Vi har alla varit där. Vi besökte en konferens (eller gick en kurs, eller deltog i en workshop) som fyllde oss med inspiration. Och vi gick därifrån, fast beslutna att hädanefter arbeta på ett helt nytt sätt.

Sedan insåg vi att under tiden som vi varit på konferens hade mailen strömmat in, några mindre akutsituationer uppstått på jobbet och deadline för rapporten vi lovat att skriva var visst imorgon. Och nästa gång vi får chansen att tänka på insikterna från konferensen så har det gått tre veckor och vi minns inte riktigt vad som sades men så snart vi får tid ska vi definitivt gå igenom de utskickade presentationerna och anteckningarna vi gjorde under dagen…

Vardagen har en förmåga att skjuta förändring på framtiden. Därför tänkte jag ta en stund för att se tillbaka på ChALS 2017, en konferens som faktiskt handlade om att skapa förändring i verksamheten, trots att de dagliga arbetsuppgifterna fortsätter att strömma in.

Den 27 september samlades 120 personer i Chalmersska huset i Göteborg för att tillsammans fundera över årets tema ”Creativity – at work!” Hur skapar man en organisation där man tar tillvara på medarbetarnas initiativ och där idéer omsätts i praktiken? 18 engagerade talare delade med sig av sina erfarenheter och åhörarna ställde frågor, diskuterade och testade graphic recording.

Den största insikten som jag bär med mig från dagen är vilket mod som krävs för att åstadkomma förändring. Hela konferensen dokumenterades av Terese Ellnestam, som på långa dukar tecknade och illustrerade innehållet. Åhörarna fick själva möjlighet att rita istället för att bara berätta med ord, vilket var mycket uppskattat. Men jag tänker också att det krävs mod att vara den som på nästa avdelningsmöte delar ut papper och pennor och säger ”nu vill jag att alla ska rita hur de tror att användarna kommer att påverkas av våra nya rutiner”. Mod var också någonting som Adam Lawrence från WorkPlayExperience talade om, exempelvis när han berättade om tjänstemannen som byggde upp en disk av pappkartonger i sitt kvarter i Los Angeles och uppmuntrade boende att komma och berätta vilken service de skulle vilja ha av sitt stadsdelskontor.

För ett genomgående tema för dagen var att det sällan råder brist på bra idéer, däremot krävs en organisation som tillåter att man på ett enkelt och billigt sätt skapar prototyper för att testa om idéerna håller. Man måste skapa en kultur på arbetsplatsen där medarbetarna får ha inställningen: ”Ja, det här kanske verkar barnsligt eller oseriöst, men vi gör det för att det är ett enkelt och billigt sätt att testa vilka av våra idéer som fungerar i praktiken”. För att hitta de lyckade idéerna krävs också att vi vågar misslyckas många gånger. Ett sätt att hantera misslyckanden är att helt enkelt se dem som forskningsresultat: ”Negativt utslag på det här experimentet, då går vi vidare och testar nästa tes.” Ett annat sätt är att minska konsekvensen av misslyckandet: hur irriterande det än är att inse att man har förlorat två dagars arbete och att prototypen i kartong som man byggde var värdelös, så är det ingenting mot känslan när man inser att 2 månaders arbete och hundratusentals investerade kronor har varit förgäves.

För att lyckas med förändringsarbete krävs modiga medarbetare, men det krävs även en modig organisation med modiga chefer som vågar släppa kontrollen och låta medarbetarna testa sina idéer. Men som vi fick lära oss av Katarina Stetler, från Kairo’s Future, så kommer förändringshastigheten i samhället fullkomligt explodera de närmaste åren, vilket ställer krav på oss att ständigt tänka på nya sätt och utveckla vår verksamhet. Därför är jag tacksam över att vara en del av biblioteksvärlden, där många kunniga människor så generöst delar med sig av sina erfarenheter. Vi på Chalmers bibliotek vill gärna fortsätta diskussionen som påbörjades under ChALS 2017. Så alla ni som har tankar om förändringsarbete, hör gärna av er till oss så fortsätter vi bolla idéer, dela erfarenheter och stötta varandra!

/Jenny Kihlberg