Kreativ, passionerad personal som jobbar gratis

Visst låter det som en dröm för en chef? Fast å andra sidan kanske det är en utmaning att skapa en arbetsplats som är kreativ och självförverkligande? På Webbdagarna 2012 återkom en sak i nästan alla presentationer: hur viktigt det är för yngre generationer att jobbet är kreativt. Lönen är av underordnad betydelse. Arbetsgivarna kommer å sin sida att förvänta sig passion från sina anställda.

Stefan Hyttfors pratade om Den Innovativa och Den Inspirationskrävande generationen. det är de som på festen frågar ”Varför jobbar du?” i stället för ”Vad jobbar du med?”.  För man måste ju inte jobba för att försörja sig i Sverige… Eller Den Småskaliga generationen som vill skapa goda effekter för Tredje världen genom att t ex ge procent av sin avkastning till solidariska projekt eller att hålla företaget medvetet litet eftersom det medför problem att växa. Jättebra föredrag av Hyttfors!

En föreläsare som provocerade och kanske (lite) motvilligt inspirerade mig var Tine Thygesen från Danmark. Hon är en erfaren entrepenör och van att starta företag för att sen lämna dem och göra nya saker. Förutom att hon tyckte att det var bra att bjuda personalen på öl och champagne (låter i o f trevligt), var det inget konstigt med att sparka anställda som är sura och negativa. Personalen måste vara ”happy” för att kunna vara kreativa. ”Gör dem glada och de kommer att påverka andra positivt”. ”Det finns företag som betalar anställda som inte är passionerade i sitt arbete för att de ska sluta”.

Det som verkligen provocerade mig var hennes åsikt att passion är viktigare än skills (kompetens). Vid jobbintervjuer tittar hon aldrig på meriter, för ”alla har en degree ändå”. Det du som arbetssökande har gjort på voluntärbasis är jätteviktigt för det visar att du har passion. Man måste låta stjärnorna utvecklas. Sen säger hon att människor inte behöver lön för att arbeta (jo, jag vet att hon nog överdriver) och att produktiviteten inte påverkas av lön (det stämmer nog). 

Pratet om att kreativa arbetsuppgifter och frihet på jobbet är viktigare än lönen har funnits i några år. Det är inte nytt. Jag håller med om att det är viktigt, men samtidigt tycker jag att det är en krass inställning. Det här resonemanget gäller väl bara för vissa yrken? Det känns en smula cyniskt att diskutera en sån här sak med en ensamstående biblioteksassistent med barn. Tror du att de tycker att lönen inte spelar någon roll? Kan inte ett jobb få vara bara ett jobb längre? Måste man verkligen brinna för sitt jobb och jobba gratis? Är det inte den här inställning som gör att ungdomar måste jobba gratis för att skaffa sig erfarenhet och ha en chans att komma in på arbetsmarknaden? Hur bra är det egentligen… Inom biblioteksvärlden pratas det också om hur viktigt det är att brinna för sitt arbete á la missionär. David Lankes är en av förespråkarna.

Jag har varit där. Jag har brunnit för mitt jobb och jobbat ”gratis” på kvällar och helger. Det var jätteroligt, nästan som en drog. Naturligtvis är ett kreativt jobb att föredra, men jag tror att man behöver vara vaksam på överdrifter. Det är så lätt att bli utbränd. Och nog vill jag ha en lön som jag kan leva på och som gör att jag kan göra kul saker som kostar pengar på min fritid. Om jag har en bra fritid uppskattar jag jobbet mer.

Linnéa

Digitala trender

Jonas Vahlne från Mindshare var för några dagar sedan på Chalmers och talade om globala trender inom marknadsföring och digitala plattformar. Han jobbar med råd inför val av kommunikationsplattformar.

Gammelmedia+digitalt

Traditionella medier lånar nu saker från de nya medierna, som t ex ljud och bild i iPad-tidningar. Eller att Sveriges Radio finns på Spotify. Eller att utomhusreklam blir ”personlig” och anpassas efter den person som råkar gå förbi.

Som i Minority Report kanske?

Trådlöst internet har betytt väldigt mycket för tv, som nu blir allt mer individuellt anpassad och interaktiv. Tv lånar egenskaper från digitala medier och vi kommer att använda händer och röst för att styra tv:n. I framtidens tv (som snart är här) finns:

  • förslag på tv-program du nog gillar
  • appar och widgets
  • sociala grejer som Facebook
  • share-funktioner (Dela)
  • kalender
  • filmer kommer att finnas både att köpa (on demand) och gratis. De som är gratis är sponsrade med reklam. Du kommer att kunna spara filmer och se senare.
  • ditt beteende kommer att styra förslag på tv-program etc
  • du kommer att kunna välja att ladda ner t ex kataloger med kläder som figurerat i en film
  • om du ser ett matlagningsprogram kommer du att (om du har rfid-chippat kylskåpet) kunna kolla vad som saknas i kylen (men skafferiet då?) för att baka de där goda muffinsen och sen adda till en inköpslista som skickas till affären som i sin tur ser till att det körs hem till dig…

Annonsörer kommer att få stort utrymme i den individanpassade tv:n.

Ett exempel på hur ett universitet kan använda några av de här idéerna är SLU:s marknadsföringsfilm där man för fram budskapet på ett nytt sätt. Filmen visades på diverse plattformar (Facebook, intranätet osv).

Analogt+digitalt+socialt

Gränserna mellan analogt och digitalt suddas ut, och inom 2-3 år kommer internet användas mer i mobilen är i datorn. Bidragande orsak till det är Apples produkter och Googles operativsystem.

Fysiska event kommer kopplas ihop allt mer med rfid och sociala plattformar som Facebook. Ett spännande exempel är virtuella butiker i tunnelbanan i Korea som tydligen har blivit succé. Det finns ingen mat i affären. Bara bilder på matvarorna och QR-koder. Kunderna skannar QR-koderna med mobilen, det skickas iväg en lista och maten levereras hem till kunden. Kanske en bra lösning för stressade människor?

Ett annat exempel är Augmented Reality, där man kombinerar bild, ljud, GPS eller grafiska element så att du t ex kan navigera dig fram till närmaste T-banestation i en stad bara genom att hålla upp smartphonen. Föreställ dig scenen…

Metadata och Real Time Bidding

Det samlas in enorma mängder data, digitala fotspår, om alla oss som använder Internet. Allt du gör lagras, och sätten som det görs på blir allt smartare. Kommersiella aktörer använder informationen (och kommer att göra i ännu högre grad) för att ”förstå vad kunden vill ha” och skräddarsy tjänster och varor utifrån det.  Rådgivare som Mindshare har analyserat hur konsumenten kan tänkas reagera på detta. Några scenarios:

  • att vi blir mer restriktiva med vad vi gör och säger i sociala medier
  • att det kommer mer kraftfulla regler för hur data får användas
  • att det blir speciella regler för marknadsförare, jobbrekryterare etc för vad man får lov att kolla
  • förbud mot vissa teknologier, t ex cookies
  • eller så anpassar sig konsumenten motvilligt… Mindshare tror att det är det mest troliga alternativet.

Kommersiella aktörer/företag använder data om oss för att försöka nå oss ”i precis rätt ögonblick”. Real Time Bidding kallas det och det är en stor trend. På Google och Facebook har jag sett annonser som ska passa mig (tror de). Det här kommer att slipas och bli allt smartare; det blir dynamiska annonser där budskapet/innehållet bestäms först när man vet vad personen är intresserad av. Det kommer att (görs väl redan?) skapas en infrastruktur för att företag i realtid ska veta mycket om målgruppens demografi och beteende. Detta kommer att fogas ihop med aktörer som Facebook och Google och sen slussas ut till målgruppen. Det finns förresten program (mjukvara) för att skapa målgrupper av beteenden. Undrar om de fungerar som personas?

Social närvaro

Det blir (kanske) en självklar förväntan på att företag, skolor, organisationer etc ska finnas på sociala plattformar. Som SJ:s kundsupport på Twitter. Människor kollar mailen på morgonen och använder sen sociala kanaler under resten av dagen. Man vill ha allt nära till hands hela tiden.

Croudsourcing växer. Ett exempel är Twelp Force med IT-intresserade som hjälper till att svara på frågor via Twitter. De som får hjälp på Facebook fungerar (om allt går som det är tänkt) som ambassadörer för varumärket. Viral marknadsföring…

Nyttovärde

Människor har blivit immuna mot reklam, verkar marknadsförare tycka. Då hittar företagen på andra sätt att nå fram. Marknadsföring breddas och införlivar de andra trenderna ovan, samt skapar upplevelser eller en upplevd nytta. Man går också in i partnerskap för att skapa en ny tjänst eller ”upplevelse”. En nytta, eller ett värde, kan vara att produkten ska lösa ett problem. Exempelvis färgkodappen Color Capture.

Tjänster/produkter ska helst vara underhållande eller ha ett tydligt värde/användningsområde. Det ska vara enkelt eller komplext.

Chalmers webb

Vilka idéer kan då Chalmers bibliotek ta med sig in i skapandet av den nya webben?

Kanske:

  • Vad för tjänst/innehåll kan vi skapa utifrån våra användares behov?
  • Se till att webben tillför en verklig nytta för viktiga målgrupper.
  • Finns det någon vi kan samarbeta med (partnerskap) för att skapa en ”upplevelse” eller ett nyttovärde?
  • Se till att webb och andra tjänster vi skapar är sociala, delbara, mobila, sökbara, mätbara.
  • Kanske lägga ut teasers på YouTube när vi har nya grejer och tjänster på gång.
  • Kanske bjuda in studenter i utvecklandet av nya webben.
  • Visa ödmjukhet och respekt i användning av insamlad data om användare.
  • Meditera över hur kan vi skapa tjänster som är anpassade efter individuella behov utan att skapa monster.
  • Fundera på vad vi kan hitta på med RFID och Augmented reality.

Själv så tycker jag att det är både spännande och lite läskigt att få vara med om detta paradigmskifte.  Och inse att man faktiskt är med och skapar en framtid genom de tjänster vi utformar, genom det vi säger på konferenspresentationer, det vi skriver i rapporter osv. Jag tror att det är väldigt viktigt att agera balanserat och ta hänsyn till vilka behov som faktiskt finns (på riktigt) och inte se för mycket till vad som går att göra med tekniken.

Och inte minst: att inte glömma bort att leva i köttet också.

/Linnéa

 

 

#1. Front2014 – Uppstart

Den 14:e december träffades företrädare för 17 bibliotek på Chalmers. Syftet med mötet var att diskutera hur man skall arbeta tillsammans för att undersöka, värdera och jämföra erfarenheter och behov av framtidens bibliotekssystem.

Deltagare

  • Chalmers
  • Göteborgs universitet
  • Högskolan i Borås
  • Högskolan i Jönköping
  • Högskolan Väst
  • Karolinska institutet
  • Linköpings universitet
  • Linnéuniversitetet
  • Luleå tekniska universitet
  • Malmö högskola
  • Mittuniversitetet
  • Mälardalens högskola
  • Patent– och registreringsverket
  • Stockholms universitet
  • Umeå universitet
  • Uppsala universitet
  • Örebro universitet

Upprinnelsen till mötet är att det i Chalmers bibliotek prioriterade verksamhetsutveckling för åren 2011 – 2015 ingår att effektivisera tillgängliggörande av informationsresurser och bibliotekstjänster. Som ett led i det har biblioteket uppgett ett behov av att förbereda för upphandling, förskaffande och implementering av ett nytt integrerat tjänstebaserat bibliotekssystem under åren 2014 – 2015. Inför detta måste vi se över systemsamarbeten på flera nivåer och vilka tjänsteleverantörer, respektive lokala tjänster som passar oss.
front2014Flera av de ledande biblioteksdatasystemleverantörerna arbetar med att utveckla nästa generation av dagens integrerade modulära biblioteksdatasystem. Gemensamt för majoriteten av dem verkar vara nyttjande av en öppnare tjänstebaserad systemarkitektur och hostade driftslösningar. Flera av dem bygger på kollaborativt nyttjande av centralt data och syftar till att sänka total cost of ownership genom att föra samman administration från flera av dagens bibliotekssystem till ett gemensamt. Detta kommer även påverka de lokala arbetsflödena då fokus för systemen verkar skjutas från hantering av tryckta resurser till elektroniska.

Chalmers bibliotek har ett behov av att kartlägga och förstå nuvarande arbetsflöden/bibliotekssystem för att kunna ta ställning till marknadens olika aktörer och deras tjänster. Om inte så kommer det bli mycket svårt att veta vilken typ av tjänster och system det är vi planerar att införskaffa 2014 – 2015.

För att kunna jämföra Chalmers situation har vi bjudit in andra bibliotek att medverka i projektet och utifrån sina förutsättningar genomgå samma process. Tanken är att vi genom att jämföra våra tankar och praktik skall vara säkrare på att vi fattar rätt beslut om hur vi går vidare med våra system och tjänstekomponenter.

På mötet den 14:e december berättade varje bibliotek om sin situation och aktuella tankar kring sin systemstrategi. Varje deltagare var även ombedd att ta fram 5 problem/utmaningar som de förhåller sig till när det gäller systemlandskapet 2014.

T ex:

  • Vilka är de största utmaningarna för er när det gäller er systeminfrastruktur?
  • Belys ditt bibliotek i en systeminfrastruktur (utan att lista era system)
  • Blixtberätta hur ni arbetar med systemstrategi idag?

Utifrån ovanstående arbetade biblioteken tillsammans kring metoder och aktuella frågeställningar. Nästa steg i projektet blir att bjuda in LIBRIS att vara med vid kommande träffar och till lokala arbetsgrupper som arbetar med att reda ut, beskriva och värdera sina nuvarande system och framtida behov.

I slutet av mars kommer nästa steg av projektet att avrapporteras via en webbkonferens där varje bibliotek skall presentera resultat av en lokal målbildsworkshop och en lokal ramverks/tjänstelandskapsworkshop.

screen-capture-12

Front 2014 – målbild för bibliotekssystemen

I måndags arrangerade arbetsgruppen Gemensam teknisk infrastruktur inom SUHF Forum för bibliotekschefer ett seminarium på temat ”Strategier för biblioteksdatasystemens framtid”. Målet med seminariet var att orientera bibliotekscheferna kring möjliga strategier för bibliotekssystemens framtid och följde upp förra årets seminarium som fokuserade på Discoverytjänster.
Så här stod det bl a i inbjudan:

Bibliotekssystemet är numera en del av det totala tjänsteutbudet och behovet av helhetslösningar som denna typ av system utgör har förändrats. Biblioteken har kostnader för ett system som inte alltid utnyttjas fullt ut. E-resursernas dominans i budgeten jämfört med de tryckta resurserna, förändrar också behoven, samtidigt som det under överskådlig tid finns behov av att så effektivt som möjligt ta hand om det tryckta materialet, för lånehantering, fjärrlån och förvärv.

Frågeställningar som berörs är:
• Hur ser situationen ut vad gäller bibliotekssystemen på lärosätena?
• Vilka alternativa lösningar finns för framtida bibliotekssystem och vilka blir konsekvenserna?
• Vad innebär nästa generations bibliotekssystem?
• Vad kan vi förvänta oss av KB/Libris?
• Hur skapa samarbetsformer för största möjliga synergieffekt?
Målgrupper är bibliotekschefer och systembibliotekarier.

Chalmers bibliotek var representerat av dess chef, Annika Sverrung och Emma Gustavsson, systembibliotekarie. Som en av föreläsarna på programmet deltog Kristin Olofsson, relativt ny bibliotekarie på Chalmers, då hon tillsammans med Jonas Barck från Linnéuniversitetet pratade om förväntningar på samarbete och system som uttryckts i en enkät till landets bibliotekschefer och systembibliotekarier.

Daniel Forsman, avdelningschef Informationsresurser och tillgängliggörande, deltog i seminariet som arrangör men även med en programpunkt där Chalmers redogjorde och bjöd in till ett projekt med syfte att kartlägga, värdera och formulera tänkbara scenarion för hur vår systeminfrastruktur skall se ut 2014.

Det finns många saker som vi måste ta ställning till i vår nuvarande systeminfrastruktur. Dels är det de kommande uppgraderingarna av våra nuvarande system till moln-webb-baserade tjänster från våra traditionella leverantörer men även hur vi skall förhålla oss till mängden system och vilka som behöver fungera bra tillsammans. För att försöka bringa någon slags klarhet i hur vi skall göra 2014 så påbörjar vi nu ett projekt där vi skall undersöka och ta reda på hur vi vill ha det. Det är en förutsättningslös process och vi vill gärna jämföra oss med andra biblioteks situation. Så om ni på ert bibliotek är intresserade av att arbeta tillsammans med oss på Chalmers och fundera över hur vi skall förhålla oss till framtidens ILS, ERM, Länkserver, Institutionellt arkiv, proxy tjänster, digitalisering, mediaförsörjning, Discovery m.m så hör av er innan den 15 november till Daniel Forsman.

/Daniel

Rapport om bibliotekariers framtida kompetenser

På uppdrag av DIK har en arbetsgrupp skrivit en rapport om vilka yrkeskompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Rapporten presenterades på DIK:s konferens Hållplats 2011 i förra veckan. Chalmers bibliotek har deltagit i gruppen.

Rapporten kan läsas och laddas ner här.

Här finns tendenser och ett antal nyckelkompetenser som bör finnas i organisationen som helhet och inte hos varje enskild individ.

De kompetenser som tas upp med avstamp i tendenser i samhället är:

Digitalisering

  • Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att samtala med teknisk personal
  • Juridisk kompetens, att kunna läsa och förstå licensavtal, förstå övergripande juridisk problemställningar, samt kunna samtala med jurister
  • Systemförståelse – att förstå sammanhang och hur olika delar påverkar varandra
  • Metadatahantering, begripa och förstå hur metadata används i olika system och kunna relatera dessa till varandra
  • Kompetens kring upphandling och förhandling

Läsning

  • Stödja utvecklingen av läs- och skrivförmåga kopplat till olika typer av medieformer
  • Vidga den metodologiska repertoaren
  • Kompetens att möta barn och vuxna med mångspråkig bakgrund
  • Kompetens att möta barn och vuxna med olika typer av läsmotstånd och funktionshinder
  • Arbeta uppsökande i olika former

Vetenskaplig kommunikation (gäller framförallt forskningsbiblioteken)

  • Förståelse för hur vetenskap produceras och hur forskarens villkor ser ut
  • Juridisk kompetens inom publiceringsfrågor
  • Kunna ge stöd i forskares publiceringsval
  • Kunskap om olika informationspraktiker inom olika discipliner/ämnesområden
  • Förståelse för och kunskap om teknik och vilka möjligheter den ger
  • Kunskap om format, layout, marknadsföring, journal/monograph management systems
  • Kompetens inom bibliometri
  • Kunskap om digitala bevarandefrågor och tillgängliggörande

Deltagarkultur

  • Kompetens om den digitala tekniken och arenorna
  • Kompetens inom källkritik
  • Kompetens i deltagande, kommunikation, social kompetens
  • Pedagogisk kompetens
  • Kreativ kompetens. Entreprenörsegenskaper
  • Kompetens inom marknadsföring och management
  • Förmåga att arbeta kontaktskapande och uppsökande
  • Att ha modet att synas och höras

Pedagogik och handledning

  • Kunskap om hur lärmiljöer bör utformas, både virtuellt och fysiskt
  • ‘Kunskap om utrustning och program
  • Kunskap i källkritik
  • Juridisk kompetens vad gäller till exempel upphovsrätt och publicering
  • Kunskap om olika aspekter av bemötande
  • Kunskap om olika lärstilar och undervisningsmetoder
  • Kunskap om omvärldsbevakning och kunskapsdelning med kollegor
  • Förmåga att samarbeta med andra yrkeskompetenser och att arbeta uppsökande

Marknadsföring

  • Kunskap om hur internet och sociala medier kan användas som kommunikations- och marknadsföringsredskap
  • Kunskap om juridiska aspekter, riktlinjer, presskontakter
  • Presentationsteknik och en vilja att vara ett ansikte utåt för sitt bibliotek
  • Kompetens i att skriva olika typer av texter
  • Kunskap i de delar som ingår i arbete med arrangemang
  • Kunskap i skyltning och hur saker presenteras visuellt

Akademikerkompetens

  • Förändringsbenägenhet och flexibilitet inför förändrade arbetssätt
  • Ledarskap
  • Lärande- och förändringskompetens – kompetens att kompetensutveckla, dvs. metakompetens
  • Relationskompetenser – att hantera olika perspektiv på verksamheten, dvs. metaperspektiv
  • Dialog- och meningskompetenser – skapa mening i en mångfald av värderingar och förståelser

Under arbetets gång dök frågan om det i framtiden kommer att efterfrågas specialister eller generalister upp. Vi tror att de större folkbiblioteken och högskolebiblioteken kommer att behöva/vilja ha fler specialister och att bibliotekets storlek och belägenhet blir avgörande för vad som behövs. Man ska inte behöva vara specialist direkt efter utbildningen, utan det är något man kan bli när man arbetar. Vi vill rekommendera studenter på Biblioteks- och Informationsvetenskap att försöka välja kurser och uppsatsämnen så att man får en profil som märks i en jobbansökan.Och att välja uppsatsämne som faktiskt är relevant för någon verksamhet som bedrivs på bibliotek.

Rapporten är tänkt att användas av DIK, utbildningsanordnare, chefer, studenter m fl. Vi hoppas det blir så också!

/Linnéa

 

Inga fler inlägg.