Konferens om e-resurser i Charleston

2012-11-08_4292_campus_smallMitt i presidentvalet åkte jag till South Carolina för att delta i den årliga Charlestonkonferensen. Från början (32 år sedan!) var det en småskalig mötesplats för amerikanska förvärvsbibliotekarier. Numera träffas närmare 1500 personer för att diskutera allt det vi som förvärvare dagligen kommer i kontakt med. Fokus är på e-resurser samt teknik för att hantera och tillgängliggöra dem. Ämnen som togs upp var licensförhandlingar, sökbeteenden, ERM (Electronic Resource Management) och e-boksanvändning men även mer framtidsinriktade frågor som exempelvis nya trender inom förlagspublicering och om vad våra lärosäten kommer behöva oss bibliotek till framöver.

Fortfarande förstås mest amerikaner men numera har deltagarlistan även inslag från andra världsdelar, varav i år tre från Sverige. Läs Lilian Larssons utmärkta sammanfattning på Samverkansbloggen.

2012-11-05_4406_chalmersstr_small1

Charlestonkonferensens webbplats

/Marie Widigson

Händelserik vecka!

Veckan som gick var mycket händelserik för Chalmers bibliotek.

Chalmers e-boksseminarium

55 personer, främst från universitets- och högskolebibliotek, träffades för att utbyta erfarenheter kring e-böcker på Chalmersska huset. Nätverkande stod i fokus och antalet platser var begränsat. Tyvärr var efterfrågan så stor att alla som ville vara med inte hade möjlighet. En stark signal om att bibliotekssektorn efterfrågar aktiviteter där deltagarna bli involverade.

Tanken med seminariet var att efter ett par års trevande arbete med e-böcker stanna upp och jämföra erfarenheter mellan lärosätena. Hur tänker vi kring urval, användning, marknadsföring och statistik? Hur ser våra arbetsflöden ut? Gör och tänker vi likadant eller är vi olika?

Dagen var indelad i olika block med en inledande programpunkt. Därefter gruppdiskussioner och tvärgrupper som sammanfattade vad som sagts.

Monica Tengström och Ulla Elmqvist från Göteborgs universitetsbibliotek pratade om deras arbete med användarstyrt förvärv i EBL-plattformen.

Lina Waltin och Theodor Tolstoy från Stockholms universitetsbibliotek pratade om bibliotekets långsiktiga mål att få upp användningen av e-böcker. Dels genom att undersöka hur e-böckerna används och dels genom att dela med sig av sina tankar kring marknadsföring och användningsområden. Man visade även exempel på hur SUB arbetat med att berika SFX poster i Libris och bjöd in till vidare diskussioner om hur vi tillsammans kan fortsätta det arbetet.

Expertgruppen för biblioteksstatistik var representerad av Tore Torngren och Karin Perols som talade om standarder för leverans (och tolkning) av e-boksstatistik samt tankar om kommande revision av KB:s statistikenkät.

Karin Byström från Uppsala universitetsbibliotek berättade förtjänstfullt om sina mödor med att tolka statistiken från de olika e-boksleverantörerna och Mats Almqvist från Umeå universitetsbibliotek om sina försök att läsa ut hur kursböcker i tryckt och elektronisk form används.

Det verkade vara en nöjd skara med människor som efter klockan 17 lämnade Chalmersska huset. Huvudet fullt med tankar om hur andra arbetar, våra gemensamma problem och möjligheter. Alla verkade önska någon slags fortsättning av diskussionen och vi skall göra vårt bästa för att ta hand om det önskemålet.

ChALS

Dagen efter e-boksseminariet ägde Chalmers bibliotek årliga konferens ChALS rum. Även denna gång på Chalmersska huset och med strax under 70 deltagare.

”ChALS 2011 handlade om bibliotekens nya uttryck och berättelser: bibliotek som sköna mötesplatser för nya idéer, information och oväntade möten. Med fokus på social interaktion, emotionella uttryck och förändrade rumsfunktioner. Förväntade möten som resulterar i nya, positivt oväntade överraskningar. Och bibliotek som virtuella rum och klassisk arkitektur.”

Annika Sverrung, bibliotekschef på Chalmers bibliotek, inledde konferensen genom att ta med publiken på en resa genom bibliotekets förändringar de senaste 20 åren. En resa som inneburit flera organisationsförändringar och ändrade strategier för tjänster och ekonomi. Vi kunde notera att flera av bibliotekscheferna i församlingen antecknade flitigt när Annika berättade om sina erfarenheter! Kanske inte så konstigt när rubriken för presentationen var: ”Chalmers bibliotek – att vända från botten. Ny strategi och ekonomi = nytt innehåll”.

Bibliotekens utveckling och förändring har föranlett många diskussioner om vad biblioteksbyggnaden skall användas till. Martin Krogh från arkitektfirman ADEPT i köpenhamn pratade utifrån rubriken ”The City in the Building” om deras arbete med det nya högskolebiblioteket i Dalarna. Ett bygge som ser ut att bli spektakulärt till utseende och innehåll.

Andreas Eklöf och Magnus Petterson från Inobi, ett företag som samlar omvärldsanalys, processledning och arkitektur under ett tak, pratade om Campusutveckling. I sin presentation tog de oss med till olika campus-områden och pratade bl a om utvecklingen av campus-miljön på Chalmers och det projekt som omfattar biblioteket. Det återstår dock att se om utvecklingen av bibliotekets lokaler på campus kommer att bli verklighet.

Stylt Trampoli är ett prisbelönat designföretag som skapar inredning och profil för främst hoteller och restauranger. De utgår från en berättelse i designprocessen och använder denna som motor för inredning, design och service. Erik Nissen Johansen tog oss med på en resa till olika miljöer och berättelser och väckte många tankar hos publiken om hur vi kan inreda och arbeta utifrån bibliotekets berättelse. Det gäller bara att formulera den!

Dagen avslutades med ett öppet samtal mellan två bibliotekschefer och en engagerad publik om framtiden. Annika Sverrung och Morgan Palmqvist från Mittuniversitetet fick svara på frågor bl a om hur man engagerar sina medarbetare, om bibliotekarieutbildningens innehåll och sin syn på bibliotekets hemvist i moderorganisationen.

Bokmässan

Foto:Kristin Olofsson

Det har säkert undgått få att Bokmässan i Göteborg ägde rum i veckan. Chalmers bibliotek var väl representerat på mässgolvet då rekordmånga av bibliotekets personal besökte mässan. Men Emma Gustafsson och Linnéa Sjögren passade även på att delta i Svensk Biblioteksförenings scenprogram. Där berättade de om arbetet med Chalmers mobil-app. Programpunkten var välbesökt och uppskattad då Emma och Linnéa visade hur man med små tekniska medel kan skapa en välanvänd och funktionell mobil app med bibliotekstjänster.

SFX-AID

Före sommaren gick Chalmers bibliotek ut till samtliga SFX (länkserver)- bibliotek och frågade om behovet av utbildning och erfarenhetsutbyte. Gensvaret var överväldigande och behovet stort. Istället för att arrangera ett seminarium eller en utbildningsdag valde vi att gå vidare med en mindre idé grundad i nätverkande och önskan om att lösa konkreta problem. SFX-AID går ut på att ett bibliotek kommer till Chalmers bibliotek och har med sig konkreta frågeställningar eller problem med SFX som de vill få hjälp med. Tillsammans, eller i grupp, arbetar vi för att lösa eller reda ut vad som är problemet.

Först ut var Högskolebibliotet i Jönköping att hälsa på med sina problem (en del av dem riktigt märkliga!). Gruppen som tog emot bestod av Daniel Forsman, Marie Widigson, Lars-Håkan Herbertsson och Urban Andersson. Vi lyckades inte lösa alla problem, men vi lyckades att reda ut och isolera vad som förmodligen låg bakom, vilket gör det enklare att göra en felanmälan till Ex Libris.

Modellen där ett bibliotek kommer och hälsa på för att tillsammans med oss arbeta för en lösning var mycket kreativ och givande. Dels så kunde vi faktiskt lösa eller bekräfta en del men framförallt så upptäckte vi själva saker i våra system när vi satt och arbetade tillsammans. Vi utbytte tankar och ideér, inte bara mellan bibliotek utan mellan personer i den egna organisationen. Ett mycket bra sätt att kompetensutveckla och säkra kompetens för egen del.

Jag tror att vi kommer arbeta vidare med modellen. Så om du eller ditt bibliotek har problem som du tror/vill att vi på Chalmers kan hjälpa dig med, hör av dig!

/Daniel

Min bästa vän

Gästbloggare: Per Olof Arnäs, forskare

Min bästa vän är 24,3 centimeter lång, 19 cm bred och 1,3 cm tjock. Den är ett fönster in i det som Kevin Kelly kallar the One Machine och som vi andra kallar nätet. Den har ett äpple på baksidan och en enda knapp på framsidan. Den är min förlängda arm – min terminator vision.

Som forskare vill jag naturligtvis använda min iPad till allt och lite till i mitt arbete. Men mycket av det vi gör idag handlar om papper. Böcker av papper, artiklar som printas på papper (vi kallar dem till och med för ”papper”). Vi är fast i en pappersmetafor som håller oss tillbaka. Böcker som på grund av uråldriga tekniska begränsningar skrivs (eller i alla fall presenteras) sekventiellt trots att ett hyperlänkat format (wiki) skulle vara mycket mer effektivt som kunskapsöverföring.

Det är dags att släppa taget om de döda träden och på allvar stega in i den digitala informationsvärlden.

Och jag vill bidra till detta genom att systematiskt använda min iPad istället för papper. Nedan följer ett önskescenario som det ser ut just nu. Vissa delar finns redan, andra ser jag fram emot snart ;-).

  • Via Google Scholar gör jag en sökning på vad jag för tillfället är intresserad av (till exempel Sustainable Transport Solutions).
  • Jag får upp ett antal artiklar och väljer en som ser lovande ut.
  • Efter en snabb skumning inser jag att artikeln platsar i mitt referensbibliotek. Jag klickar att jag vill lägga till den i EndNote. Den sparas automatiskt ner med PDF-länk och allt i EndNote.
  • Jag väljer att läsa den lite mer noggrant med en gång och klickar upp PDF-versionen i Goodreader.
  • Jag stryker under och antecknar direkt i min iPad. Mina understrykningar kan konverteras till citat som sparas i EndNote under samma post som artikeln. Citaten kan jag tagga upp och kategorisera för framtida bruk.
  • Jag inser att artikeln refererar till en eller två ”kärnreferenser” som jag känner igen från andra artiklar i samma ämnesområde. Jag klickar på en av dessa i referenslistan och väljer ”tyngdpunktsanalys”.
    • Eftersom alla referenser hanteras som hyperlänkar kan man visualisera ett ämnesområde utifrån vilka referenser som finns.
    • Visualiseringen innehåller inte bara en grafisk representation över ämnets vetenskapliga tyngdpunkt utan även en tidskontroll där man år för år kan studera hur ämnet utvecklas.
    • Tack vare visualiseringen hittar jag snart de tyngdpunkter som verkar utgöra forskningsfronten inom ämnet. Jag klickar på dem och lägger till dem i mitt EndNote-bibliotek
    • Eftersom alla artiklar som jag laddar ner sparas i molnet (till exempel Dropbox) kan jag komma åt dem när som helst och var som helst.
    • Jag prenumererar även på innehållsförteckningar via RSS. Jag läser dessa i Reeder for iPad (ett fullständigt lysande program för dig som vill ha koll på läget). Intressanta artiklar läggs in i EndNote.
    • Vad gäller textböcker läser jag dessa direkt i min iPad. Jag kan på samma sätt som med artiklarna göra sökningar direkt och sedan ladda ner e-boken (som är betydligt smartare än en enkel PDF-fil).
      • Boken, som är skriven i wiki-format, innehåller filmer och länkar till annat material online, som till exempel författarens föreläsningar om boken.
      • I boken finns simuleringsmodeller som jag kan testa och modifiera själv.

Och detta handlar bara om hur jag tar till mig digital information som tidigare fanns i tidskrifter och böcker (av papper). Jag har inte nämnt något om hur bra iPaden är i mötessituationer och när man snabbt behöver skissa upp en idé som sedan kan mailas till alla inblandade redan under mötet. Eller hur mina anteckningar i Evernote alltid finns tillgängliga, sökbara och indexerade. Jag har heller inte nämnt den utmärkta inspelningsfunktionen som finns (även video) som kan användas vid till exempel intervjuer och studiebesök. Eller hur jag på ett par sekunder kan kommunicera med tusentals likasinnade världen över via sociala nätverk som är ”större” än de flesta länder.

Jag är fullständigt övertygad om att forskaryrket kommer att revolutioneras av dessa nya smarta verktyg, på mer än ett plan. Och snart kanske vi äntligen kan lämna pappersmetaforen bakom oss.

Jag har skrivit mer om detta på min blogg i en serie som heter Framtidens informationshantering.

Per Olof Arnäs forskar på Logistik och Transport och är förutom detta en seriebloggande nätentreprenör med ett – enligt vissa – abnormt intresse för nya medier och ny teknik. Han driver bland annat den crowdsourcade branschbloggen Logistikfokus och tycker att 2000-talet bara blir bättre och bättre ju mer framtid vi realiserar.

Inga fler inlägg.