Bibliotekssamarbete om Surfplattor – ett KB-projekt

Vi har fått projektmedel från Kungliga biblioteket för att undersöka och utveckla användadet av surfplattor.
Tre bibliotek, Chalmers, Bibliotek- och läranderesurser i Borås och Göteborgs stadsbibliotek, skall samarbeta kring detta.
Projektet hör hemma i området “Metoder för kvalitetsutveckling

platta21

Vi kommer att testa surfplattan i utbildningssituationer, som mobil  informationsdisk, vid utbildningstillfällen i sal, som hjälpmedel för den som undervisar, som tips för studenterna att läsa vårt e-boksmaterial, i samarbete med funktionshindrade etc. Olika hjälpmedel har olika pedagogisk funktionalitet. Vi vill undersöka hur surfplattan fungerar i dessa olika sammanhang.

Ni kommer att få läsa mera om projektet här på bloggen och vi kommer också att presentera våra resultat vid t.ex ChALS 2012, NU2012, Mötesplats inför framtiden 2012

Fortsättning följer …
Jan & Annelie

Min bästa vän

Gästbloggare: Per Olof Arnäs, forskare

Min bästa vän är 24,3 centimeter lång, 19 cm bred och 1,3 cm tjock. Den är ett fönster in i det som Kevin Kelly kallar the One Machine och som vi andra kallar nätet. Den har ett äpple på baksidan och en enda knapp på framsidan. Den är min förlängda arm – min terminator vision.

Som forskare vill jag naturligtvis använda min iPad till allt och lite till i mitt arbete. Men mycket av det vi gör idag handlar om papper. Böcker av papper, artiklar som printas på papper (vi kallar dem till och med för ”papper”). Vi är fast i en pappersmetafor som håller oss tillbaka. Böcker som på grund av uråldriga tekniska begränsningar skrivs (eller i alla fall presenteras) sekventiellt trots att ett hyperlänkat format (wiki) skulle vara mycket mer effektivt som kunskapsöverföring.

Det är dags att släppa taget om de döda träden och på allvar stega in i den digitala informationsvärlden.

Och jag vill bidra till detta genom att systematiskt använda min iPad istället för papper. Nedan följer ett önskescenario som det ser ut just nu. Vissa delar finns redan, andra ser jag fram emot snart ;-).

  • Via Google Scholar gör jag en sökning på vad jag för tillfället är intresserad av (till exempel Sustainable Transport Solutions).
  • Jag får upp ett antal artiklar och väljer en som ser lovande ut.
  • Efter en snabb skumning inser jag att artikeln platsar i mitt referensbibliotek. Jag klickar att jag vill lägga till den i EndNote. Den sparas automatiskt ner med PDF-länk och allt i EndNote.
  • Jag väljer att läsa den lite mer noggrant med en gång och klickar upp PDF-versionen i Goodreader.
  • Jag stryker under och antecknar direkt i min iPad. Mina understrykningar kan konverteras till citat som sparas i EndNote under samma post som artikeln. Citaten kan jag tagga upp och kategorisera för framtida bruk.
  • Jag inser att artikeln refererar till en eller två ”kärnreferenser” som jag känner igen från andra artiklar i samma ämnesområde. Jag klickar på en av dessa i referenslistan och väljer ”tyngdpunktsanalys”.
    • Eftersom alla referenser hanteras som hyperlänkar kan man visualisera ett ämnesområde utifrån vilka referenser som finns.
    • Visualiseringen innehåller inte bara en grafisk representation över ämnets vetenskapliga tyngdpunkt utan även en tidskontroll där man år för år kan studera hur ämnet utvecklas.
    • Tack vare visualiseringen hittar jag snart de tyngdpunkter som verkar utgöra forskningsfronten inom ämnet. Jag klickar på dem och lägger till dem i mitt EndNote-bibliotek
    • Eftersom alla artiklar som jag laddar ner sparas i molnet (till exempel Dropbox) kan jag komma åt dem när som helst och var som helst.
    • Jag prenumererar även på innehållsförteckningar via RSS. Jag läser dessa i Reeder for iPad (ett fullständigt lysande program för dig som vill ha koll på läget). Intressanta artiklar läggs in i EndNote.
    • Vad gäller textböcker läser jag dessa direkt i min iPad. Jag kan på samma sätt som med artiklarna göra sökningar direkt och sedan ladda ner e-boken (som är betydligt smartare än en enkel PDF-fil).
      • Boken, som är skriven i wiki-format, innehåller filmer och länkar till annat material online, som till exempel författarens föreläsningar om boken.
      • I boken finns simuleringsmodeller som jag kan testa och modifiera själv.

Och detta handlar bara om hur jag tar till mig digital information som tidigare fanns i tidskrifter och böcker (av papper). Jag har inte nämnt något om hur bra iPaden är i mötessituationer och när man snabbt behöver skissa upp en idé som sedan kan mailas till alla inblandade redan under mötet. Eller hur mina anteckningar i Evernote alltid finns tillgängliga, sökbara och indexerade. Jag har heller inte nämnt den utmärkta inspelningsfunktionen som finns (även video) som kan användas vid till exempel intervjuer och studiebesök. Eller hur jag på ett par sekunder kan kommunicera med tusentals likasinnade världen över via sociala nätverk som är ”större” än de flesta länder.

Jag är fullständigt övertygad om att forskaryrket kommer att revolutioneras av dessa nya smarta verktyg, på mer än ett plan. Och snart kanske vi äntligen kan lämna pappersmetaforen bakom oss.

Jag har skrivit mer om detta på min blogg i en serie som heter Framtidens informationshantering.

Per Olof Arnäs forskar på Logistik och Transport och är förutom detta en seriebloggande nätentreprenör med ett – enligt vissa – abnormt intresse för nya medier och ny teknik. Han driver bland annat den crowdsourcade branschbloggen Logistikfokus och tycker att 2000-talet bara blir bättre och bättre ju mer framtid vi realiserar.

Läsplattor på Chalmers bibliotek

En ny arbetsgrupp på biblioteket med personer som arbetar med e-resurser av olika slag, som förvärv, avtal, e-tidskrifter och databaser och utbildning har börjat titta närmare på hur e-resurserna fungerar på olika prylar. Hur fungerar det med nedladdning, hur beter sig texten, vad får man göra enligt avtalen och vad som går att göra på olika läs- och surfplattor, vilken platta är bäst på pdf? Det och en del annat ska vi undersöka.

Testresultatet kommer att läggas in i ett kalkylark i Google Docs med markeringar för vad som fungerar och inte fungerar. Det kommer sedan att publiceras på bibliotekets webbplats. Vårt första mål är att informera om hur de e-resurser som biblioteket erbjuder beter sig på läs- och surfplattor, men sedan kommer informationen att ges även i biblioteksundervisningen för studenter och forskare. Allt efter som vi har något att berätta, kommer resultaten att läggas ut på Facebook, Twitter och här på bloggen.

Demonstration av läsplattor

/Linnéa

Inga fler inlägg.