Även om mycket är likadant på folkbibliotek och universitetsbibliotek så har det varit en ganska stor omställning. En intressant, lärorik och rolig omställning.
Det här är mina höjdpunkter so far.
Attityd
Jag gillar företagsklimatet här. Ledningen har en tillåtande attityd och uppmuntrar att man prövar sig fram. Det är okej att göra misstag, vilket egentligen är nödvändigt om man ska pröva saker, och något som jag gillar starkt. All personal har fått smartphones och bärbara datorer eftersom ledningen anser att det höjer IT-kompetensen och uppmuntrar till experimenterande. Saken blir inte sämre av att jag får jobba med ett gäng som är otroligt duktiga!
Nytt intranät
Ganska omgående började vi jobba med förberedelserna för att bygga ett nytt intranät i SharePoint2010. En ny webbgrupp bildades som utökas vid behov med andra kompetenser. Till en början handlade det om att ta reda på hur det gamla intranätet användes och vad personalen ville ha i det nya. Önskemål och behov från intervjuer sorterades och grupperades för att sedan formuleras om som ”user stories” enligt SCRUM-metoden.
Det har varit en lång väg och det är en bit kvar innan målgång, men vi planerar att släppa en testversion under sommaren för några testpilotgrupper. Webbgruppen och IT-utvecklarna har jobbat agilt tillsammans enligt SCRUM sedan januari.
Några saker som jag tror blir bra på nya intranätet:
Alla dokument som rör arbetet i informationsdisken läggs i en wiki. Informationen blir sökbar och snabbt tillgängligt. Och alla kan redigera.
Alla dokument samlas på ett ställe. Idag används flera olika areor.
Personalen får en digital arbetsplats där man även kan ha en dialog.
Bibliotekets kanaler i sociala medier flödas in på startsidan och på informationsdisksidan. Det gör att personalen kan ha bra koll på vad vi har skriver just nu på Twitter, Facebook, bloggen etc.
SharePoint har en bra dokumenthantering och funktionalistet som påminner lite om Google Docs. Bl a finns versionshantering, vilket gör att man kan se hur ett dokument har ändrats.
Sociala medier
Bibliotekets stämpel i Gowalla. Du får den när du checkar in här.
Sedan vintern 2010/11 jobbar biblioteket i några kanaler:
Facebook – vi skriver om saker som händer på biblioteket och tipsar om intressanta artiklar och filmklipp om naturvetenskapliga ämnen.
Twitter – vi använder hashtagen #eres för att informera om driftinformation för e-tidskrifter, databaser och e-böcker. #eres flödas in i en sökwidget på några relevanta webbsidor. Alla blogginlägg puffas också ut på Twitter. Samt lite annat blandat.
YouTube – en blandning av högt och lågt: från filmad uppackning av personalens iPads till mobilkamerafilm som instruerar studenter i kopiering på biblioteket. Vi har en skrytfilm också. Det är förresten fler som har tittat på kopieringsfilmen än på skrytfilmen. Till hösten har vi förhoppningsvis fler filmer.
Flickr – bilder från konferenser, studieresor, biblioteket och campus.
Gowalla, Facebook Places, Google Places – vi jobbar med geotagging och har claimat (registrerat) platsen Chalmers bibliotek samt lagt in informationstext och länkar i dessa tjänster. Nyligen köpte vi en Gowalla-stämpel. När någon checkar in med mobilen på biblioteket får de vår fina stämpel i sitt ”pass” och kan läsa vad som finns här. Vi följer vilka kommentarer och bilder besökarna lämnar efter sig och kommer att jobba mer med texter som visas för de som checkar in.
Experimenterandet i sociala medier har lett till att Chalmers informationsavdelning har blivit intresserade av vad vi gör, och vi har nu ett samarbetsprojekt där biblioteket testar saker som de kan dra lärdom av. Riktigt bra för oss!
Inför kanalstarten i höstas skrev vi ihop policy och riktlinjer för vad vi skulle göra, varför och hur. Följande dokument kommer att revideras till hösten då vi varit igång i ca ett år. Det är en hel del som behöver ses över och justeras, men så här såg de ut vid starten:
Under vintern 10-11 har jag och Martina Ramstedt kört en Liten kurs i sociala medier för all personal på biblioteket. Den var frivillig men ledningen uppmuntrade rejält till deltagande. Jag tycker att den har varit lyckad, och det tyckte även deltagarna i utvärderingen efteråt. Bäst var att den var opretentiös och helt anpassad till vad de som kom på öppna workshops ville lära sig. Vi använde mobilen (HTC) mycket, vilket uppskattades mycket. Vi försökte verkligen hitta ett lekfullt anslag i undervisningen. Det blir roligare så och jag tror man lär sig bättre.
App
Chalmers har ännu ingen app men det kanske kommer en snart. Tills dess har vi gjort en enkel mobil app, som egentligen är en webbsida som laddas upp, i Widgetbox. Vi betalar $25 i månaden för tjänsten som i korthet innebär att man lägger in rss-flöden, länkar till sociala medie-kanaler, egen kod, m.m. Appen kan användas på iPhone, iPad och Android och har fungerat hyfsat bra.
Bibliotekets app innehåller:
Sökfunktioner: bibliotekskatalogen, supersöktjänsten Summon, Libris
Nya publikationer från CPL, Chalmers Publication Library (avhandlingar, artiklar, rapporter)
Biblioteket på Facebook, Twitter, vår blogg
Bibliotekets favoriter på YouTube
Karta
Podcast från Nature och Vetenskapsradion
Nya böcker
Nya titlar på DOAJ
Forskarbloggar från Chalmers
Chalmers Alumniblogg
De första månaderna hade den 200-300 besök i veckan, men sen slutet av mars har det inte varit mer än runt 50. Vi marknadsför den på webbplatsen och med en affisch med QR-kod. Till höstterminsstarten kommer campusområdet att tapetseras med affischen.
Webbplats
Det blev väl rätt många saker det här? Vad ska vi göra efter sommaren då? Jo då är det dags att skapa en helt ny webbplats för biblioteket. Och så ska vi göra ett nytt gränssnitt för hur våra elektroniska resurser söks och presenteras på webbplatsen. Under senvåren har webbgruppen gjort ett förberedande arbete för e-resurserna. ”Det finns alltid nåt att göra” 😉
Biblioteket har inlett ett litet samarbetsprojekt med informationsavdelningen på Chalmers – Kommunikation och Marknad. Biblioteket testar, och tillsammans med Kommunikation och Marknad utvärderar vi några kanaler och tjänster i sociala medier som eventuellt kan vara intressanta inte bara för biblioteket utan för universitetet i stort. Biblioteket gör en pilot för universitetet! Ett samarbete av det här slaget är mycket betydelsefullt för oss. Vi blir intressanta som samtalspartner för informatörerna och synliga på universitetet på ett helt annat sätt.
Först ut till test är en feed med forskarbloggar. Via informatörsnätverket på Chalmers har vi samlat in bloggar från forskare på Chalmers. Vissa bloggar är rent professionella. Andra mixar det chalmersanknutna med andra intressen. Vi kommer att titta på hur de flödas in i bibliotekets app (följer t ex tillräckligt många uppgifter med?) och vilka bloggar som eventuellt ska tas bort från feeden. Om allt faller väl ut kommer forskarbloggar kanske att läggas ut på Chalmers.se. Att blogga är ett enkelt och lättillgängligt sätt att sprida universitetets forskning och ger en möjlig kontaktkanal till näringsliv och allmänhet.
Forskarbloggarna ligger nu i bibliotekets mobila app. Hämta den genom att öppna internet i mobilen (Android eller iPhone(iPad) och gå till http://wbxapp.com/chalmerslibrary. En nackdel är att man inte genast ser från vilken blogg inlägget kommer. Det syns först när man klickat fram hela texten och öppnar den i webbläsaren.
Vi använde Yahoo Pipes för att aggregera alla RSS-flöden. Den RSS-länk som skapades i Yahoo Pipes lade vi in i Widgetbox, som appen är skapad i.
Chalmers bibliotek 