Open source

Open source eller öppen källkod som det heter på svenska är ett omdebatterat begrepp. Många vet inte vad det betyder och för att förvirra det ytterligare finns det alternativa begrepp som till exempel fri programvara. Jag får ibland frågan varför jag gillar fri programvara. Är det bara för att det är gratis och för att jag är en väldigt snål person som inte gillar att betala för kommersiella programvaror? Så är det naturligtvis inte. Visst är det väl trevligt att kunna använda program som inte kostar något men det betyder så mycket mer och det känns bättre att stödja en organisation som inte har ett vinstdrivande syfte som främsta mål.

Richard Stallman är kanske den som betytt mest för fri programvara. Han ligger bakom den fria licensformen General Public License (GPL) och för att ett program ska kunna licensieras under GPL måste den uppfylla fyra olika nivåer. Nivåerna handlar i korthet om att användarna ska ha frihet att sprida och ändra programvara precis som man vill utan att bli låsta av proprietära programvaror. Det är ett politiskt och filosofiskt begrepp som enligt dem handlar om individens frihet.

Jag tänkte här ta upp några program som är fullgoda alternativ till andra dyra kommersiella program och som kan hjälpa både studenter och forskare i sitt arbete. De är inte alla fria att spridas och ändras som man vill och de uppfyller kanske inte alla krav som FSF ställer, men jag tycker ändå att de kan vara med i undantagsfall då jag inte hittat andra alternativ. Jag har försökt lista program som är tillgängliga för Linux, Mac och Windows, men några är enbart utvecklade för just Linux.

INTERNET OCH KOMMUNIKATION

Firefox
Det kanske mest kända programmet när det gäller fri programvara. Webbläsaren har varit med sedan 2004 och hänger fortfarande med. De är också väldigt aktiva med att utveckla nya verktyg och snart kan man till exempel använda videosamtal. Finns för de flesta plattformarna.

Thunderbird
Utvecklat av Mozilla vilket är samma organisation som ligger bakom Firefox. Nu används ofta webbaserade gränssnitt men Thunderbird är ett bra och kompetent alternativ till Outlook. Thunderbird har nu fått konkurrens av uppstickaren Geary. Det är ett enkelt och snabbt program med ett attraktivt gränssnitt. Till skillnad från Thunderbird kan man däremot inte vad jag vet lägga till flera konton. Den är heller inte tillgänglig för Windows och Mac utan den är utvecklad för Linuxdistributioner.

PRODUKTIVITET

Libreoffice
Det här är en personlig favorit. Sedan några utvecklare på Openoffice tog källkoden och startade The Document Foundation har Libreoffice blivit ett riktigt kompetent kontorspaket. Det är kanske inte lika avancerat som Microsoft Office, men många av de vanligaste och viktigaste funktionerna finns här. För den intresserade finns det en omfattande lista av videotutorials på thefrugalcomputerguy.com för att hjälpa dig att komma igång. Finns för Linux, Windows och Mac.

Freemind
Ett enkelt program för mindmapping. Ett lite mer avancerat alternativ är Xmind. Jag har inte provat det själv men jag kommer nog prova det nästa gång. Xmind har olika licenser, bland annat open source, men den kommer då tyvärr med begränsade funktioner. Alla versionerna finns tillgängliga på hemsidan. Både Freemind och Xmind finns för Linux, Windows och Mac.

Nitro
Det finns många olika program för att skapa to-do listor och många använder säkert telefonen eller plattan för det, men om man vill så finns det enkelt och snyggt program som heter Nitro. Det är tillgängligt för
Linux och Mac, men tyvärr inte på Windows. Enligt hemsidan ska det snart också finnas mobila versioner.

VERKTYG

Mendeley
Mendeley är inte open source men är kostnadsfritt och är ett utmärkt program för att hantera referenser till forskningen eller uppsatsskrivandet. Det har ett attraktivt gränssnitt och är enkelt att använda. Det hanterar flera vanliga format som Bibtex, RIS och XML. En funktion som jag saknar är att söka direkt i externa databaser men det är enligt Mendeley under utveckling.Man kan också koppla programmet till både Libreoffice och Microsoft Word och precis som till exempel Endnote lägga in referenser direkt från Writer/Word. Ett alternativ om man vill ha open source är programmet Bibus. Jag tycker inte att det är lika intuitivt att komma igång och det är inte lika snyggt men när man väl använt det ett tag är det ett bra alternativ. Det kan också kopplas till officepaketen men referenser läggs in från programmet och inte från Writer/Word. Till skillnad från Endnote finns också Mendeley och Bibus på de flesta plattformarna.

Filezilla
Ett FTP program som är tillgängligt på alla plattformar. Jag vet inte hur vanligt det numera är att skicka filer med FTP, men om man ska göra det är det Filezilla ett bra val.

GNU Octave
Jag vet inte så mycket om det här programmet mer än att det kan användas för vetenskapliga och matematiska uträkningar och ska vara ett bra alternativ till Matlab. Finns för Linuxdistributioner men det ska enligt hemsidan vara möjligt att installera på en Mac.

Eclipse
Verktyg för programmering. Precis som med GNU Octave vet jag inte så mycket om programmet då jag inte använt det. Det finns en uppsjö av program för olika språk, men det här är open source och hanterar flera olika språk bland annat Java och C/C++. Det är enbart tillgängligt för Linuxdistributioner,

MEDIA

Gimp
Klassikern bland open source. Bildbehandlingsprogrammet har funnits sedan 1996 och är ett bra alternativ till dyra kommersiella program som Photoshop. För den som vill lära sig mer finns två kanaler på Youtube som jag tycker är riktigt bra, Gimptricks och LittleWebHut. Finns för Linux, Mac och Windows.

Openshot
Jag har inte använt så många videoredigerare, så jag har inte så mycket att jämföra med. Jag tycker i alla fall att det här programmet är ett enkelt och lättanvänt program som kan redigera filmer genom att klippa och sätta ihop filmklipp med bilder och ljud och använda olika övergångar o.s.v. Tyvärr är den bara tillgänglig för Linux men om du har Mac kan du prova Kdenlive som också är open source. Om du har Windows kan kanske Lightworks vara nåt. Det är inte open source men det finns i en kostnadsfri version.

MER INFORMATION
Om du är intresserad av fria programvaror och vill veta mer kan du till att börja med besöka dessa två webbsidor.
http://sourceforge.net/

http://www.fsf.org/

 

/ Rune Fjelldal

Student på Biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås

Praktikvecka på Chalmers bibliotek

Anna Johansson går sitt andra år på B & I- utbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö och hade sin verksamhetsförlagda utbildning (praktik) på Chalmers bibliotek under v. 42.

Under denna praktikvecka har jag studerat bibliotekets webbresurser. Mestadels var jag på avdelningen för Informationsresurser och Tillgängliggörande, men fick även chansen att vara på avdelningen för Publiceringsservice och Bibliometri och se deras funktioner och arbetsuppgifter.

Jag fick introduktion till bibliotekssystemet, hur fjärrlåneverksamheten går till, vilka sociala medier som används, fått en liten inblick i vilka databaser som biblioteket erbjuder och hur bibliotekskatalogen fungerar. När jag var på Publicerings- serice och Bibliometri fick jag prova på att registrera artiklar i CPL. Jag upptäckte att det var många saker som man ska hålla reda på och många steg att gå igenom för registreringen, men jag tyckte att det var roligt och intressant. Publicering och Open Access blir alltmer aktuellt och det är troligt att jag kommer få arbeta med dessa saker på något sätt i framtiden och det är en fördel att jag har fått prova på det eftersom databaserna ser ungefär likadana ut i grunden och har i stort sett samma principer för hur man jobbar med dem.

Sista dagen på praktikveckan var jag på ett användargruppsmöte om Summon på  Högskolan i Borås. Tidigare i veckan hade jag fått lite insikt om Summon så mötet var inte helt oförståeligt för min del. Jag fick ta del av hur lärosätena som medverkade hade implementerat och lanserat Summon och vilka framtidsplaner de hade och hur de vill att tjänsten ska utvecklas anpassad för användarna.

Sammanfattningsvis har denna praktikvecka på Chalmers bibliotek varit mycket intressant och lärorik. Jag har blivit mycket bra bemött av alla som jag träffat och arbetat tillsammans med. Jag har fått en väldigt bra inblick i de olika funktionerna på de två avdelningar jag var på. Jag fick introduktioner till avdelningarnas arbetsuppgifter och fick arbeta lite praktiskt genom att regsistrera artiklar i CPL och vara med i informations- disken. Jag är mycket nöjd med min vecka här och jag kommer ta med mig dessa kunskaper på framtida arbeten.

/Anna Johansson

 

 

Seminarium om krav och stöd inom Open Access

Gästbloggare: Dennis Arpe

När jag påbörjade min utbildning i fjol var det i synnerhet ett område som väckte mitt intresse: open access (OA). Ganska omgående kände jag att detta fält andades engagemang och jag tyckte mig se att här var bibliotekarier anmärkningsvärt tongivande. De utgjorde part i ett spel om vetenskaplig publicering, vars övriga deltagare var forskningsfinansiärer, forskare, lärosäten och förläggare. På långsidan utförde politiker diverse uppvärmningsövningar, avvaktade och övervägde att hoppa in i matchen.

Alltså begav jag mig gladeligen till Stockholm när jag av Chalmers bibliotek blev medbjuden till ett halvdagsseminarium på temat OA-krav och -stöd (Open Access-krav: Dialog mellan forskningsfinansiärer och lärosäten). Värd för evenemanget var Vetenskapsrådet (VR) som samlade till dialog mellan representanter från ovan nämnda aktörer, förlagen undantagna. För mig som student med bäring på OA-initiativ var konferensen föredömligt upplagd: temat belystes ur parternas olika perspektiv med koncisa presentationer följt av kortare diskussioner. Så gott som hela spektrat passerade således revy. Uppfattningen om att rådande villkor för vetenskaplig publicering är orimlig var en klar utgångspunkt. Här följer ett axplock.

Forskningsfinansiärerna – VR, RJ, Formas och FAS – har idag tydliga policys beträffande OA. De som vill ha deras pengar måste även förbinda sig att deponera sina publikationer i öppna arkiv. Finansiärerna har emellertid olika krav vad gäller embargotider samt huruvida man öronmärker pengar för OA-publicering. Mats Ulfendahl på VR uppmanade även församlingen att vidga vyerna och tänka bortom det traditionella tidskriftskonceptet och bibliometriska kriterier. I frågan om hur finansiärernas krav efterlevs såg de framtiden an. De menade att en utvärdering blir aktuell först om några år, när det är dags för forskarna att publicera.

Mats Ulfendahl, Vetenskapsrådet & Jan Hagerlid, KB

Jan Hagerlid på KB redogjorde för EU:s ståndpunkt. Även här finns numer en policy som driver på medlemsstaterna att göra offentligt finansierad forskning fritt tillgänglig. Man uppmuntrar till att hitta nya affärsmodeller och lösningar för att luckra upp marknadens låsta positioner. Jan betonade att EU har en mycket viktig roll i utvecklingen men att impulserna även måste komma från ordinarie kanaler.

Frågan om OA handlar i hög grad om forskarnas väl och ve, så deras synpunkter är naturligtvis värdefulla. Med ett par träffande metaforer beskrev Gustav Nilsonne, forskare vid KI och OA-vän, för- och nackdelar. En av fördelarna med OA var att man slapp betala pengar till förlagen för att bygga murar runt materialet. Som nackdel nämnde Gustav undermålig sättning. Bristen på redigering och gestaltning av texten gör mycket av OA-materialet oattraktivt och i värsta fall oläsbart. Gustav medgav att han alltjämt satte stort värde vid och föredrog traditionella tidskrifter. Ett av skälen, vid sidan av överlägsen läsupplevelse, var att tidskrifternas namn fungerar som kvalitetsstämpel; man vet att de gör ett bra urval. Forskarsamhällets konservatism var visserligen, enligt Gustav, problematiskt avseende OA. Men han avslutade med en optimistiskt ton och intygade att bland forskare så gäller huvudsakligen devisen att det som är rätt och bra vinner i slutändan.

Invändningen om de öppna arkivens texter och läsbarheten förefaller riktig. Samtidigt konstaterade panelen, där bland andra Jonas Gilbert ingick, i den avslutande diskussionen att vi i dagsläget befinner oss i en brytningstid. Parallellpubliceringen är i hög grad en instrumentell verksamhet, ett påtryckningsmedel som skall sätta press på förlagen och förmå dem att omdefiniera sin roll. Målet är ett tillgängligt, högkvalitativt och prestigefullt OA-material. En animerad diskussion kretsade kring betydelsen av att mycket tid, energi och pengar investeras i ett system som egentligen är ett provisorium.

Paneldebatt

Eftersom förläggare i regel är motståndare till OA var just onsdagens evenemang kanske inte rätt tillfälle för dem att närvara. Förmodligen hade det upplevts som om de stod inför skranket. Visst konstaterade man att förlagen gärna motarbetar OA och att man strävar efter att bryta deras dominans; tonvikten låg trots allt på dialog och ett lösningsorienterat klimat. För nog fanns här en underliggande stämning av tillförsikt; en förvissning om att utvecklingen trots allt går i en tektonisk rörelse mot en friare publicering av vetenskapligt material.

Dennis Arpe studerar B&I vid Uppsala universitet och praktiserar för närvarande på Chalmers bibliotek.

 

Min bästa vän

Gästbloggare: Per Olof Arnäs, forskare

Min bästa vän är 24,3 centimeter lång, 19 cm bred och 1,3 cm tjock. Den är ett fönster in i det som Kevin Kelly kallar the One Machine och som vi andra kallar nätet. Den har ett äpple på baksidan och en enda knapp på framsidan. Den är min förlängda arm – min terminator vision.

Som forskare vill jag naturligtvis använda min iPad till allt och lite till i mitt arbete. Men mycket av det vi gör idag handlar om papper. Böcker av papper, artiklar som printas på papper (vi kallar dem till och med för ”papper”). Vi är fast i en pappersmetafor som håller oss tillbaka. Böcker som på grund av uråldriga tekniska begränsningar skrivs (eller i alla fall presenteras) sekventiellt trots att ett hyperlänkat format (wiki) skulle vara mycket mer effektivt som kunskapsöverföring.

Det är dags att släppa taget om de döda träden och på allvar stega in i den digitala informationsvärlden.

Och jag vill bidra till detta genom att systematiskt använda min iPad istället för papper. Nedan följer ett önskescenario som det ser ut just nu. Vissa delar finns redan, andra ser jag fram emot snart ;-).

  • Via Google Scholar gör jag en sökning på vad jag för tillfället är intresserad av (till exempel Sustainable Transport Solutions).
  • Jag får upp ett antal artiklar och väljer en som ser lovande ut.
  • Efter en snabb skumning inser jag att artikeln platsar i mitt referensbibliotek. Jag klickar att jag vill lägga till den i EndNote. Den sparas automatiskt ner med PDF-länk och allt i EndNote.
  • Jag väljer att läsa den lite mer noggrant med en gång och klickar upp PDF-versionen i Goodreader.
  • Jag stryker under och antecknar direkt i min iPad. Mina understrykningar kan konverteras till citat som sparas i EndNote under samma post som artikeln. Citaten kan jag tagga upp och kategorisera för framtida bruk.
  • Jag inser att artikeln refererar till en eller två ”kärnreferenser” som jag känner igen från andra artiklar i samma ämnesområde. Jag klickar på en av dessa i referenslistan och väljer ”tyngdpunktsanalys”.
    • Eftersom alla referenser hanteras som hyperlänkar kan man visualisera ett ämnesområde utifrån vilka referenser som finns.
    • Visualiseringen innehåller inte bara en grafisk representation över ämnets vetenskapliga tyngdpunkt utan även en tidskontroll där man år för år kan studera hur ämnet utvecklas.
    • Tack vare visualiseringen hittar jag snart de tyngdpunkter som verkar utgöra forskningsfronten inom ämnet. Jag klickar på dem och lägger till dem i mitt EndNote-bibliotek
    • Eftersom alla artiklar som jag laddar ner sparas i molnet (till exempel Dropbox) kan jag komma åt dem när som helst och var som helst.
    • Jag prenumererar även på innehållsförteckningar via RSS. Jag läser dessa i Reeder for iPad (ett fullständigt lysande program för dig som vill ha koll på läget). Intressanta artiklar läggs in i EndNote.
    • Vad gäller textböcker läser jag dessa direkt i min iPad. Jag kan på samma sätt som med artiklarna göra sökningar direkt och sedan ladda ner e-boken (som är betydligt smartare än en enkel PDF-fil).
      • Boken, som är skriven i wiki-format, innehåller filmer och länkar till annat material online, som till exempel författarens föreläsningar om boken.
      • I boken finns simuleringsmodeller som jag kan testa och modifiera själv.

Och detta handlar bara om hur jag tar till mig digital information som tidigare fanns i tidskrifter och böcker (av papper). Jag har inte nämnt något om hur bra iPaden är i mötessituationer och när man snabbt behöver skissa upp en idé som sedan kan mailas till alla inblandade redan under mötet. Eller hur mina anteckningar i Evernote alltid finns tillgängliga, sökbara och indexerade. Jag har heller inte nämnt den utmärkta inspelningsfunktionen som finns (även video) som kan användas vid till exempel intervjuer och studiebesök. Eller hur jag på ett par sekunder kan kommunicera med tusentals likasinnade världen över via sociala nätverk som är ”större” än de flesta länder.

Jag är fullständigt övertygad om att forskaryrket kommer att revolutioneras av dessa nya smarta verktyg, på mer än ett plan. Och snart kanske vi äntligen kan lämna pappersmetaforen bakom oss.

Jag har skrivit mer om detta på min blogg i en serie som heter Framtidens informationshantering.

Per Olof Arnäs forskar på Logistik och Transport och är förutom detta en seriebloggande nätentreprenör med ett – enligt vissa – abnormt intresse för nya medier och ny teknik. Han driver bland annat den crowdsourcade branschbloggen Logistikfokus och tycker att 2000-talet bara blir bättre och bättre ju mer framtid vi realiserar.

Inga fler inlägg.