Musik med känsla, del 1

Vilken låt väcker speciella minnen och känslor hos dig? Vi lät bibliotekspersonalen fördjupa sig i den tanken under en workshop i skrivande. 

– Målet var att inspirera och uppmuntra kollegorna till att skriva mer, säger Sofia Andersson, kommunikatör i Team Webb & Kommunikation. Vi ville visa att det inte är så farligt när man väl kommer igång.

Flera övningar genomfördes och kollegorna ombads lämna in en text där utgångspunkten var en låt eller melodi som väckte minnen. Utkomsten blev så bra att teamet beslutade att göra någonting av det. En Spotifylista med alla låtar har skapats och under våren kommer samtliga texter lyftas fram. I detta första inlägg har fem bidrag valts ut.

 

Varje gång jag hör Bibbis visa tänker jag på alla de otaliga kräftskivor som gått av stapeln i det lilla vita huset invid sjön. På småtimmarna när fullmånen hänger över skogssiluetten och bara några sladdriga citronklyftor skvimpar omkring i resterna av välkomstbålen och kräftskal och annat illaluktande ligger i tryggt förvar i stora oformliga plastsäckar och de mycket muntra och för tillfället överförfriskade gästerna lyckas hålla tyst en stund kan gitarrerna plockas fram och stämningen blir näst intill tårfylld när Bibbis visa framförs av den stilige värden och alla närvarande damer suckar djupt.

 

Varje gång jag hör textraden ”thinnertrasan vandrar mellan husen…” tänker jag på den gången jag insåg att vara uppvuxen i arbetarklassen inte automatiskt gav mig tillträde till sammanhang där arbetarnas villkor diskuterades. Folkhögskola, nitton år, kreativa unga människor som samlats på en soldränkt yttertrappa. Calle tog fram gitarren, på samma sätt som han alltid gjorde, Rebecca började sjunga, hennes blekblå ögon var mycket lysande i solskenet. Alla stämde in. Omkring mig, lutande mot mig, så nära att jag kunde känna någons andedräkt mot tinningen, stämde alla in, förenade i att kunna varje textrad. Jag hade aldrig hört sången. Texten framstod som konstig, nästan stötande för mig. I mitt barndomshem lyssnade vi på Flamingokvintetten.

 

Varje gång jag hör Lust for Life tänker jag på den obligatoriska kvinnliga uppställningen för dans. På klubbar, fester, barer… tror att vilken yta som helst, som inbegriper något uns av alkohol, skulle kunna fyllas av livsglada, dansgolvsintagande kvinnor som dansar, dansar, dansar!

Starkaste minnet är från rockklubben Errolls/Flynn/Magasinet där upplägget var det nästan obligatoriska: först dricka, sedan konsert, sedan dans. Och nästan, nästan alltid satte dj:n, i alla fall de med självbevarelsedrift, på Lust for life och golvet fylldes av bensparkande, hoppande kvinnor där rätta slängen med huvudet skulle få håret att likna vinande småpiskor.

Nästan alltid blev det kollektiv gruppdans. En och annan pargruppering kunde ibland bryta upp kvinnokollektivet. Men bara högst tillfälligt. Gud nåde den som bröt upp gemenskap för ett egoistiskt hångel eller flörtande. Dansen böljade alltid tillbaka igen. Gemensamt. Alltid gemensamt. Först när Iggy tonat ut löstes kollektivet upp och vi försvann ut i Göteborgsnatten på jakt. Alltid på jakt.

 

Varje gång jag hör Luke Skywalker med Broder Daniel tänker jag på den gången i gymnasiet när jag hörde låten någon av de första gångerna. Jag minns att vi var några stycken i klassen som satt hemma hos min kompis Hanna, i hennes lilla etta med kokvrå. Det var inte likt något jag hört förut, det var kantigt, stökigt och knappt någon melodi. En kille med stjärnor under ögonen och knappt någon sångröst sjöng. Men det var något i just det som fångade mig och kanske var det just där och då jag började min väg mot den jag är i dag. Jag minns så väl den där tiden i gymnasiet. Jag hade flyttat hemifrån och livet tog helt plötsligt en ny vändning. Jag träffade människor som var så som jag ville vara men inte visste att man kunde vara.

Där i Hannas lägenhet kunde jag känna att jag var någon, det var jag som hade köpt skivan med bandet ingen hört talas om men som alla på något sätt fångades av. Allt fanns därinne i den lilla trånga lägenheten. Livet. Utanför rådde det lite sömniga lugnet, typiskt för det lilla samhället vi alla hade flyttat till. Men för oss var detta fantastiskt, vi kände alla att det är NU.

 

Varje gång jag hör Dunderpatrullens How To Adventure tänker jag på den gången som vi skulle åka till en Grand Prix, exakt var vi skulle minns jag inte, de var så tätt inpå varandra. Vi skulle flyga, och trots att jag nu flyger regelbundet är det alltid lika spännande. Alltid lika härligt när planet börjar gasa och släpper taget om Landvetter. Första kröken när man får en sista titt på Västra Götaland innan man stadgar upp sig och åker iväg. Vid något tillfälle började jag lyssna på musik vid lyft. Det här var strax efter att jag varit en långhelg, en magisk sådan, på Gotland. Vi hade haft 25 grader, sol likväl som hällregn inpå underkläderna. Här hade Dunderpatrullen haft spelning, utan att vi vetat det innan. Förståerligt lyssnade jag igenom alla deras album efter det.

How To Adventure. Den börjar så lugnt, en dörr öppnas och en synt börjar spela skalor. Men fler syntar kommer med, och sen gitarr och trummor, och plötsligt är det full fart framåt. Jag minns inte vilken turnering det var. Jag minns båda turneringarna, men inte vilken resa det var. Jag minns känslan av att lyfta, se tillbaka, räta upp mig och ta fart framåt. Jag minns How To Adventure.

 

Malin Rydenhag
Teamledare för Webb & Kommunikation

NY TEAMLEDARE TILL BIBLIOTEKET

Jessica Lindholm

Vi välkomnar vårt senaste tillskott Jessica Lindholm till Chalmers bibliotek. Jessica kommer att arbeta som teamledare för det nyinrättade teamet för forskarstöd, där frågor kring publicering och bibliometri ingår.

Vad gjorde du innan du kom till Chalmers?

– Jag bodde i Malmö och arbetade halvtid på Malmö Högskolas avdelning Bibliotek och IT med publiceringsfrågor och några olika projekt. Utöver det jobbade jag halvtid på KB i Stockholm med utvecklingen av SwePub. Innan dess har jag jobbat med utvecklings- och publiceringsfrågor på Lunds universitet, på Danmarks Tekniske Universitet och på University of Bath i England.

Vilket har varit ditt bästa jobb?

– Mitt bästa jobb var där jag hittade kärleken till det jag gör – min allra första tjänst som bibliotekarie på Lunds universitet. Vi var en grupp med hälften bibliotekarier och hälften systemutvecklare som samarbetade kring utveckling av informationstjänster för webben.

Du är nyinflyttad i Göteborg, vad har du hunnit upptäcka hittills?

– Jag försöker upptäcka Göteborg genom människor. Jag har bott här i en månad. Jag bor på Avenyn men försöker upptäcka andra delar av Göteborg. Jag har väl främst upptäckt områdena kring Järntorget och Andra Långgatan. Jag kan också konstatera att jag borde bo i Majorna någon gång framöver.

Tidigare har du bott många år i Malmö. Vad kommer du sakna mest med Malmö?

– När jag börjar cykla i vår kommer jag att sakna frånvaron av backar. Jag kommer att sakna de människor jag känner där sedan länge. Men det fina är att det kommer nya personer.

Vad vill du genomföra som teamledare för Teamet för Forskarstöd?

– Det första som händer nu är att teamet startar upp, och det vill jag göra så bra som möjligt. Vi behöver hitta våra arbetsformer och kommunikationsformer både inom och utanför teamet. Det tror jag är väldigt viktigt.

Sex snabba

Bor: Med två personer, fem katter och en hund i ett kollektiv på Kungsportsavenyn.

Beskriv dig själv med ett ord: Öppen.

Mest spelade musik 2014: Enligt Spotify är det låten Zorbing med Stornoway.

Bästa resmålen: Japan. Och Barcelona, Berlin, London, Köpenhamn.

Gillar: Lakrits, musik, djur, människor och att tänka kring mellanmänskliga relationer. Just nu gillar jag att lära mig dansa Lindy Hop.

Ogillar: Mycket av det som händer i världen just nu.

/Malin Rydenhag

From Business to Buttons 2014

From Business to Buttons är en årlig UX-konferens som anordnas av webbyrån inUse. Till årets upplaga fick man släppa extrabiljetter och närmare 450 designers, projektledare, utvecklare samt några bibliotekarier tog i torsdags del av det fullmatade programmet. inUse har en riktigt duktig eventkoordinator i Jeanette Lindblad som hade sytt ihop talarprogrammet med stora internationella namn inom UX. inUse stod för ett mycket trevligt välkomnande och inramningen på Berns och Chinateatern bidrog till den goda stämningen.

Moderator var tidigare chefredaktören för både Sydsvenskan och Dagens Nyheter, Jan Wifstrand. Han höll ihop dagen på ett mycket professionellt sätt, dessutom på en helt klanderfri engelska.

Något förvånande var ett av de tydligaste teman som utkristalliserade sig under dagen storytelling. Förvånande på det sättet att fenomenet peakade för ett antal år sedan. Å andra sidan är jag övertygad om att det är en strategi som är här för att stanna och som kommer att utgöra en alltmer självklar utgångspunkt, eller röd tråd om man så vill, i produktutveckling och utvecklingsprojekt. Passande nog bemästrade flera av talarna under dagen dessutom konsten att berätta en historia.

Kim Goodwin pratade mycket insiktsfullt om olika företagskulturer. Den till största delen svenska publiken nickade igenkännande till beskrivningen av den klanlika företagskulturen (clan culture) där klimatet bl.a. präglas av otydligt ägandeskap och konflikträdsla. Den största lärdomen var att det är viktigt att vi förstår vilken kulturell kontext vi verkar i och att låta den guida oss i våra utvecklingsprojekt. Utan att låta den styra oss för hårt bör vi jobba med snarare än mot rådande kultur, och hitta vägar för hur man bäst driver utvecklingen framåt i just den kulturen.

Kim-Goodwin

Goodwin, precis som Jeff Gothelf talade om teamarbete, där särskilt Gothelf underströk vikten av att bygga självgående, effektiva team. Självklarheter kan tyckas, men det tåldes definitivt att höras igen. Gothelfs kanske viktigaste poäng återges bäst på originalspråket: you must transform from a culture of delivery to a culture of learning.

En annan sak som framhölls under dagen, både av Dave Malouf och Chris Risdon, och tillämpbar inte minst för bibliotek, var betydelsen av en genomgående, sammanhållen design för både virtuell och fysisk miljö. Det är en konst att länka samman olika miljöer så att de känns som en helhet, men det blir allt viktigare med dagens många olika sätt att nå en tjänst eller produkt. Risdon talade om att kunden ska få känslan av att hen befinner sig på ett och samma ställe, oavsett tid och fysisk plats.

Risdon var den som var mest hands-on i sin framställning och den s.k. touchpoint-modellen tror jag är väldigt användbar. Hans definition av en touchpoint är följande: a point of interaction involving a specific human need in a specific time and place. Varje touchpoint är i sin tur en del i en slags berättelse. Om man applicerar hans modell på en bibliotekskontext skulle berättelsen kunna utgöras av en infomationssökning. För oss som regissörer gäller det att konstruera en logisk storyboard och identifiera samtliga touchpoints i den. Utifrån de möjligheter och begränsningar som varje touchpoint ger är det sedan regissörens jobb att genom god design underlätta för användaren vid vart och ett av dessa tillfällen och hjälpa hen att komma vidare i processen.

Det var på det hela taget en mycket inspirerande och intressant dag. Alla talare har inte nämnts här men samtliga presentationer kommer att läggas upp på webben. Personligen skulle jag i första hand rekommendera Kim Goodwins och Chris Risdons framträdanden, där Goodwin får stå för inspirationen och Risdon för mer praktiska verktyg.

Man kan redan nu anmäla intresse för 2015 års From Business to Buttons. Det ska jag göra.

/Malin Rydenhag

Följ utvecklingen av vår nya webb

Nu gör vi arbetet med vår webbplats offentligt. Vi håller som bäst på att implementera design och fylla webben med innehåll, men merparten saknas ännu.

Vår tanke med att visa upp webben redan på det här stadiet är dels att låta alla som vill och är intresserade få ta del av utvecklingsarbetet, dels att få in så mycket feedback som möjligt.

Webbplatsen är ännu grund och länkarna leder sällan till undersidor. En viktig del som i nuläget saknas helt är funktionen för sökning i våra informationsresurser. Ett sökfält kommer så småningom att implementeras och ligga överst på webbplatsens samtliga sidor.

Förutom arbetet med innehållet i form av text, fokuserar vi just nu också mycket på bildspråket. Vi tar själva våra bilder och har utarbetat ett bildmanér som vi följer då vi fotar och bearbetar bilderna. Här ges prov på några av våra nytagna foton.

daniel_lars

Hör av dig till oss om det är något du undrar över eller vill veta mer om. Vi tar gärna emot dina synpunkter.
teamwebb.lib@chalmers.se

Välkommen in på vår webbplats!
http://umbraco.lib.chalmers.se

/Malin Rydenhag

Inga fler inlägg.