Biblioteket lanserar ny temawebb

illustration biblioteket

Vad händer egentligen bakom bibliotekets kulisser år 2015? Nu lanserar biblioteket sina berättelser. Häng med på vår resa från 1800-talet till framtiden.

Hur såg det ut när Chalmers bibliotek byggdes på 60-talet, vilka dansade på taklagsfesten och vem tog egentligen första spadtagen till utbyggnaden på 80-talet? Alla svar finner du på bibliotekets nya temawebb. I dag lanserar team Webb & Kommunikation berättelsen på stories.lib.chalmers.se. Webben ger en överblick av Chalmers biblioteks verksamhet och arbetssätt i färg, form, film och kortare text. Sidan kommer att användas vid framtida studiebesök och presentationer och kan även vara av intresse för de som vill veta mer om Chalmers bibliotek.

Verksamheten beskrivs utifrån sex olika perspektiv: Education, Information resources, Scholarly communication, Learning environment, The way we work och Virtual learning. Dessa kompletteras av tre fördjupande texter. En av dem är ”Then and now” där vi grävt i bibliotekets historiesamling Chalmeriana. Även tidslinjen ger en överblick av bibliotekets historia. I projektet har teamet samarbetat med konstnären Anna Lena Mayor Ekeblad.

Webbplatsen ersätter inte den nuvarande webben (lib.chalmers.se) utan är ett komplement som visar på bibliotekets mångfacetterade verksamhet.Movingforward

/Sofia Andersson

FEM SNABBA TILL FEM NYA

hejochvalkommen1

Från vänster: Anders Bark, Hugo Landgren, Liza Nordfeldt, Lisa Sjögren och Erik Malmsköld.

 

Anders Bark, IKT-pedagog i team Produktionsstöd för Blended Learning

Förväntningar på nya jobbet: Jag ser chansen att få göra livet enklare för studenter. Också lärare, men framförallt att få studenters utbildning att flyta på bättre.

Det gör jag en ledig dag: Pillar med mina gitarrprylar. Det får jag göra när familjen inte är hemma. En rolig anekdot är den om när det var jordbävning i Göteborg i somras. Då blev min fru vansinnig och skrek till källaren: ”vad håller du på med?!”.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: Jag måste nog säga korv. Jag får erkänna det. Det finns alla möjliga olika att välja på.

Favoritplats i Göteborg: Jag har bott här i hela mitt liv, kanske just därför det är svårt att välja ett ställe. Jag säger Norra Älvstrandsområdet och den trakten. Det har hänt så mycket där genom åren.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Michael Nyqvist. Han är så proffsig att man ramlar baklänges.

 

Hugo Landgren, teamledare Produktionsstöd för Blended Learning

Mitt senaste jobb: Förvaltningsledare och IT-koordinator på Chalmers.

Favoritplats i Göteborg: Skatås. Där finns det två frisbeegolf-banor och bra spring- och promeneringsstigar.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: Ost. Allt utom hushållsost.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Anders Eriksson i Galenskaparna. Folk brukar säga att jag ser ut som Roy i Macken.

Det gör jag en ledig dag: Om det är fint väder åker jag till Ale och spelar frisbeegolf. Annars lagar jag god mat och läser någonting bra.

 

Liza Nordfeldt, bibliotekarie i team Lärandestöd

Mitt senaste jobb: Sommarvikariat på Stadsbiblioteket. Jag tog examen i våras.

Det gör jag en ledig dag: I går, när jag var ledig, mötte jag upp en kompis och fikade på Zenit. Vi brukar träffas ett gäng, kanske fika och gå på loppisar.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: En koffert med massa böcker. En av dem skulle vara Knattarnas överlevnadshandbok.

Om jag bara fick lyssna på en artist för resten av mitt liv: Kanske Elvis Presley. Han har en bred repertoar med ballader och rock. Elvis var min största idol när jag var liten och jag började gråta när jag fick reda på att han var död.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Jack Black. Han har ett skönt kroppsspråk.

 

Lisa Sjögren, bibliotekarie

Förväntningar på nya jobbet: Jag är i början av min karriär, så jag hoppas på att få omsätta det jag har lärt mig i att utveckla verksamheten här på Chalmers.

Favoritplats i Göteborg: Området kring Järntorget och Haga. Min pappa brukade ha en antikvariat-butik där, så jag var där omkring mycket när jag var liten.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: En kniv, så att jag hade kunnat hugga ned lianer och väva mig ett hus och en hängmatta. Man kan göra mycket, bara man har en kniv.

Det gör jag en ledig dag: Promenerar. Sen blir det mycket kaffe och kanske en bok. Just nu inreder jag min etta i Bagaregården.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: En vegetarisk moussaka.

 

Erik Malmsköld, IKT-pedagog i team Produktionsstöd för Blended Learning

Det här gör jag en ledig dag: Jag cyklar gärna mountain bike och restaurerar gamla tvåglasfönster för tillfället.

Om jag bara fick äta en sak för resten av livet skulle det vara: Hemmagjorda köttbullar med fetaost och lök. Med pasta till.

Mest spelade musiken 2014: Jag har lyssnat på mycket elektronisk musik det senaste. Förra året var det mycket Swedish House Mafia och Tiesto.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Mikael Persbrandt. En favoritskådis.

Mitt senaste jobb: Gymnasielärare i medieproduktion och webbutveckling samt IKT-pedagog i Kungsbacka.

 

/Sofia Andersson

Nu sjösätts research.chalmers.se

”Administrera mindre och forska mer”. Det är en av grundtankarna bakom den nya forskningsdatabasen research.chalmers.se som håller på att ta form. Målet är att den ska bli en samlingsplats för all Chalmers forskningsinformation.

Chalmers bibliotek har fått i uppdrag att samla Chalmers alla externt finansierade forskningsprojekt i en kvalitetssäkrad databas. All information om pågående projekt (startår 2012 och framåt) samlas in. Nu lanseras tjänsten mot Chalmers institutioner en efter en. månad. Det är steg ett i research.chalmers.se, en projektdatabas, som sjösätts nu.

Samla forskningsinformationen
På sikt är tanken att CPL, Chalmers Publication Library, ska slås samman med research.chalmers.se, och bli en överskådlig samlingsplats för hela Chalmers forskning. Databasen blir en plattform för att sprida forskningen externt samtidigt som det blir ett bra verktyg för alla våra forskare.

– Målet är att varje forskare ska kunna se allt sitt eget arbete på ett och samma ställe – ”här är min forskning!” – t.ex publikationer och projekt. Det blir ett användbart i CV, finansieringsansökningar och så vidare, säger Kristin Olofsson, projektledare för research.chalmers.se. Vi registrerar och kvalitetssäkrar datat på biblioteket. Poängen är ju att informationen i systemet ska kunna spridas och återanvändas, då måste all data matas in korrekt från början.

Forskningsmönster
Med alla forskningsprojekt samlade blir det möjligt att få en överblick om man vill se mönster, till exempel hur projekt fördelar sig mellan institutioner och avdelningar. Vilka finansiärer, samarbetspartners och länder är vanligast? Vem forskar om vindkraftverk?

filterEn datahubb för återanvändning
Utvecklingsteamet, som består av Urban Andersson, Rolf Johansson, Henrik Karlsson, Mikael Weiss och Kristin Olofsson, alla på biblioteket, ser också andra möjligheter för databasen i framtiden.

– Just nu är fokus internt, för att få in och säkerställa all data så att vi ska få ut något värdefullt i andra änden. Sedan är tanken att göra databasen publik och sprida den på olika sätt. Mottot är ”så öppet som möjligt”, så datat som vi har samlat in ska kunna återanvändas av andra databaser. Skulle det finnas känslig information kan forskaren markera att projektet inte får visas publikt. Just nu planerar man att återanvända projektinformationen på Chalmers webbplats, chalmers.se, för att slippa den manuella hanteringen av forskningsprojekt där, säger Kristin Olofsson.

projektsida

Just nu krävs det att man är anställd på Chalmers och har ett giltigt CID-login för att ha åtkomst till research.chalmers.se, men en publik lansering planeras inom inte alltför avlägsen framtid.

Kontakt: kristin.olofsson@chalmers.se

/Christian Löwhagen

Forskning för ögonen på Vetenskapsfestivalen

PATRICLjung trafikolycka2

Forskning i färg, form och bild. Det stod i centrum på Visual Arena Lindholmen under Vetenskapsfestivalen. Chalmers bibliotek medarrangerade utställningen Places & Spaces: Mapping Science. 

För tio år sedan började forskare samla in visualiseringar av data från runtom i världen. Det resulterade så småningom i en utställning, som nådde Göteborg under årets Vetenskapsfestival.

För tre och ett halvt år sedan började Stina Johansson på Chalmers bibliotek. Hon fick syn på utställningen och sökte stipendium för att åka till Indiana. För ett år sedan gick det igenom.

I dag är hon, tillsammans med bibliotekets Jan Magnusson, medarrangör och har valt ut favoriter från de tio år som utställningsprojektet hittills har pågått.

– Utställningen visar en bredd och behandlar olika ämnen. Metoden används av allt från konstnärer till vetenskapsmän till politiker, säger Stina Johansson och pratar om visualiseringar som ett bra sätt för att upptäcka historier, mönster och samband.

– Utveckling av tid och Hans Roslings Gapminder är ett bra exempel. Det finns ett starkt samband mellan pengar och livslängd i länder, som inte hade varit lika tydlig i text och tabeller, säger hon och sveper med handen över teckningen på väggen, där datat sitter uppklistrat.

STINAgapminder

Utställningen är en del av serien Visualizing Life and Death, som är ett samarbete mellan Chalmers bibliotek, Lindholmen Science Park, Sahlgrenska akademin och Explainartist.

Tidigare under dagen pratade Patric Ljung, universitetslektor i Linköping, om världens första virtuella obduktionsbord och i andra änden av lokalen ställer Ajibola Omokanye ut tavlor, där han låtit barn illustrera smittor och bakterier med färg. Vad arrangörerna har gemensamt är, enligt Stina, kärleken till bilder.

– Vi bara uttrycker det på olika sätt. Ajibolas sätt att jobba är exempelvis lekfullt, explosionsartat. Spännvidden mellan pennor, papper, färg och det tekniska är jättekul. Jag vill kalla det dynamiskt, även om det är ett utslitet ord.

mingel8

I rummet intill visas kortfilmen Humanexus. Det är en tolv minuter lång berättelse om mänsklig kommunikation. Den startar i skriftspråket och siktar mot var människan befinner sig i dag: framför datorn, i mejlkorgen, med en telefon i handen.

– Filmen är dystopisk när det kommer till dagens samhälle, då vi får information från alla håll, säger Stina Johansson.

Hur ser framtidens visualiseringar inom forskning ut?

– Det kommer växa och kanske utvecklas genom nya tekniker, till exempel 3D-visualiseringar. Vi är tvungna att använda oss av visualiseringar.

Varför då?

– När man jobbar med stora mängder data är bilderna ett verktyg för att hitta samband. Det är en effektiv metod för att analysera datan och sedan presentera den för andra, säger hon och pratar vidare om sitt stora intresse för bildspråk.

– Vi rör oss mer till att kommunicera genom bilder. Det kan handla om allt från att skicka en emoji i stället för ett sms, till att göra en visualisering i stället för att skriva tre sidor text. Man behöver inte fastna, säger Stina Johansson.

/Sofia Andersson

Detta bildspel kräver JavaScript.

FEM SNABBA TILL FYRA NYA

FEM SNABBA bloggenVi välkomnar fyra nya medarbetare till Chalmers bibliotek; Malene, Karin, Pontus och Marie. Vi lärde känna dem genom fem snabba frågor.

 

Malene Jensen, bibliotekarie i team Forskarstöd

Mitt senaste jobb: Teamledare för publiceringsteamet på Luleås tekniska universitetsbibliotek.

Förväntningar på nya jobbet: Att fördjupa mig mer än vad jag gjort tidigare, och det tillsammans med en kompetent grupp inom mitt område, som är forskarstöd och publicering. Det känns kul att komma till en arbetsplats där det händer mycket. Det är saker på gång hela tiden.

Favoritplats i Göteborg: Jag flyttade hit i onsdags men jag kan väl säga Olskrokstorget. Jag bor där.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det bli: En yxa. Om jag inte tappar mina glasögon på vägen dit, vill säga. Annars skulle jag välja dem.

Det här gör jag en ledig dag: Jag tränar, går på loppisrunda med min sambo och utforskar Göteborg.

 

Karin Ljungklint, bibliotekarie i team Forskarstöd

Mitt senaste jobb: Kommunikatör på institutionen för Energi och miljö på Chalmers.

Förväntningar på nya jobbet: Jag förväntar mig ett spännande jobb, att få lära mig mycket nytt och att träffa många nya, trevliga kollegor och bekantskaper.

Boken om mig skulle heta: Mer liv åt livet.

Mest spelade musiken 2014: Let it go, som är soundtracket till Disneyfilmen Frost. Också Foo Fighters, som jag ska se på Ullevi i sommar.

Favoritplats i Göteborg: Ett ställe jag gillar att återkomma till är Kulturhuset Kåken. Det är en vacker, gammal byggnad och de har samlat mycket under ett tak: konserter, öppen förskola, teater, fik.

 

Pontus Kjellberg, bibliotekarie i team Mötesplats

Mitt senaste jobb: Gymnasiebibliotekarie på en skola i Borås.

Förväntningar på nya jobbet: Jag tror att jag kommer lära mig mycket. Jag har till exempel jobbat på Humanisten på GU innan, där de nästan bara har tunga, gamla böcker. Här är det i stort sett bara digitalt. Det kommer jag lära mig mycket utav.

Det här gör jag en ledig dag: Sover. Sen odlar jag mycket nyttoväxter. Lite tomat, gurka och sallad bland annat.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Meryl Streep. Eller Joel Kinnaman, om man ska vara mer realistisk.

Boken om mig skulle heta: Boken om Monica Zetterlund heter ”Hågkomster ur ett dåligt minne”. Kanske något i stil med det. Alternativt bara ”Förvirrad”.

 

Marie Hogander, strategisk kommunikatör

Mitt senaste jobb: Projektledare och kommunikationsansvarig på Program- och projektkontoret på Chalmers.

Förväntningar på nya jobbet: Att få ingå i ett större sammanhang, lära mig hur ni agerar i olika frågor och få bidra med den kompetensen jag har.

Favoritplats i Göteborg: Eriksberg, helt klart. Jag är från Lysekil och älskar närheten till hamnen och vattnet. Det känns som hemma.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: En båt så att jag kan ta mig därifrån. Gärna med full utrustning, nödraketer och sånt.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Jag är dålig på skådespelare överlag. Men Will Smith har gjort mycket bra, så han hade jag valt.

/Sofia Andersson och Malin Rydenhag

Sju frågor till Fredrik Hedenus – om korna, marken och klimatet

Fredrik Hedenus, Fysisk resursteoriHar du funderat på varför vintern 2015 gick så obemärkt förbi? Kanske har du hejat på eller höjt näven åt idén om köttfria dagar på skolor och restauranger, eller ställt köp av elcykel och bil mot varandra. Kanske har följande tanke slagit dig: vad har mina val för påverkan och gör de verkligen skillnad?

På fredag den 10 april klockan 9.30 föreläser Fredrik Hedenus, forskare på fysisk resursteori, om korna, marken och klimatet. Platsen är Chalmers huvudbibliotek.

Vilken tecken ser vi på att klimatet förändras?

– Temperaturen stiger sakta och halten av växthusgaser ökar i atmosfären. Det tickar på uppåt. Kolanvändningen är den största boven. Inom matkonsumtion är det köttätandet. Det är viktigt att hålla isär det.

Vad händer om vi inte börjar ta ansvar?

– Av ett varmare klimat blir det en mängd konsekvenser. Torka riskerar att bli allvarlig på en del ställen, havsnivån kommer stiga och drabba kustnära områden och spridningen av sjukdomar kommer öka. Det kommer att drabba människor som redan i dag är utsatta. I rika länder är det lättare att skydda sig mot klimatförändringar, bygga upp vallar och så vidare, men människor som är fattiga har mindre möjligheter och kommer därför att drabbas hårdast.

Vad kan man göra som privatperson?

– Klimatfrågan är en politisk fråga. Så det första svaret är att agera politiskt. Om man sedan vill ändra sin livsstil så är matområdet ett av de viktigaste områdena. Det enskilt viktigaste är att dra ned på nötköttkonsumtionen. Växthusgasutsläppen per kilo nötkött är tio gånger högre jämfört med kycklingkött och hundra gånger högre än för baljväxter.

Vad är tvågradersmålet?

– Det är den politiska målsättning som satts upp av världens ledare om att den globala medeltemperaturen i genomsnitt inte ska öka med mer än 2 grader jämfört med 1880. Hittills har temperaturen ökat med i genomsnitt 0,8 grader. För att nå tvågradersmålet krävs kraftiga minskningar av världens utsläpp av växthusgaser.

En del skolor har infört en vegetarisk dag. Hur stor betydelse har en sådant initiativ?

– För att vara säker på att nå de politiska mål som finns, behöver vi se över matkonsumtionen. Det finns i grunden tre sätt man kan göra det på. Det första är att betala för utsläppen, det vill säga göra nötkött dyrare. Det andra är att ändra matkulturen, genom exempelvis köttfri måndag, och det tredje är att odla kött i labb, om man skulle lyckas med det.

Hur lever du själv?

– Jag har inte ätit kött på länge, delvis av andra skäl. Jag säger inte att man ur klimatsynpunkt inte ska äta kött eller använda mejeriprodukter, men man kan se det som att varje person har ett klimatutrymme. Om du flyger och vill köra SUV, även om den är med biobränsle, då får du äta vegankost. Om du cyklar och bor litet är det okej att äta nötkött. Sen hur jag valt att optimera mitt liv är en helt annan fråga.

Vilka tankar önskar du att besökaren går från din föreläsning med?

– Jag vill att de ska förstå att maten har betydelse i klimatfrågan, varför den är det och vad vi kan göra åt det, säger Fredrik Hedenus.

/Sofia Andersson

Chattis: ”Stunderna mellan arbetsuppgifterna är limmet”

Chattisuppochnerklar

Kreativt. Positivt. Framåtblickande. Men de orden beskriver Chatharina Eggertz-Hede, eller ”Chattis”, sin arbetsplats. Det är måndagmorgon och hennes sista veckostart på Chalmers.

– Det känns ofattbart att det gått 23 år, säger hon.

Året var 1992 när Chattis började jobba som kvällsvakt på Huvudbiblioteket. Hon var 44 år gammal och hade en bakgrund som flygvärdinna, då hon plötsligt hamnade i en situation där hon behövde en fast punkt.

– Det var nytt att vara ensam förälder till tre små barn och det var bara för mig att rasa genom bibliotekshögskolan. Alla sa ”du kommer aldrig få ett jobb i Göteborg, du måste börja i Norrland”, berättar hon och minns sin första dag på Chalmers:

– Jag tänkte ”gode gud, hur ska det här gå?” och hoppades att folk bara skulle fråga vart toaletten låg. Jag tog sen alla pass jag kunde få. När jag hittade min profil: kontakten med låntagare, arbetskollegor och kundperspektivet fick jag fast mark under fötterna.

Redan då visste Chattis att glädjen i yrkeslivet fanns att hitta i mötena med andra människor. Hon poängterar gång på gång vikten av att inte stänga av, utan se människor omkring sig.

– Hur kort stund jag än har, ska du känna att just nu finns bara du, säger hon.

Är det ett slags motto även i privatlivet?

– Ja, det kan man säga. Det är ännu viktigare i dag. Alla följer alla på Twitter och Facebook, men det är någon annanstans. Jag kan också lyssna på nyheterna i lurarna på bussen, men jag försöker ändå ha en slags omvärldsbevakning. Det gäller även på jobbet, att vi tänker på att vi är varandras arbetsklimat.

– Varje människa har någonting att ge och gör det. Sen har vi alla olika kartor. Det är som ett chokladhjul som snurrar. Man hittar alltid en liten sektor där vi kan nå varandra, säger hon och vi kommer naturligtvis in på hennes tårtintresse.

På skrivbordet framför ligger en chokladkaka, på bordet bredvid en inslagen bit kladdkaka dekorerad med presentsnöre.

Jag fick snabbt veta att du älskar kakor.

– Jaså, det har spridit sig? Ja, det är väl det jag är känd för här. Jag har bytt ut åtskilliga luncher mot kakor och tårtor. Jag njuter verkligen. Jättemycket alltså.

År 2003 nådde Chattis vad hon kallar en milstolpe i karriären – en delad tjänst mellan Arkitektur- och Huvudbiblioteket. De olika biblioteken refererar hon till som ”två olika världar”.

– På A-biblioteket jobbar vi nära institutionerna och känner studenterna. Det är en intim värld, nästan som att de sitter i ens vardagsrum. På Huvudbiblioteket reder de sig själva i en annan utsträckning.

Chattis liknar pensionen vid att byta jobb och kallar det för att ”bli sin egen”. Det finns en förväntan inför perioden som kommer. Nu ska det finnas tid för stugan på landet, båten, språkstudier, föreläsningar, familjen, friskvård och trädgården – den i Hovås med gamla äppelträd.

– Det är så mycket jag vill göra. Jag önskar att jag får år med samma livsaptit som nu, säger hon.

Hon använder hellre ordet ”spara” än ”sakna”. Stunderna och gemenskapen från biblioteket tar hon med sig.

– Vi är inne i en kreativ fas. Det växer nya skott på trädet. Den bästa tiden är nu, säger hon och återkommer till orden kreativt, positivt, framåtblickande.

– Stunderna mellan arbetsuppgifterna är limmet. Det ska man vara rädd om. Samvaron kommer att finnas kvar i mitt hjärta. Jag känner delaktighet och gemenskap med alla och det känns fint att få sluta så, säger Chattis.

 

FEM SNABBA

Favoritminne: När jag överraskade kollegorna och hängde knäveck i stången utanför rummet. Det var så roligt att se deras miner.

Ett tips till alla nyanställda: Att ha öppna sinnen och vara lyhörd. Även ihop med arbetskamrater.

Motto: Jag har känt att det varit livets mening litegrann: att få vara mottagare av andra människors tankar, känslor och behov och hittat lycka i att kunna ge någonting tillbaka.

Tre favoritsaker: Trädgård/hållbart odlande, språk och tårtor.

Favoritresmål: Jag väljer gärna Europa och helst Frankrike. Jag trivs med kulturen. Korsika och Sardinien har jag varit på några gånger. Jag är ett ö-freak.

/Sofia Andersson

Inga fler inlägg.