Webbdagarna i Göteborg

I slutet av september var Linnéa, Kristin och jag på Webbdagarna i Göteborg, som i år hölls på Clarion Hotel Post. Huvudtemat för konferensen var “gör själv”. Det handlade bland annat om entreprenörskap och hur man når ut till sina kunder på nya sätt. Exempel på detta stod reklambyrån Abby Norm för när de berättade om hur de gjorde en väldigt uppmärksammad reklamfilm för ett Adobe-event där de smygfotade människor vid en busshållplats som de livephotoshoppade och spelade upp inför de inte ont anande offren på busskurens reklamtavla. Filmen fick 12 miljoner views på YouTube, och kan ses här om man är nyfiken:

Några andra som når ut till väldigt många människor är de tonåriga YouTube- och bloggstjärnorna Nellie Berntsson och Marcus Nyman. De intervjuades om hur de blivit så stora som de är idag. Det viktigaste enligt dem är att ha kul, det behöver inte vara perfekt utan snarare är det bättre om följarna/läsarna kan känna igen sig. Gemensamt för dem och många andra stora bloggare och YouTube-stjärnor är att de har ett personligt tilltal och skapar gemenskap med fansen genom att låta dem vara delaktiga, vilket skapar en känsla av att “vi gör det här tillsammans”. Det var spännande och lite overkligt att höra om en trettonårig tjej som bloggar minst 4 timmar om dagen! Intervjuerna går att se här:

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Do it yourself

Darja Isaksson från Ziggy berättade om Makerrörelsen som är en typ av digital Do it yourself-rörelse. Makers är personer som använder ny teknik – devicer, material, osv – för att skapa saker, till exempel den här snygga hemmagjorda 3D-skrivaren (den rosa gubben är tillverkad av den).

Maker spaces är platser där makers kan träffas, arbeta tillsammans och utbyta idéer. Kanske skulle biblioteket kunna vara en sån plats? Föreläsningen finns att se här:

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Var relevant

Något annat som återkom var att företag och organisationer behöver vara relevanta för att skapa intresse och engagera. Luca Paderni från Forrester tog upp “the mobile mind shift”: vi kollar våra mobiler i snitt var sjätte minut eller 150 gånger per dag, och förväntar oss att all information vi vill ha ska finnas tillgänglig när som helst, oavsett device. Detta är något företag/organisationer måste kunna leverera. Även Anders Hermansson från Business Reflex pratade om hur vi blir relevanta för våra kunder. Han menade att det handlar om att sluta sälja och istället hjälpa kunderna att köpa. Ett exempel på en webbplats som enligt Dan Stendahl (Ottoboni) lyfter upp just det relevanta är Västtrafiks webb, där man skalat bort allt utom det mest väsentliga: sökruta och karta. Han förespråkade ordspråket “content is king”: det är produkten eller tjänsten som ska lyftas fram. Alltför många val paralyserar medan enkelhet säljer. Är det viktigt – gör det viktigt.

Skapa framgångsrika team

Ett annorlunda och uppfriskande inslag stod Annika R Malmberg för med sitt föredrag om hur vi skapar framgångsrika team. Hon menar att hur ett team fungerar handlar mycket om vilka personliga egenskaper teammedlemmarna har. Detta illustrerade hon med att vi är en eller flera av färgerna rött, gult, blått och grönt, som alla står för olika typer av personligheter eller temperament som kan ha lättare eller svårare att samarbeta med varandra. Blå är tex analytisk och kritiskt granskande och säger aldrig att en idé är bra även om hen tycker det utan tar istället upp bristerna, medan gul är positiv och ser möjligheter i allt. Att känna till detta när man jobbar i team gör att vi får större förståelse för hur våra kollegor reagerar, och anpassar vår kommunikation efter det. Det kan också vara smart att tänka på detta när man sätter samman team. Föreläsningen rekommenderas – mycket igenkänning utlovas!

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Allmänt intryck

Det var fullproppade dagar med många intryck. Mycket hade ett säljperspektiv och var inriktat på kommersiell verksamhet, och kändes kanske inte alltid så relevant. Men jag har också fått med mig en del intressanta idéer och uppslag.

Läs mer om Webbdagarna, och se alla filmer här:

http://internetworld.idg.se/2.29128

http://webbdagarna.se/goteborg-2013

Där var också ett föredrag om SEO-trender Google inte vill att du ska känna till.

/Lisa

Publicerat av chalmerslib

Webbdagarna om Facebooks leverne och död

Nyligen arrangerade Internetworld Webbdagarna Facebook i Göteborg. Det var en konferensdag som bara ägnades åt Facebook med talare från Liseberg, Nelly, Lagerhaus, Skapa, Allpand, House of Conversations och Mindpark. Här är några plock från den.

Kommer Facebook att fortsätta leva och växa? Jag har själv tyckt eller trott ett tag att Facebook nog är på väg utför. Tröttnar inte folk nån gång? Eller är det bara jag som tvivlar då och då? Ja, det är det. Enligt Joakim Jardenberg på Mindpark är det lätt att som early adopter nu börja tvivla. Det är helt naturligt och betyder inte att Facebook är på väg nedför. Tillväxten är god. Det är t o m en fördel att bli lite mätt och kritisk, för det är då man kan se nyttan med kanalen (gäller även andra kanaler) och rensa bort dåliga saker. Det var bra för mig att höra det.

Nelly.com presenterade en trevligt formulerad policy för arbetet med Facebook. Den såg ut ungefär så här (jag kommer absolut att ändra Chalmers biblioteks policy):

Vi inkräktar på våra vänners privata tid.
Vi är jämlika.
Vi spammar inte.
Kunderna bestämmer vad Nellys facebook blir.
Vi uppmuntrar och särbehandlar fansen.
Vi frågar fansen vad de tycker
Alla inlägg ska ha minst 100 likes.
Vi svarar snabbt.

Timeline-apps är det senaste heta på Facebook. De lanserades i september 2011. Spotify och Pinterest är exempel på sådana. Man kan göra sina egna. Om man kommer på den där smarta idén. Appen laddas ner till din Timeline och sen syns allt du gör i den på din Timeline. Om du har Spotify på det här sättet syns det alltså vilka låtar du lyssnat på, vilka spellistor du skapat och vilka listor du lyssnat på senast. Det här är ett smart sätt för företag att synas på Facebook och få en ökad räckvidd (det du gör syns för dina vänner och gör dem kanske intresserade).

Att använda Facebook-loginet på vanliga webbsajter är också något som kommer stort. Chalmers bibliotek kollar om det kan vara något för den nya webb som byggs nu.

Det finns knep för att få många likes på sina inlägg. Bästa tipsen från Nelly.com är att lika/kommentera/dela någon inflytelserik persons inlägg. Om inlägget får många likes samtidigt, under en kort period, kommer det att påverka din inflytelsegrad. Ett annat knep är att fråga efter självklara och uppenbara saker. Eller att låta fansen välja mellan två saker. På Chalmers bibliotek skulle den uppenbara frågan kunna vara ”Vill du klara tentan?”. Om du postar inläggen sent på eftermiddagen, mellan 15.30 och 16.30, är chansen att de läses som högst. Sen så måste man så klart vara ihärdig och ligga på.

På Nelly.com har tjejerna på lagret egna bloggar i företagets namn.

Nelly börjar nu använda Pinterest, en bilddelningstjänst som är haussad nu. Den verkar passa speciellt bra för verksamheter som har visuellt tilltalande föremål. Förutom säljande verksamheter kan det kanske även passa för museer?

Visste du att det går att köpa Likes? De köps från Facebook som då gör annonser och är med och ser till att du skriver rätt saker.

Liseberg använder Facebook som diskussionsforum, kundtjänst, idébank, snabb info-kanal och bollplank för produktutveckling. De gillar att bygga upp en förväntan och längtan på Facebook, t ex inför en lansering av en ny åkattraktion. Lisebergsfansen verkar också vara ett nostalgiskt släkte. De älskar att se gamla bilder från nöjesparken, kommentera, minnas och gissa. Lisebergs affärsvärden med Facebook är:

De kan göra marknadsundersökningar i miniformat. ”Vilken artist vill du se på Stora scenen?”, ”Vilken attraktion är bäst?”.
Får statistik över fansen.
Facebook är ett verktyg för gratis opinionsundersökningar.
De får en chans att bemöta negativ kritik i ett tidigt skede.
Det finns möjligheter att nå potentiella kunder.
Man skapar ambassadörer för Liseberg.

De bästa framgångtipsen från Liseberg är:

Ha en väl lämpad produkt och en typ av sida som passar produkten (ex. filmer på YouTube).
Avsätt tid och resurser.
Var tydliga med vad som gäller när det gäller innehåll och arbetssätt.
Ha ansvarig redaktör.
Tala som till en vän/hitta rätt ton.
Undvik push-marknadsföring, eller förpacka det åtminstone väl så det inte blir så tydligt att ni vill sälja saker.
Bemöt, resonera, förklara. Det är ett forum för dialog.
Ha ständig koll men uppdatera inte för ofta (1 gång per dag är lagom).
Svara på alla frågor.
Rensa ibland. Håll sidan ren från oväsentliga saker.
Lämna inte kritik osedd.
Tänk nytt vad gäller inlägg – använd bild, film, frågor.
Hitta diskussionsämnen som engagerar och följ upp dem sen (lämna inte fansen i ovetskap om hur det gick sen)
Skaffa en kontaktperson på Facebook support (inte det lättaste….)

Liseberg varnar för möjliga fallgropar också:

Man kan bli kapad (det hände dem).
Interna intressekonflikter om vad som ska finnas på sidan. Det är bäst att ha en redaktör och riktlinjer för vilket slags innehåll som ska få finnas där. Sätt ramar och var tydlig.
Det är lurigt med förändringar som Facebook gör eftersom de inte brukar förvarna.
Tänk på att det är en extra kanal som ska uppdateras. Ha personal som hinner göra jobbet.
Var ska sociala medier ligga organisatoriskt? Under informationsavdelningen eller marknadsföringsavdelningen?
Om kanalen blir för personanknutet kan det vara känsligt (inloggningsuppgifter etc). Tänk på att redaktörerna bör ha säkra lösenord.

Skapa är ett företag som jobbar med kommunikation på webben. De jobbar med ”hårda” företag, industrin. Där handlar det mer om B2B (business to business). Skapa ser att företagen går igenom faser:

Nyfikenhet & invändningar
Kunskapsinhämtning
Övertygelse
Strategier – vad man ska göra
Riktlinjer – hur man ska göra det
Praktiska planer
Genomförande
Mätning och uppföljning
Revidering och utveckling

Det allra största hindret, enligt Skapa, är det här med att skapa tid för det. det handlar ofta om att man faktiskt kan göra sina uppgifter på annat sätt och på så sätt skapa tid. När det handlar om B2B ser affärsnyttan något annorlunda ut. Det blir i stället viktigt att få informationsinhämtning från andra branscher, specialister. Att se vad konkurrenterna gör och vad som händer inom branschen. Jag kan säga, att det är delvis vad vi jobbar med på Chalmers bibliotek. Den här bloggen är mest B2B-fokuserad. Kvalitén på Likes är viktigare än antalet. Materialet som publiceras skapar företagets personlighet. Om man lägger ut meningsfullt material så skapar det ett värde för kunderna. Det gäller alltså att ta reda på vad kunderna har behov av. Det är också en affärsnytta för företagen/industrierna att bygga relationer genom dialog och engagemang i kanalerna.

Skapa tycker att det är smart att använda Facebook för att bygga ett värde över tid. Utnyttja Timelinen eftersom Google hämtar information därifrån. Facebook kan fungera som en indragare. det som företagets säljare förmedlar måste finnas med. Inte bara produkterna. Om jag tänker på Chalmers bibliotek, är det då självklart att t ex utbildningsteamet bör vara synliga. Skapa rekommenderar att man skriver på samma sätt (samma texter t o m) i olika kanaler för då skapar man ”Google-effekt”.

Bambusersändning från Webbdagarna

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Chalmerscortégens bygglåtar + Spotify play button

Om en vecka börjar studenterna på Chalmers bygga på årets cortége. Varje timma och varje dag i några veckor lyssnar byggarna på en enda låt. Om och om igen.

Undrar vilken som är den bästa bygglåten…

Förra året gjorde vi en spellista på Spotify, och idag gjorde vi en play button till webbplatsen, bloggen och (snart) Facebook.

De låtar som inte fanns på Spotify finns i den här listan på Slideshare, år för år från 1950.
/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Digitala trender

Jonas Vahlne från Mindshare var för några dagar sedan på Chalmers och talade om globala trender inom marknadsföring och digitala plattformar. Han jobbar med råd inför val av kommunikationsplattformar.

Gammelmedia+digitalt

Traditionella medier lånar nu saker från de nya medierna, som t ex ljud och bild i iPad-tidningar. Eller att Sveriges Radio finns på Spotify. Eller att utomhusreklam blir ”personlig” och anpassas efter den person som råkar gå förbi.

Som i Minority Report kanske?

Trådlöst internet har betytt väldigt mycket för tv, som nu blir allt mer individuellt anpassad och interaktiv. Tv lånar egenskaper från digitala medier och vi kommer att använda händer och röst för att styra tv:n. I framtidens tv (som snart är här) finns:

förslag på tv-program du nog gillar
appar och widgets
sociala grejer som Facebook
share-funktioner (Dela)
kalender
filmer kommer att finnas både att köpa (on demand) och gratis. De som är gratis är sponsrade med reklam. Du kommer att kunna spara filmer och se senare.
ditt beteende kommer att styra förslag på tv-program etc
du kommer att kunna välja att ladda ner t ex kataloger med kläder som figurerat i en film
om du ser ett matlagningsprogram kommer du att (om du har rfid-chippat kylskåpet) kunna kolla vad som saknas i kylen (men skafferiet då?) för att baka de där goda muffinsen och sen adda till en inköpslista som skickas till affären som i sin tur ser till att det körs hem till dig…

Annonsörer kommer att få stort utrymme i den individanpassade tv:n.

Ett exempel på hur ett universitet kan använda några av de här idéerna är SLU:s marknadsföringsfilm där man för fram budskapet på ett nytt sätt. Filmen visades på diverse plattformar (Facebook, intranätet osv).

Analogt+digitalt+socialt

Gränserna mellan analogt och digitalt suddas ut, och inom 2-3 år kommer internet användas mer i mobilen är i datorn. Bidragande orsak till det är Apples produkter och Googles operativsystem.

Fysiska event kommer kopplas ihop allt mer med rfid och sociala plattformar som Facebook. Ett spännande exempel är virtuella butiker i tunnelbanan i Korea som tydligen har blivit succé. Det finns ingen mat i affären. Bara bilder på matvarorna och QR-koder. Kunderna skannar QR-koderna med mobilen, det skickas iväg en lista och maten levereras hem till kunden. Kanske en bra lösning för stressade människor?

Ett annat exempel är Augmented Reality, där man kombinerar bild, ljud, GPS eller grafiska element så att du t ex kan navigera dig fram till närmaste T-banestation i en stad bara genom att hålla upp smartphonen. Föreställ dig scenen…

Metadata och Real Time Bidding

Det samlas in enorma mängder data, digitala fotspår, om alla oss som använder Internet. Allt du gör lagras, och sätten som det görs på blir allt smartare. Kommersiella aktörer använder informationen (och kommer att göra i ännu högre grad) för att ”förstå vad kunden vill ha” och skräddarsy tjänster och varor utifrån det. Rådgivare som Mindshare har analyserat hur konsumenten kan tänkas reagera på detta. Några scenarios:

att vi blir mer restriktiva med vad vi gör och säger i sociala medier
att det kommer mer kraftfulla regler för hur data får användas
att det blir speciella regler för marknadsförare, jobbrekryterare etc för vad man får lov att kolla
förbud mot vissa teknologier, t ex cookies
eller så anpassar sig konsumenten motvilligt… Mindshare tror att det är det mest troliga alternativet.

Kommersiella aktörer/företag använder data om oss för att försöka nå oss ”i precis rätt ögonblick”. Real Time Bidding kallas det och det är en stor trend. På Google och Facebook har jag sett annonser som ska passa mig (tror de). Det här kommer att slipas och bli allt smartare; det blir dynamiska annonser där budskapet/innehållet bestäms först när man vet vad personen är intresserad av. Det kommer att (görs väl redan?) skapas en infrastruktur för att företag i realtid ska veta mycket om målgruppens demografi och beteende. Detta kommer att fogas ihop med aktörer som Facebook och Google och sen slussas ut till målgruppen. Det finns förresten program (mjukvara) för att skapa målgrupper av beteenden. Undrar om de fungerar som personas?

Social närvaro

Det blir (kanske) en självklar förväntan på att företag, skolor, organisationer etc ska finnas på sociala plattformar. Som SJ:s kundsupport på Twitter. Människor kollar mailen på morgonen och använder sen sociala kanaler under resten av dagen. Man vill ha allt nära till hands hela tiden.

Croudsourcing växer. Ett exempel är Twelp Force med IT-intresserade som hjälper till att svara på frågor via Twitter. De som får hjälp på Facebook fungerar (om allt går som det är tänkt) som ambassadörer för varumärket. Viral marknadsföring…

Nyttovärde

Människor har blivit immuna mot reklam, verkar marknadsförare tycka. Då hittar företagen på andra sätt att nå fram. Marknadsföring breddas och införlivar de andra trenderna ovan, samt skapar upplevelser eller en upplevd nytta. Man går också in i partnerskap för att skapa en ny tjänst eller ”upplevelse”. En nytta, eller ett värde, kan vara att produkten ska lösa ett problem. Exempelvis färgkodappen Color Capture.

Tjänster/produkter ska helst vara underhållande eller ha ett tydligt värde/användningsområde. Det ska vara enkelt eller komplext.

Chalmers webb

Vilka idéer kan då Chalmers bibliotek ta med sig in i skapandet av den nya webben?

Kanske:

Vad för tjänst/innehåll kan vi skapa utifrån våra användares behov?
Se till att webben tillför en verklig nytta för viktiga målgrupper.
Finns det någon vi kan samarbeta med (partnerskap) för att skapa en ”upplevelse” eller ett nyttovärde?
Se till att webb och andra tjänster vi skapar är sociala, delbara, mobila, sökbara, mätbara.
Kanske lägga ut teasers på YouTube när vi har nya grejer och tjänster på gång.
Kanske bjuda in studenter i utvecklandet av nya webben.
Visa ödmjukhet och respekt i användning av insamlad data om användare.
Meditera över hur kan vi skapa tjänster som är anpassade efter individuella behov utan att skapa monster.
Fundera på vad vi kan hitta på med RFID och Augmented reality.

Själv så tycker jag att det är både spännande och lite läskigt att få vara med om detta paradigmskifte. Och inse att man faktiskt är med och skapar en framtid genom de tjänster vi utformar, genom det vi säger på konferenspresentationer, det vi skriver i rapporter osv. Jag tror att det är väldigt viktigt att agera balanserat och ta hänsyn till vilka behov som faktiskt finns (på riktigt) och inte se för mycket till vad som går att göra med tekniken.

Och inte minst: att inte glömma bort att leva i köttet också.

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Marknadsföring, e-resurser och sociala medier

På en presentation för några norska universitetsbibliotek om tillgängliggörande och marknadsföring av elektroniska resurser i sociala medier, fick vi både berätta hur vi jobbar med det på Chalmers men också önska oss fritt.

Huvudskälen till att vi använder sociala medier/kanaler för bibliotekets tjänster är:

Studenter och doktorander får nära till bibliotekets tjänster.
Det vi skriver får en snabb spridning om vi lyckats skriva något av intresse.
Synligheten såklart.
Google älskar bloggar. Det är större chans att någon googlar sig fram till texten om den ligger på bloggen än om den ligger på webbplatsen.

Ett av bibliotekets verksamhetsmål är att öka användningen av elektroniska resurser. Genom att sprida information om dem i flera olika kanaler ökar förhoppningsvis och troligtvis användningen också.

I bibliotekets mobilapp finns bl a supersöktjänsten Summon som ger möjlighet att söka i nästan allt tryckt och elektroniskt material som finns på Chalmers bibliotek. Alltså jättebra sätt att göra det enklare att hitta artiklar och annat från e-tidskrifter, databaser och e-böcker. I appen finns även CPL (Chalmers Publication Library) som är en viktig elektronisk resurs att marknadsföra.

Med ”kanaler” tänker man kanske först på webbplatsen och sociala kanaler som Twitter och Facebook. De jobbar vi med, men var annars marknadsför man e-resurser? Glöm inte de analoga:

Informationsdisken, i mötet!
Undervisning, i samband med biblioteksintroduktioner etc.
E-supporten, i mailkontakten med användaren.
Telefon
Affischer/flyers. Vi använder QR-kod. Det verkar som om den skapar nyfikenhet.

http://static.issuu.com/webembed/viewers/style1/v2/IssuuReader.swf

Förutom det, är Google Scholar naturligtvis ett väldigt bra ställe att få artiklar etc synliggjorda. Vi jobbar också en hel del med att informera internt, mot Chalmers institutioner.

I presentationen finns några önskefunktioner:

E resurser och sociala medier

View more presentations from Chalmers library

//Malin Rydenhag & Linnéa Sjögren

Publicerat av Linnéa Sjögren

Rapport om bibliotekariers framtida kompetenser

På uppdrag av DIK har en arbetsgrupp skrivit en rapport om vilka yrkeskompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Rapporten presenterades på DIK:s konferens Hållplats 2011 i förra veckan. Chalmers bibliotek har deltagit i gruppen.

Rapporten kan läsas och laddas ner här.

Här finns tendenser och ett antal nyckelkompetenser som bör finnas i organisationen som helhet och inte hos varje enskild individ.

De kompetenser som tas upp med avstamp i tendenser i samhället är:

Digitalisering

Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att samtala med teknisk personal
Juridisk kompetens, att kunna läsa och förstå licensavtal, förstå övergripande juridisk problemställningar, samt kunna samtala med jurister
Systemförståelse – att förstå sammanhang och hur olika delar påverkar varandra
Metadatahantering, begripa och förstå hur metadata används i olika system och kunna relatera dessa till varandra
Kompetens kring upphandling och förhandling

Läsning

Stödja utvecklingen av läs- och skrivförmåga kopplat till olika typer av medieformer
Vidga den metodologiska repertoaren
Kompetens att möta barn och vuxna med mångspråkig bakgrund
Kompetens att möta barn och vuxna med olika typer av läsmotstånd och funktionshinder
Arbeta uppsökande i olika former

Vetenskaplig kommunikation (gäller framförallt forskningsbiblioteken)

Förståelse för hur vetenskap produceras och hur forskarens villkor ser ut
Juridisk kompetens inom publiceringsfrågor
Kunna ge stöd i forskares publiceringsval
Kunskap om olika informationspraktiker inom olika discipliner/ämnesområden
Förståelse för och kunskap om teknik och vilka möjligheter den ger
Kunskap om format, layout, marknadsföring, journal/monograph management systems
Kompetens inom bibliometri
Kunskap om digitala bevarandefrågor och tillgängliggörande

Deltagarkultur

Kompetens om den digitala tekniken och arenorna
Kompetens inom källkritik
Kompetens i deltagande, kommunikation, social kompetens
Pedagogisk kompetens
Kreativ kompetens. Entreprenörsegenskaper
Kompetens inom marknadsföring och management
Förmåga att arbeta kontaktskapande och uppsökande
Att ha modet att synas och höras

Pedagogik och handledning

Kunskap om hur lärmiljöer bör utformas, både virtuellt och fysiskt
‘Kunskap om utrustning och program
Kunskap i källkritik
Juridisk kompetens vad gäller till exempel upphovsrätt och publicering
Kunskap om olika aspekter av bemötande
Kunskap om olika lärstilar och undervisningsmetoder
Kunskap om omvärldsbevakning och kunskapsdelning med kollegor
Förmåga att samarbeta med andra yrkeskompetenser och att arbeta uppsökande

Marknadsföring

Kunskap om hur internet och sociala medier kan användas som kommunikations- och marknadsföringsredskap
Kunskap om juridiska aspekter, riktlinjer, presskontakter
Presentationsteknik och en vilja att vara ett ansikte utåt för sitt bibliotek
Kompetens i att skriva olika typer av texter
Kunskap i de delar som ingår i arbete med arrangemang
Kunskap i skyltning och hur saker presenteras visuellt

Akademikerkompetens

Förändringsbenägenhet och flexibilitet inför förändrade arbetssätt
Ledarskap
Lärande- och förändringskompetens – kompetens att kompetensutveckla, dvs. metakompetens
Relationskompetenser – att hantera olika perspektiv på verksamheten, dvs. metaperspektiv
Dialog- och meningskompetenser – skapa mening i en mångfald av värderingar och förståelser

Under arbetets gång dök frågan om det i framtiden kommer att efterfrågas specialister eller generalister upp. Vi tror att de större folkbiblioteken och högskolebiblioteken kommer att behöva/vilja ha fler specialister och att bibliotekets storlek och belägenhet blir avgörande för vad som behövs. Man ska inte behöva vara specialist direkt efter utbildningen, utan det är något man kan bli när man arbetar. Vi vill rekommendera studenter på Biblioteks- och Informationsvetenskap att försöka välja kurser och uppsatsämnen så att man får en profil som märks i en jobbansökan.Och att välja uppsatsämne som faktiskt är relevant för någon verksamhet som bedrivs på bibliotek.

Rapporten är tänkt att användas av DIK, utbildningsanordnare, chefer, studenter m fl. Vi hoppas det blir så också!

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Forskarbloggar i app

Biblioteket har inlett ett litet samarbetsprojekt med informationsavdelningen på Chalmers – Kommunikation och Marknad. Biblioteket testar, och tillsammans med Kommunikation och Marknad utvärderar vi några kanaler och tjänster i sociala medier som eventuellt kan vara intressanta inte bara för biblioteket utan för universitetet i stort. Biblioteket gör en pilot för universitetet! Ett samarbete av det här slaget är mycket betydelsefullt för oss. Vi blir intressanta som samtalspartner för informatörerna och synliga på universitetet på ett helt annat sätt.

Först ut till test är en feed med forskarbloggar. Via informatörsnätverket på Chalmers har vi samlat in bloggar från forskare på Chalmers. Vissa bloggar är rent professionella. Andra mixar det chalmersanknutna med andra intressen. Vi kommer att titta på hur de flödas in i bibliotekets app (följer t ex tillräckligt många uppgifter med?) och vilka bloggar som eventuellt ska tas bort från feeden. Om allt faller väl ut kommer forskarbloggar kanske att läggas ut på Chalmers.se. Att blogga är ett enkelt och lättillgängligt sätt att sprida universitetets forskning och ger en möjlig kontaktkanal till näringsliv och allmänhet.

Forskarbloggarna ligger nu i bibliotekets mobila app. Hämta den genom att öppna internet i mobilen (Android eller iPhone(iPad) och gå till http://wbxapp.com/chalmerslibrary. En nackdel är att man inte genast ser från vilken blogg inlägget kommer. Det syns först när man klickat fram hela texten och öppnar den i webbläsaren.