Nu sjösätts research.chalmers.se

”Administrera mindre och forska mer”. Det är en av grundtankarna bakom den nya forskningsdatabasen research.chalmers.se som håller på att ta form. Målet är att den ska bli en samlingsplats för all Chalmers forskningsinformation.

Chalmers bibliotek har fått i uppdrag att samla Chalmers alla externt finansierade forskningsprojekt i en kvalitetssäkrad databas. All information om pågående projekt (startår 2012 och framåt) samlas in. Nu lanseras tjänsten mot Chalmers institutioner en efter en. månad. Det är steg ett i research.chalmers.se, en projektdatabas, som sjösätts nu.

Samla forskningsinformationen
På sikt är tanken att CPL, Chalmers Publication Library, ska slås samman med research.chalmers.se, och bli en överskådlig samlingsplats för hela Chalmers forskning. Databasen blir en plattform för att sprida forskningen externt samtidigt som det blir ett bra verktyg för alla våra forskare.

– Målet är att varje forskare ska kunna se allt sitt eget arbete på ett och samma ställe – ”här är min forskning!” – t.ex publikationer och projekt. Det blir ett användbart i CV, finansieringsansökningar och så vidare, säger Kristin Olofsson, projektledare för research.chalmers.se. Vi registrerar och kvalitetssäkrar datat på biblioteket. Poängen är ju att informationen i systemet ska kunna spridas och återanvändas, då måste all data matas in korrekt från början.

Forskningsmönster
Med alla forskningsprojekt samlade blir det möjligt att få en överblick om man vill se mönster, till exempel hur projekt fördelar sig mellan institutioner och avdelningar. Vilka finansiärer, samarbetspartners och länder är vanligast? Vem forskar om vindkraftverk?

filterEn datahubb för återanvändning
Utvecklingsteamet, som består av Urban Andersson, Rolf Johansson, Henrik Karlsson, Mikael Weiss och Kristin Olofsson, alla på biblioteket, ser också andra möjligheter för databasen i framtiden.

– Just nu är fokus internt, för att få in och säkerställa all data så att vi ska få ut något värdefullt i andra änden. Sedan är tanken att göra databasen publik och sprida den på olika sätt. Mottot är ”så öppet som möjligt”, så datat som vi har samlat in ska kunna återanvändas av andra databaser. Skulle det finnas känslig information kan forskaren markera att projektet inte får visas publikt. Just nu planerar man att återanvända projektinformationen på Chalmers webbplats, chalmers.se, för att slippa den manuella hanteringen av forskningsprojekt där, säger Kristin Olofsson.

projektsida

Just nu krävs det att man är anställd på Chalmers och har ett giltigt CID-login för att ha åtkomst till research.chalmers.se, men en publik lansering planeras inom inte alltför avlägsen framtid.

Kontakt: kristin.olofsson@chalmers.se

/Christian Löwhagen

Forskning för ögonen på Vetenskapsfestivalen

PATRICLjung trafikolycka2

Forskning i färg, form och bild. Det stod i centrum på Visual Arena Lindholmen under Vetenskapsfestivalen. Chalmers bibliotek medarrangerade utställningen Places & Spaces: Mapping Science. 

För tio år sedan började forskare samla in visualiseringar av data från runtom i världen. Det resulterade så småningom i en utställning, som nådde Göteborg under årets Vetenskapsfestival.

För tre och ett halvt år sedan började Stina Johansson på Chalmers bibliotek. Hon fick syn på utställningen och sökte stipendium för att åka till Indiana. För ett år sedan gick det igenom.

I dag är hon, tillsammans med bibliotekets Jan Magnusson, medarrangör och har valt ut favoriter från de tio år som utställningsprojektet hittills har pågått.

– Utställningen visar en bredd och behandlar olika ämnen. Metoden används av allt från konstnärer till vetenskapsmän till politiker, säger Stina Johansson och pratar om visualiseringar som ett bra sätt för att upptäcka historier, mönster och samband.

– Utveckling av tid och Hans Roslings Gapminder är ett bra exempel. Det finns ett starkt samband mellan pengar och livslängd i länder, som inte hade varit lika tydlig i text och tabeller, säger hon och sveper med handen över teckningen på väggen, där datat sitter uppklistrat.

STINAgapminder

Utställningen är en del av serien Visualizing Life and Death, som är ett samarbete mellan Chalmers bibliotek, Lindholmen Science Park, Sahlgrenska akademin och Explainartist.

Tidigare under dagen pratade Patric Ljung, universitetslektor i Linköping, om världens första virtuella obduktionsbord och i andra änden av lokalen ställer Ajibola Omokanye ut tavlor, där han låtit barn illustrera smittor och bakterier med färg. Vad arrangörerna har gemensamt är, enligt Stina, kärleken till bilder.

– Vi bara uttrycker det på olika sätt. Ajibolas sätt att jobba är exempelvis lekfullt, explosionsartat. Spännvidden mellan pennor, papper, färg och det tekniska är jättekul. Jag vill kalla det dynamiskt, även om det är ett utslitet ord.

mingel8

I rummet intill visas kortfilmen Humanexus. Det är en tolv minuter lång berättelse om mänsklig kommunikation. Den startar i skriftspråket och siktar mot var människan befinner sig i dag: framför datorn, i mejlkorgen, med en telefon i handen.

– Filmen är dystopisk när det kommer till dagens samhälle, då vi får information från alla håll, säger Stina Johansson.

Hur ser framtidens visualiseringar inom forskning ut?

– Det kommer växa och kanske utvecklas genom nya tekniker, till exempel 3D-visualiseringar. Vi är tvungna att använda oss av visualiseringar.

Varför då?

– När man jobbar med stora mängder data är bilderna ett verktyg för att hitta samband. Det är en effektiv metod för att analysera datan och sedan presentera den för andra, säger hon och pratar vidare om sitt stora intresse för bildspråk.

– Vi rör oss mer till att kommunicera genom bilder. Det kan handla om allt från att skicka en emoji i stället för ett sms, till att göra en visualisering i stället för att skriva tre sidor text. Man behöver inte fastna, säger Stina Johansson.

/Sofia Andersson

Detta bildspel kräver JavaScript.

Chalmers bibliotek på studiebesök i Indiana USA

bloomington-0029

I utforskandet av tjänster för forskningsdata och datavisualisering, har Chalmers bibliotek inspirerats av kollegor på Indiana University (IU) och Purdue University i Indiana, USA. För få veta mer om hur de här universiteten arbetar reste Urban Andersson, Jonas Gilbert och Stina Johansson dit på studiebesök. Tillbaka på Chalmers är vi fyllda av intryck och idéer, arbetet som pågår i Indiana är av stort intresse för alla som vill veta mer om nya typer av tjänster som bibliotek kan erbjuda sina användare.
Indiana University är värd för CNS (Cyberinfrastructure for Network Science) Center. CNS har bland annat varit involverade i framtagandet av visualiseringsverktyget Sci2 och VIVO, en tjänst för att samla forskningsinformation. Tack vare CNS IVMOOC (Information Visualisation MOOC) har, inte bara IU:s studenter, utan studenter och yrkesverksamma från hela världen kunnat lära sig mer om datavisualisering, såväl teorier bakom som hur man praktiskt går till väga för att visualisera data (bland årets deltagare fanns bland andra två bibliotekarier från Chalmers bibliotek!). I sin roll som visualiseringscenter, samlar CNS in olika typer av visualiseringar från hela världen, skapade av såväl forskare som konstnärer, och ställer ut dem i den årligt förekommande utställningen Places & Spaces: Mapping Science”. Atlas of science: visualizing what we know, boken som samlar alster från tidigare utställningar, finns att låna på biblioteket. Möjlighet finns att ställa ut delar av eller hela utställningen för den som skickar in en förfrågan om att vara värd för den.

Från Bloomington, Indiana for vi till West Layfayette, hem för Purdue University med utbildningar och forskning inom teknik och naturvetenskap. Purdue University Libraries dekan Jim Mullins kom från MIT till Purdue Libraries 2004 och gick då ut med en öppen fråga till universitetet. Vilka typer av tjänster ska biblioteket erbjuda forskarna? Redan då, säger Mullins, märktes ett stort behov av tjänster för hantering av forskningsdata. Idag arbetar Purdue Library med framtagandet av planer för hantering av forskningsdata, tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata. Biblioteksrepresentanter från hela världen kommer till Purdue University i West Lafayette för att höra mer om systemen Purdue e-Pubs (Purdues publikationsdatabas), e-Archives (Purdues digitala arkiv), PURR (Purdues databas som hanterar forskningsdata) som tillsammans utgör en modern infrastruktur för publicerings – och forskningsprocessen. Bibliotekarierna på Purdue Library pratade om vikten att fokusera på tjänster snarare än på data som ”föremål”, och att vi som bibliotekarier bör arbeta med att möta användarna i samtal kring deras hantering av data för att kunna erbjuda rätt typ av tjänster. Bland annat genomför man intervjuer för att klarlägga behov av att hantera data inom forskningsprojekten, och man såg likheter med bibliotekariens traditionella referensintervju med skillnaden att stödet ges i en annan fas av forskningsprocessen. Är det så att rollen som referensbibliotekarie är ständigt aktuell trots skiftande arbetsuppgifter?

Sist men inte minst vill Stina passa på ett rikta ett stort tack till Svensk Biblioteksförening som tack vare ett resestipendium gjorde resan möjlig!

Inga fler inlägg.