Nu är det gratis och enkelt att publicera open access för stora delar av Chalmers forskning

See English version

Från och med årsskiftet kommer stora delar av Chalmers forskning vara möjlig att publicera öppet tillgänglig, som ett led i att Chalmers och andra lärosäten har gått över till att teckna allt fler avtal som inkluderar både prenumeration och kostnaden för open access-publicering. Första avtalet var med Springer 2016 och med fyra nya avtal på plats sedan 1 januari 2020 har Chalmers nu totalt 17 förlagsavtal som täcker hela forskarens publiceringskostnad. Fem av dessa avtal är med några av världens största vetenskapliga tidskriftsförlag: Elsevier, Springer, Wiley, Sage samt Taylor & Francis.

Dessa kostnader eller dess administration ska inte belasta dig som forskare, utan det hanteras centralt av biblioteken och finansiärerna. Läs mer om detaljerna här nedan eller besök något av våra drop in-tillfällen under januari och februari. 

Drop-in på Chalmers bibliotek

Måndag 20/1, 10-12 (Kuggen, Lindholmen)
Tisdag 21/1, 14-16 (Huvudbiblioteket, Johanneberg)
Onsdag 22/1, 12-16 (Huvudbiblioteket, Johanneberg)

Måndag 3/2, 10-12 (Kuggen, Lindholmen)
Tisdag 4/2, 14-16 (Huvudbiblioteket, Johanneberg)
Torsdag 6/2, 16-18 (Huvudbiblioteket, Johanneberg)

Open access med Elsevier

Efter ett drygt år utan nationell tillgång till Elseviers artiklar från biblioteket har ett avtal gjorts med förlaget, och innehåller både en del för läsning och en för open access-publicering. Det innebär att du kan publicera dig open access utan kostnad i mer än 2 000 elseviertidskrifter, samt i enstaka titlar hos Cell Press och the Lancet. Publiceringsdelen i avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020, vilket innebär att endast artiklar inskickade från och med detta datum omfattas av avtalet. 

Övriga avtal för öppen tillgång 

Visste du att det är gratis att publicera open access för dig som chalmersforskare i en lång lista av tidskriftsförlag? Under 2020 har Chalmers avtal med: 

  • American Chemical Society (ACS)
  • American Physical Society (APS)
  • BioMedCentral (genom Springer)
  • Cambridge University Press
  • De Gruyter
  • Elsevier
  • Institute of Physics (IOP)
  • International Water Association (IWA)
  • Nature Research (genom Springer)
  • Oxford University Press
  • Palgrave MacMillan (genom Springer)
  • Royal Society of Chemistry (RSC)
  • SAGE
  • Springer och Springer Open
  • SPIE (the international society for optics and photonics)
  • Taylor and Francis
  • Wiley

Utöver det erbjuds rabatter på publiceringsavgifter i ett flertal rena open access-tidskrifter från MDPI, Frontiers, Inderscience och för bokpublicering hos IWA.  

Lokal open access-fond
Dessutom har bibliotekets egen fond på 200 000 kronor öppnats för ansökningar 2020. Fonden ger medel för publicering i rena open access-tidskrifter som inte också finansieras genom prenumerationsavgifter. 

Grön open access
Om det inte finns finansiellt stöd för den tidskrift du ämnar publicera dig i, är det ofta tillåtet att gratis ladda upp en kopia av ditt peer-reviewade manuskript i vår forskningsportal
Chalmers Research. Du kan se vilka möjligheter du har i tjänsten Sherpa/Romeo

Du hittar alla open access-avtal på bibliotekets hemsida, http://www.lib.chalmers.se/publicering/open-access/publicera-oa/.

Fler avtal på ingång… 

IEEE är ett förlag där Chalmers har mycket publicering. Tyvärr har parterna inte lyckats åstadkomma ett open access-avtal ännu, men enligt Bibsamkonsortiet så ämnar man få ett avtal på plats till 2021.

Så här gör du

För avtalen som Chalmers har med olika förlag krävs det att corresponding author är affilierad till ett svenska lärosäte inom avtalet. För chalmersanställda krävs att man affilierar sig till Chalmers i publikationen. Använd din chalmersepostadress i publiceringsprocessen för att underlätta verifieringen. För majoriteten av avtalen gäller att du blir informerad vid submission att Chalmers har ett avtal med förlaget genom Bibsamkonsortiet, och att du kan välja att publicera dig open access utan kostnad. Något mer än så behöver du som forskare inte göra. 

För att ytterligare öka synligheten för din publicering, ladda upp artikeln i Chalmers Research

Vill du vet mer?

Har du frågor om våra open access-avtal, så har vi drop-in på biblioteken vid följande tider (2020):

Måndag 20/1, 10-12 (Kuggen, Lindholmen)
Tisdag 21/1, 14-16 (Huvudbiblioteket, Johanneberg)
Onsdag 22/1, 12-16 (Huvudbiblioteket, Johanneberg)

Måndag 3/2, 10-12 (Kuggen, Lindholmen)
Tisdag 4/2, 14-16 (Huvudbiblioteket, Johanneberg)
Torsdag 6/2, 16-18 (Huvudbiblioteket, Johanneberg)

Du kan även höra av dig och träffas vid andra tider. Du når oss på research.lib@chalmers.se eller på telefonnummer 3744. 

 

Rapport om bibliotekariers framtida kompetenser

På uppdrag av DIK har en arbetsgrupp skrivit en rapport om vilka yrkeskompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Rapporten presenterades på DIK:s konferens Hållplats 2011 i förra veckan. Chalmers bibliotek har deltagit i gruppen.

Rapporten kan läsas och laddas ner här.

Här finns tendenser och ett antal nyckelkompetenser som bör finnas i organisationen som helhet och inte hos varje enskild individ.

De kompetenser som tas upp med avstamp i tendenser i samhället är:

Digitalisering

  • Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att samtala med teknisk personal
  • Juridisk kompetens, att kunna läsa och förstå licensavtal, förstå övergripande juridisk problemställningar, samt kunna samtala med jurister
  • Systemförståelse – att förstå sammanhang och hur olika delar påverkar varandra
  • Metadatahantering, begripa och förstå hur metadata används i olika system och kunna relatera dessa till varandra
  • Kompetens kring upphandling och förhandling

Läsning

  • Stödja utvecklingen av läs- och skrivförmåga kopplat till olika typer av medieformer
  • Vidga den metodologiska repertoaren
  • Kompetens att möta barn och vuxna med mångspråkig bakgrund
  • Kompetens att möta barn och vuxna med olika typer av läsmotstånd och funktionshinder
  • Arbeta uppsökande i olika former

Vetenskaplig kommunikation (gäller framförallt forskningsbiblioteken)

  • Förståelse för hur vetenskap produceras och hur forskarens villkor ser ut
  • Juridisk kompetens inom publiceringsfrågor
  • Kunna ge stöd i forskares publiceringsval
  • Kunskap om olika informationspraktiker inom olika discipliner/ämnesområden
  • Förståelse för och kunskap om teknik och vilka möjligheter den ger
  • Kunskap om format, layout, marknadsföring, journal/monograph management systems
  • Kompetens inom bibliometri
  • Kunskap om digitala bevarandefrågor och tillgängliggörande

Deltagarkultur

  • Kompetens om den digitala tekniken och arenorna
  • Kompetens inom källkritik
  • Kompetens i deltagande, kommunikation, social kompetens
  • Pedagogisk kompetens
  • Kreativ kompetens. Entreprenörsegenskaper
  • Kompetens inom marknadsföring och management
  • Förmåga att arbeta kontaktskapande och uppsökande
  • Att ha modet att synas och höras

Pedagogik och handledning

  • Kunskap om hur lärmiljöer bör utformas, både virtuellt och fysiskt
  • ‘Kunskap om utrustning och program
  • Kunskap i källkritik
  • Juridisk kompetens vad gäller till exempel upphovsrätt och publicering
  • Kunskap om olika aspekter av bemötande
  • Kunskap om olika lärstilar och undervisningsmetoder
  • Kunskap om omvärldsbevakning och kunskapsdelning med kollegor
  • Förmåga att samarbeta med andra yrkeskompetenser och att arbeta uppsökande

Marknadsföring

  • Kunskap om hur internet och sociala medier kan användas som kommunikations- och marknadsföringsredskap
  • Kunskap om juridiska aspekter, riktlinjer, presskontakter
  • Presentationsteknik och en vilja att vara ett ansikte utåt för sitt bibliotek
  • Kompetens i att skriva olika typer av texter
  • Kunskap i de delar som ingår i arbete med arrangemang
  • Kunskap i skyltning och hur saker presenteras visuellt

Akademikerkompetens

  • Förändringsbenägenhet och flexibilitet inför förändrade arbetssätt
  • Ledarskap
  • Lärande- och förändringskompetens – kompetens att kompetensutveckla, dvs. metakompetens
  • Relationskompetenser – att hantera olika perspektiv på verksamheten, dvs. metaperspektiv
  • Dialog- och meningskompetenser – skapa mening i en mångfald av värderingar och förståelser

Under arbetets gång dök frågan om det i framtiden kommer att efterfrågas specialister eller generalister upp. Vi tror att de större folkbiblioteken och högskolebiblioteken kommer att behöva/vilja ha fler specialister och att bibliotekets storlek och belägenhet blir avgörande för vad som behövs. Man ska inte behöva vara specialist direkt efter utbildningen, utan det är något man kan bli när man arbetar. Vi vill rekommendera studenter på Biblioteks- och Informationsvetenskap att försöka välja kurser och uppsatsämnen så att man får en profil som märks i en jobbansökan.Och att välja uppsatsämne som faktiskt är relevant för någon verksamhet som bedrivs på bibliotek.

Rapporten är tänkt att användas av DIK, utbildningsanordnare, chefer, studenter m fl. Vi hoppas det blir så också!

/Linnéa

 

Inga fler inlägg.