Chalmerscortégens bygglåtar + Spotify play button

Om en vecka börjar studenterna på Chalmers bygga på årets cortége. Varje timma och varje dag i några veckor lyssnar byggarna på en enda låt. Om och om igen.

Undrar vilken som är den bästa bygglåten…

Förra året gjorde vi en spellista på Spotify, och idag gjorde vi en play button till webbplatsen, bloggen och (snart) Facebook.

De låtar som inte fanns på Spotify finns i den här listan på Slideshare, år för år från 1950.
/Linnéa

Min bästa vän

Gästbloggare: Per Olof Arnäs, forskare

Min bästa vän är 24,3 centimeter lång, 19 cm bred och 1,3 cm tjock. Den är ett fönster in i det som Kevin Kelly kallar the One Machine och som vi andra kallar nätet. Den har ett äpple på baksidan och en enda knapp på framsidan. Den är min förlängda arm – min terminator vision.

Som forskare vill jag naturligtvis använda min iPad till allt och lite till i mitt arbete. Men mycket av det vi gör idag handlar om papper. Böcker av papper, artiklar som printas på papper (vi kallar dem till och med för ”papper”). Vi är fast i en pappersmetafor som håller oss tillbaka. Böcker som på grund av uråldriga tekniska begränsningar skrivs (eller i alla fall presenteras) sekventiellt trots att ett hyperlänkat format (wiki) skulle vara mycket mer effektivt som kunskapsöverföring.

Det är dags att släppa taget om de döda träden och på allvar stega in i den digitala informationsvärlden.

Och jag vill bidra till detta genom att systematiskt använda min iPad istället för papper. Nedan följer ett önskescenario som det ser ut just nu. Vissa delar finns redan, andra ser jag fram emot snart ;-).

  • Via Google Scholar gör jag en sökning på vad jag för tillfället är intresserad av (till exempel Sustainable Transport Solutions).
  • Jag får upp ett antal artiklar och väljer en som ser lovande ut.
  • Efter en snabb skumning inser jag att artikeln platsar i mitt referensbibliotek. Jag klickar att jag vill lägga till den i EndNote. Den sparas automatiskt ner med PDF-länk och allt i EndNote.
  • Jag väljer att läsa den lite mer noggrant med en gång och klickar upp PDF-versionen i Goodreader.
  • Jag stryker under och antecknar direkt i min iPad. Mina understrykningar kan konverteras till citat som sparas i EndNote under samma post som artikeln. Citaten kan jag tagga upp och kategorisera för framtida bruk.
  • Jag inser att artikeln refererar till en eller två ”kärnreferenser” som jag känner igen från andra artiklar i samma ämnesområde. Jag klickar på en av dessa i referenslistan och väljer ”tyngdpunktsanalys”.
    • Eftersom alla referenser hanteras som hyperlänkar kan man visualisera ett ämnesområde utifrån vilka referenser som finns.
    • Visualiseringen innehåller inte bara en grafisk representation över ämnets vetenskapliga tyngdpunkt utan även en tidskontroll där man år för år kan studera hur ämnet utvecklas.
    • Tack vare visualiseringen hittar jag snart de tyngdpunkter som verkar utgöra forskningsfronten inom ämnet. Jag klickar på dem och lägger till dem i mitt EndNote-bibliotek
    • Eftersom alla artiklar som jag laddar ner sparas i molnet (till exempel Dropbox) kan jag komma åt dem när som helst och var som helst.
    • Jag prenumererar även på innehållsförteckningar via RSS. Jag läser dessa i Reeder for iPad (ett fullständigt lysande program för dig som vill ha koll på läget). Intressanta artiklar läggs in i EndNote.
    • Vad gäller textböcker läser jag dessa direkt i min iPad. Jag kan på samma sätt som med artiklarna göra sökningar direkt och sedan ladda ner e-boken (som är betydligt smartare än en enkel PDF-fil).
      • Boken, som är skriven i wiki-format, innehåller filmer och länkar till annat material online, som till exempel författarens föreläsningar om boken.
      • I boken finns simuleringsmodeller som jag kan testa och modifiera själv.

Och detta handlar bara om hur jag tar till mig digital information som tidigare fanns i tidskrifter och böcker (av papper). Jag har inte nämnt något om hur bra iPaden är i mötessituationer och när man snabbt behöver skissa upp en idé som sedan kan mailas till alla inblandade redan under mötet. Eller hur mina anteckningar i Evernote alltid finns tillgängliga, sökbara och indexerade. Jag har heller inte nämnt den utmärkta inspelningsfunktionen som finns (även video) som kan användas vid till exempel intervjuer och studiebesök. Eller hur jag på ett par sekunder kan kommunicera med tusentals likasinnade världen över via sociala nätverk som är ”större” än de flesta länder.

Jag är fullständigt övertygad om att forskaryrket kommer att revolutioneras av dessa nya smarta verktyg, på mer än ett plan. Och snart kanske vi äntligen kan lämna pappersmetaforen bakom oss.

Jag har skrivit mer om detta på min blogg i en serie som heter Framtidens informationshantering.

Per Olof Arnäs forskar på Logistik och Transport och är förutom detta en seriebloggande nätentreprenör med ett – enligt vissa – abnormt intresse för nya medier och ny teknik. Han driver bland annat den crowdsourcade branschbloggen Logistikfokus och tycker att 2000-talet bara blir bättre och bättre ju mer framtid vi realiserar.

Mitt första år på Chalmers bibliotek

För snart nio månader sedan flyttade jag från Stadsbiblioteket Göteborg till Chalmers bibliotek. Även om mycket är likadant på folkbibliotek och universitetsbibliotek så har det varit en ganska stor omställning. En intressant, lärorik och rolig omställning.

Det här är mina höjdpunkter so far.

Attityd

Jag gillar företagsklimatet här. Ledningen har en tillåtande attityd och uppmuntrar att man prövar sig fram. Det är okej att göra misstag, vilket egentligen är nödvändigt om man ska pröva saker, och något som jag gillar starkt. All personal har fått smartphones och bärbara datorer eftersom ledningen anser att det höjer IT-kompetensen och uppmuntrar till experimenterande. Saken blir inte sämre av att jag får jobba med ett gäng som är otroligt duktiga!

Nytt intranät

Ganska omgående började vi jobba med förberedelserna för att bygga ett nytt intranät i SharePoint2010. En ny webbgrupp bildades som utökas vid behov med andra kompetenser. Till en början handlade det om att ta reda på hur det gamla intranätet användes och vad personalen ville ha i det nya. Önskemål och behov från intervjuer sorterades och grupperades för att sedan formuleras om som ”user stories” enligt SCRUM-metoden.

Läs tidigare inlägg om intranätsbygget och SCRUM här. Henrik Karlsson och jag hade en presentation för SFIS i maj 2011 om SharePoint och SCRUM. Här är powerpointen.

Det har varit en lång väg och det är en bit kvar innan målgång, men vi planerar att släppa en testversion under sommaren för några testpilotgrupper.  Webbgruppen och IT-utvecklarna har jobbat agilt tillsammans enligt SCRUM sedan januari.

Några saker som jag tror blir bra på nya intranätet:

  • Alla dokument som rör arbetet i informationsdisken läggs i en wiki. Informationen blir sökbar och snabbt tillgängligt. Och alla kan redigera.
  • Alla dokument samlas på ett ställe. Idag används flera olika areor.
  • Personalen får en digital arbetsplats där man även kan ha en dialog.
  • Bibliotekets kanaler i sociala medier flödas in på startsidan och på informationsdisksidan. Det gör att personalen kan ha bra koll på vad vi har skriver just nu på Twitter, Facebook, bloggen etc.
  • SharePoint har en bra dokumenthantering och funktionalistet som påminner lite om Google Docs. Bl a finns versionshantering, vilket gör att man kan se hur ett dokument har ändrats.

Sociala medier

Bibliotekets stämpel i Gowalla. Du får den när du checkar in här.

Sedan vintern 2010/11 jobbar biblioteket i några kanaler:

  • Facebook – vi skriver om saker som händer på biblioteket och tipsar om intressanta artiklar och filmklipp om naturvetenskapliga ämnen.
  • Twitter – vi använder hashtagen #eres för att informera om driftinformation för e-tidskrifter, databaser och e-böcker. #eres flödas in i en sökwidget på några relevanta webbsidor. Alla blogginlägg puffas också ut på Twitter. Samt lite annat blandat.
  • YouTube – en blandning av högt och lågt: från filmad uppackning av personalens iPads till mobilkamerafilm som instruerar studenter i kopiering på biblioteket. Vi har en skrytfilm också. Det är förresten fler som har tittat på kopieringsfilmen än på skrytfilmen. Till hösten har vi förhoppningsvis fler filmer.
  • Flickr – bilder från konferenser, studieresor, biblioteket och campus.
  • Gowalla, Facebook Places, Google Places – vi jobbar med geotagging och har claimat (registrerat) platsen Chalmers bibliotek samt lagt in informationstext och länkar i dessa tjänster. Nyligen köpte vi en Gowalla-stämpel. När någon checkar in med mobilen på biblioteket får de vår fina stämpel i sitt ”pass” och kan läsa vad som finns här. Vi följer vilka kommentarer och bilder besökarna lämnar efter sig och kommer att jobba mer med texter som visas för de som checkar in.
  • Spotify – mest populär är listan med Chalmerscortégens bygglåtar genom tiderna. Lite stolta är vi annars över Postpunklistan för den kräsna studenten.

Experimenterandet i sociala medier har lett till att Chalmers informationsavdelning har blivit intresserade av vad vi gör, och vi har nu ett samarbetsprojekt där biblioteket testar saker som de kan dra lärdom av. Riktigt bra för oss!

Inför kanalstarten i höstas skrev vi ihop policy och riktlinjer för vad vi skulle göra, varför och hur. Följande dokument kommer att revideras till hösten då vi varit igång i ca ett år. Det är en hel del som behöver ses över och justeras, men så här såg de ut vid starten:

Chalmers bibliotek i sociala medier

Policy och mål för sociala medier

Praktisk juridisk handledning sociala medier

Mätning av sociala medier

Vi försöker hålla mätningen relativt enkel. Så här går det för oss än så länge:

Statistik sociala medier Chalmers

Liten kurs

Under vintern 10-11 har jag och Martina Ramstedt kört en Liten kurs i sociala medier för all personal på biblioteket. Den var frivillig men ledningen uppmuntrade rejält till deltagande.  Jag tycker att den har varit lyckad, och det tyckte även deltagarna i utvärderingen efteråt. Bäst var att den var opretentiös och helt anpassad till vad de som kom på öppna workshops ville lära sig. Vi använde mobilen (HTC) mycket, vilket uppskattades mycket. Vi försökte verkligen hitta ett lekfullt anslag i undervisningen. Det blir roligare så och jag tror man lär sig bättre.

App

Chalmers har ännu ingen app men det kanske kommer en snart. Tills dess har vi gjort en enkel mobil app, som egentligen är en webbsida som laddas upp, i Widgetbox. Vi betalar $25 i månaden för tjänsten som i korthet innebär att man lägger in rss-flöden, länkar till sociala medie-kanaler, egen kod, m.m. Appen kan användas på iPhone, iPad och Android och har fungerat hyfsat bra.

Bibliotekets app innehåller:

  • Sökfunktioner: bibliotekskatalogen, supersöktjänsten Summon, Libris
  • Nya publikationer från CPL, Chalmers Publication Library (avhandlingar, artiklar, rapporter)
  • Biblioteket på Facebook, Twitter, vår blogg
    Bibliotekets favoriter på YouTube
    Karta
    Podcast från Nature och Vetenskapsradion
    Nya böcker
  • Nya titlar på DOAJ
  • Forskarbloggar från Chalmers
  • Chalmers Alumniblogg

De första månaderna hade den 200-300 besök i veckan, men sen slutet av mars har det inte varit mer än runt 50. Vi marknadsför den på webbplatsen och med en affisch med QR-kod. Till höstterminsstarten kommer campusområdet att tapetseras med affischen.

Webbplats

Det blev väl rätt många saker det här? Vad ska vi göra efter sommaren då? Jo då är det dags att skapa en helt ny webbplats för biblioteket. Och så ska vi göra ett nytt gränssnitt för hur våra elektroniska resurser söks och presenteras på webbplatsen. Under senvåren har webbgruppen gjort ett förberedande arbete för e-resurserna. ”Det finns alltid nåt att göra” 😉

/Linnéa

 

 

 

Forskarbloggar i app

Biblioteket har inlett ett litet samarbetsprojekt  med informationsavdelningen på Chalmers – Kommunikation och Marknad. Biblioteket testar, och tillsammans med Kommunikation och Marknad utvärderar vi några kanaler och tjänster i sociala medier som eventuellt kan vara intressanta inte bara för biblioteket utan för universitetet i stort. Biblioteket gör en pilot för universitetet! Ett samarbete av det här slaget är mycket betydelsefullt för oss. Vi blir intressanta som samtalspartner för informatörerna och synliga på universitetet på ett helt annat sätt.

Först ut till test är en feed med forskarbloggar. Via informatörsnätverket på Chalmers har vi samlat in bloggar från forskare på Chalmers. Vissa bloggar är rent professionella. Andra mixar det chalmersanknutna med andra intressen. Vi kommer att titta på hur de flödas in i bibliotekets app (följer t ex tillräckligt många uppgifter med?) och vilka bloggar som eventuellt ska tas bort från feeden. Om allt faller väl ut kommer forskarbloggar kanske att läggas ut på Chalmers.se. Att blogga är ett enkelt och lättillgängligt sätt att sprida universitetets forskning och ger en möjlig kontaktkanal till näringsliv och allmänhet.

Forskarbloggarna ligger nu i bibliotekets mobila app. Hämta den genom att öppna internet i mobilen (Android eller iPhone(iPad) och gå till http://wbxapp.com/chalmerslibrary. En nackdel är att man inte genast ser från vilken blogg inlägget kommer. Det syns först när man klickat fram hela texten och öppnar den i webbläsaren.

Vi använde Yahoo Pipes för att aggregera alla RSS-flöden. Den RSS-länk som skapades i Yahoo Pipes lade vi in i Widgetbox, som appen är skapad i.

Så här gör man:



/Linnéa

Inga fler inlägg.