Lär känna Rolf – bibliotekets nya avdelningschef

rolfhasslowblogg

Ett varmt välkommen till Rolf Hasslöw, ny avdelningschef för Vetenskapens kommunikation.

Mitt senaste jobb: Lärare på Bibliotekshögskolan i Borås.

Förväntningar på nya jobbet: Att få vara en del av utvecklingen på ett av Sveriges mest spännande bibliotek. Chalmers bibliotek ligger i framkant på väldigt många områden.

Det gör jag en ledig dag: Tar det lugnt och läser böcker. Jag gillar deckare och romaner, egentligen allt utom science fiction. Jag vill gärna ha lite igenkänningsfaktor i det jag läser.

Favoritplats i Göteborg: Amundön. Den ligger långt ut i kustbandet med en fri horisont. Och klippor är alltid klippor.

Boken om mig skulle heta: ”Oj”. Det var en överrumplande fråga.

Mitt bästa minne från sommaren 2016 (hittills): Sjöresan ut till Artipelag. Det är ett relativt nytt konstmuseum, som invigdes 2012, som kör lite samma stil som Louisiana. Det ligger på Värmdö, dit man kan ta en båt från Nybrokajen.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Greta Garbo. Hon har stor integritet.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: Eld. En tändare. Kniv och fisknät hade inte heller varit dumt. Amundön är i och för sig öde, och dit tar jag med fika.

Om jag fick lyssna på en låt för resten av mitt liv: Perfect day av Lou Reed. När han dog grät man nästan.

/Sofia Andersson

User Research – Hur lär du känna hela världen?

blogg3

PULS. Stressig Manhattan-morgon i maj 2016.

KRÖNIKA: En grön glob. Den möter mig i receptionen. Det är Spotify-loggan – en del av min vardag. Den har en plats i smartphonen och datorn, i jobbet och privat. På festen, resan och på den ljumna promenaden tidigare under morgonen. Den är det sista jag ser innan jag somnar, det första jag ser när jag vaknar. Ja, jag ska inte förneka att vi har en speciell relation.

Så, hur utformar man en produkt som väcker dessa känslor hos användaren? Genom ordentlig User research, säger Spotifys Sara Belt. Tre guldtips är: ställ öppna frågor, låt intervjuoffret visa istället för att beskriva samt repetera vad den säger för att undvika missförstånd.

Det är första dagen på UX-konferensen 99U. Under tre dagar möts hungriga deltagare för att mingla, nätverka och ta del av föreläsningar och workshops.

blogg2

BETEENDEN. UX-workshop på Spotifys kontor i New York under konferensen 99U.

Vi är omgivna av musik. I det öppna kontorslandskapet täcker stora canvastavlor väggarna. John Coltrane, Elvis Presley, The Beatles. Ett trettiotal människor sitter utplacerade. Någon är djupt försjunken framför datorn, en annan videosamtalar på Skype.

På Spotify jobbar alla, i grund och botten, för ett enda syfte: att göra världsmusiken lättillgänglig. De vägleder oss till nya låtar och artister som berör, nya konserter att förlora oss på och de kämpar för att forma funktionerna efter varje användare.

Spotifys användare är vi. I alla åldrar, som bor på alla platser och jobbar på alla arbetsplatser. Att komma åt oss är en utmaning, men ett behov har vi alla gemensamt: att känna oss sedda.

Gillar du det här? Då gillar du säkert det här också!

Det kan slå fel. En bekant jämförde ”Veckans tips”-funktionen med en taskig kompis i en klädaffär. Denne håller upp plagg efter plagg, det ena märkligare än det andra, och säger ”det här borde du gilla med tanke på vad du har på dig!”.

Trots de smärre identitetskriserna denna funktion kan leda till, finns också de gånger den träffar mitt i prick. Användaren känner sig omhändertagen. Det är ”bara” en digital tjänst men den inger känslan av att någon plockat ut detta just för mig. Relationen går från formell till informell. Även om kompisen är taskig, så är den i alla fall värd att kallas för kompis. Och det är väl om något ett bevis på att produktägaren har lyckats.

/Sofia Andersson

blogg4

ANDNINGSPAUS. Bushwick Inlet Park med utsikt mot Manhattan.

Sju snabba till två nya

valkommen1

Chalmers biblioteks senaste tillskott, Jonas Jaconelli och Siska Humlesjö.

Siska Humlesjö

Mitt senaste jobb: Systembibliotekarie på Göteborgs stadsbibliotek.

Förväntningar på nya jobbet: Jag vill bli utmanad, göra nya och lära mig nya saker. Gå på tunn is. Det finns en helt annan teknisk kompetens här än på folkbibliotek, som gör att det ställs högre krav på vad jag ska kunna. Jag vill jobba med folk som har höga förväntningar på tekniska lösningar.

Det gör jag en ledig dag: Jag är aldrig ledig eftersom jag har småbarn, utan är mest en slags övervakare som ser till att hon inte slår ihjäl sig på olika saker. Jag försöker läsa en bok när hon sover.

Favoritplats i Göteborg: Jag är alltid på Hisingen. Där finns en härlig småstadskänsla. Jag kan gå runt i Adidas-byxor utan att någon bryr sig och träffar på folk jag känner. Det är mer avslappnat än jag upplever att det är i stan.

Boken om mig skulle heta: ”400 sidor ointressant handling”. Det finns alltid en massa personer med mer intressanta livsöden än en själv. Jag behöver inte ta en massa plats.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Jag tror att det skulle behövas ett enormt dragplåster, för att det är en jätteointressant film, så jag skulle förorda Vin Diesel. Han skulle ge den lite action.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: En läsplatta fylld med böcker. Jag skulle frivilligt anmäla mig till att åka. Det hade varit jättehärligt.

 

Jonas Jaconelli

Mitt senaste jobb: Jag är konsult och jobbar på Softhouse. Där är jag anställd som agil coach och förändringsledare.

Förväntningar på nya jobbet: Att träffa massa nya människor och hjälpa individer med deras egen kreativitet. Jag vill hjälpa biblioteket att jobba agilt. Där har jag min spetskompetens.

Det gör jag en ledig dag: Försöker desperat hitta lugnet i nuet, vilket är svårt med barn. Jag försöker träna och mediterar en hel del. Ibland kör jag ett meditationsprogram på bussresan som tar 20 minuter.

Favoritplats i Göteborg: Just nu hemma i Torslanda. Jag köpte hus för tre år sedan och det är avslappnande att vara hemma.

Boken om mig skulle heta: ”Ensamvargen leder flocken”. När jag var yngre var jag ensamvarg men idag jobbar jag mycket med människor. Mycket har ändrat sig.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: I dag får jag nästan panik av att vara ensam, så kanske någon att umgås med. Eller en rubiks kub som hade sysselsatt mig.

Om jag fick lyssna på en låt för resten av mitt liv skulle det vara: Eternal Flame med Bangles. Jag sjunger jättedåligt men efter min svensexa vet alla att jag i alla fall kan en låt…

/Sofia Andersson

Back to basics – en urvattnad kliché?

KRÖNIKA: ”The future of web design is printed” säger hon på italiensk engelska. The future is alltså the past, tänker jag. Chiara Alliotta står på scen under pampiga valv i Amsterdam. Hon är en färgklick, både till det yttre och inre. Alliotta tar ungefär tusen åskådare i hand och leder oss genom en föreläsning om typografins värde. ”Om ni förlorar er, go back to the basics”.

AMS4

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN. Chiara Alliotta om isotype, det universella ikonspråket från -36.

Back to basics. Jag smakar på uttrycket. Det har rostat, passerat sitt bäst före-datum. Jag googlar. För vad betyder det – egentligen? Bland sökträffarna finns ett album av Christina Aguilera, familjeterapi och välgörande, lyxig hudvårdsbehandling med ekologiska produkter. Bland bilderna finns en flod av citat i snirkliga bokstäver. Keep calm and get back to basics. Uttrycket signalerar en tröst till den som gått vilse. Att det går att hitta hem. Att det finns ett hem. När du hittar tillbaka är alla misstag du gjort på vägen förlåtna och du får börja om. En ny kula väntar på att rulla.

Ikonspråket isotype uppfanns av Otto Neurath och Gerd Arntz år 1936. Fyratusen symboler togs fram för att på ett effektivt sätt förmedla statistik inom industri, demografi, politik och ekonomi. Ikonerna var inte menade att ersätta orden men att komplettera texten. Grundidén, the basics, var att bygga broar mellan olika språk – att skapa ett universellt språk.

Jag funderar. I vardagen är back to the basics en rutin. Vi tappar bort oss själva med vilje, för att sedan återgå till det varaktiga. Vi omfamnar vardagslunket efter helgen, våra närmsta efter tid med bekantskaper, det bestående efter det tillfälliga. Och ja, det är ett privilegium att få ha en sfär med the basics. Alla individer, som har denna förmån, har sina sätt att hitta hem. Mitt är följande: lyssna på 2 steg från paradise, baka en chokladkaka och ringa mina bästa vänner. Efter några timmar av detta rehab-beteende är jag mig själv igen. Mitt inre har runnit ut till kanterna. Precis som kakan.

Så, lyckades Alliotta blåsa liv i den urvattnade frasen back to basics? I ett allt spretigare webblandskap, där informationen tar nya, desperata vägar för att picka på vår uppmärksamhet, är det viktigt att stå stadigt. Utmaningen ligger i att hitta balansen. Att kunna utvecklas men samtidigt inse det värdefulla i, och behålla, det grundläggande. Att skapa en webb som har det enkla och det svåra. Det gamla och det nya. Att vara bakåt- och framåtsträvande på samma gång. Att addera framtiden till the basics.

/Sofia Andersson

ams3

FRAMTIDEN. Awwwards är en årlig konferens om webbdesign. Den ägde rum i Amsterdam 27 – 29 januari 2016.

BLOGGSERIE PLUGGTEKNIK: DEL 3 – ATT PLUGGA OCH LEVA – ”Vi måste tillåta oss att njuta”

shutterstock_214858906mindre

Skola, jobb, fritid. Vänner och familj. Träna, chilla, ha kul, ha tråkigt. Att lösa livspusslet är en utmaning för många under studietiden. Hur gör man? Lösningarna är lika många som antalet studenter på Chalmers. Kårordföranden Veronika Aspvalls teknik är att fylla schemat till bredden.

Veronika Aspvall, 24, öppnar dörrarna till Huvudbiblioteket på exakt utsatt tid. I ena handen har hon telefonen, i andra väskan. Hon säger hejdå till sin vän i luren, tar mig i hand och av sig jackan. På den gråmelerade hoodtröjan står AVANCEZ i versaler.

Tills förra året pluggade Veronika Aspvall Maskinteknik. Det kombinerade hon med extrajobb i en skola, distansrelationen med sin pojkvän samt engagemanget i Kåren, som tog upp ett par luncher och arrangemang i veckan. Tio Kåren-timmar i veckan är ett ”normalt engagemang”, enligt Veronika.

Har engagemanget gått ut över studierna?

– Nej, det har inte avgjort om jag klarat kurserna eller inte. Självklart har det tagit tid men jag har lärt mig saker jag tycker är viktigare än till exempel tillverkningsteknik, säger hon.

Vadå?

– Om projektledning, till exempel budgetering. Det är både roligt och lärorikt. Jag har också fått träffa många nya människor och kompisar. Jag tycker om att arrangera saker och se hur glada andra blir.

Veronika Aspvall har lärt sig vara effektiv när hon väl pluggar. Det gör att hon med gott samvete kan lägga resterande tid på annat.

– Jag har hittat de sätten jag pluggar bäst på. Generellt är man nog lite låst, tänker att det är betyget som räknas, men det många företag lockas av är att jag är driven och gjort saker på min fritid, säger hon och resonerar kring sina prioriteringar i bollandet av livets alla pusselbitar:

– Jag skulle aldrig låta någonting gå ut över min relation. Det visste jag från början. Sedan träffar jag ofta kompisarna i engagemangen. Min familj bor inte här. Att träna har jag lärt mig att prioritera. Det blev lättare när Fysiken öppnade på Lindholmen. Och matlagningen… min pojkvän är bra på det där.

 

Veronika1

”Det är tråkigt att sitta hemma och kolla på tv varje kväll. Jag får energi av att göra saker, inte av att sitta hemma och dega. Sen är jag väldigt effektiv när jag väl pluggar” säger Veronika Aspvall, ordförande i Chalmers studentkår.

FAKTA: Veronika Aspvall
Född: 1991
Bor: Masthugget, Göteborg
Gör: Kårordförande på heltid. Har pluggat Maskinteknik på Chalmers i tre år.
Det ångrar jag med min studietid: Att till exempel skriva anteckningar i början, som alla andra gjorde, gav mig ingenting utan jag ville egentligen bara lyssna. Ett tips är att hitta din egen teknik och inte göra som alla andra.
Det är jag glad över med min studietid: Det jag fått från Kåren. Att ha någonting du gillar vid sidan av ger mycket energi. Man får perspektiv på saker. Om man bara studerar och studerar, lyfter man aldrig blicken och funderar på ”varför ska jag kunna det här?”. En av styrkorna med Chalmers utbildningar, som jag känt av, är också att man blir duktig på problemlösning.

 

Det viktiga med att koppla bort plugget emellanåt är ett återkommande tema i handböcker om studieteknik. Att fylla fritiden till bredden med aktiviteter funkar för Veronika Aspvall, men hur hittar du din egen balans? Eva Lindhult, företagssköterska, håller föreläsningar under tema ”Livsstil” vid Akademihälsan. Där får du tips om hur du formar hälsosamma vanor.

– Studietiden är en period med mycket fest. Man är ung och har kul, innan allvaret börjar så att säga. Det är en tid då man både ska ha kul och tänka på sin hälsa, så att det inte går för långt. Vissa lyckas ju aldrig komma ur feststämningen, säger Eva Lindhult och ser tillbaka på sin egen studietid för en massa år sedan:

– Dagens värld är annorlunda med datorer, mejl och telefon som plingar hela tiden. Det är en otrolig skillnad. Förr hade man mer lugn och ro mellan varven, säger hon.

 

Veronika2

Veronika3

 

 

På Akademihälsan får hon ta emot samtal och kontaktformulär från mer eller mindre förtvivlade studenter. Någon kommer från gymnasiet, har nyss flyttat hemifrån och försöker bolla studierna med allt hen nu förväntas fixa själv; laga mat, tvätta, städa. Några andra kombinerar familjelivet med studierna och märker att det krävs så mycket mer än vad de trodde. Föreläsningarna har lockat allt från ”datanördar” som knappt ser dagsljus till högpresterande studenter, ofta tjejer, som äter för lite och tränar för mycket.

– Fokus får inte hamna fel. Vissa lever för hälsosamt och det är inte heller bra. Vi måste både kunna njuta och leva. Om man upplever press får man hemskt gärna ringa oss och be om råd, säger Eva Lindhult och fortsätter:

– Vi når tyvärr inte alla vi vill nå. Vissa är i en ond cirkel och vet inte var de ska börja. De orkar inte med ytterligare ett krav. Men om man kan komma på en enda sak som skulle göra livet mer hälsosamt är man en bit på vägen. Det kan handla om att äta rätt, lägga sig i tid eller röra på sig.

 

Att veta när gränsen är nådd för vad man klarar av kan vara svårt att avgöra. Veronika Aspvall pratar om de små tendenserna.

– Man kanske blir tröttare eller slutar att höra av sig till familjen. Jag är en sån som kör på, säger hon.

– Är man som jag, är det bra att ha en kompis som vågar säga ”Är det inte lite mycket nu? Du har känts stressad”. Vi är generellt rädda för att säga till. Det är svårt att säga ”hallå, nu har du inte tid för mig” men det kan vara nyttigt.

 

Fotnot: Akademihälsan erbjuder föreläsningar på olika teman, som anställda på Chalmers eller Göteborgs universitet kan beställa. På livsstilsföreläsningen får studenterna tips om hur de kan förändra sina vanor så att de orkar både plugga och leva. Föreläsningen är en till två timmar lång och hålls av Akademihälsans sjuksköterska och psykolog. Innehåll är fysisk aktivitet/kost/alkohol/tobak/sömn/stress.

/Sofia Andersson

FEM SNABBA TILL TVÅ NYA

PEochElla

Varmt välkomna till Chalmers bibliotek, Eleonor och Per-Eric!

 

Eleonor Möller är ny bibliotekarie på avdelningen Mediaförsörjning.

Mitt senaste jobb: Timvikarie på skol- och folkbibliotek i Ale kommun.

Förväntningar på nya jobbet: Jag hoppas att det blir spännande och inspirerande, att jag kan ta vara på mina styrkor, utvecklas och bidra till en positiv riktning för verksamheten.

Det gör jag en ledig dag: Jag går upp alldeles för tidigt, dricker för mycket kaffe, promenerar, lagar mat och umgås. Jag kollar också genom Hemnet efter hus. Det är för att inspireras och drömma, snarare än något konkret.

Boken om mig skulle heta: Jag gillar Jan Stenmark mycket. Han hade en formulering till en bild som lät ”Livet är till för att levas. Och dös på slutet”. Det hade varit en bra titel.

En personlig jultradition jag alltid kommer att hålla fast vid: Jag har ingen direkt. Jag kommer från en stor familj och det är svårt att lösa så att alla kan komma. Så ibland ringer jag runt och skäller ut de som inte kommer. Men det låter ju inte som en så rolig tradition.

 

Per-Eric Thörnström ska jobba med rankningsfrågor med fokus på publicering och citering.

Mitt senaste jobb: Samordnare av planeringsarbete på Chalmers, ledningsstöd inom olika verksamheter (främst ekonomi) och så har jag även jobbat med DI-projektet.

Förväntningar på nya jobbet: Det känns skoj att komma till biblioteket, som jag känner är en positiv miljö. Det ska bli spännande att ägna tid åt de här viktiga frågorna, som jag nosat på innan.

Om jag fick en önskan i år: Det känns futtigt att önska sig ting. Jag vill ha mer humanism i världen. Vi ser så mycket fruktansvärt i dag, mycket missunnsamhet och rädsla. Läget är hemskt. Då kommer julen med en bismak. Inte gemenskapen – den känns jättebra – men den andra biten.

Det gör jag en ledig dag: Om jag får välja, och inte har en massa måsten med prioritet, seglar jag. Jag har några jollar och familjen har en stor segelbåt. Vi har mest varit längs västkusten men också så långt bort som i Holland.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: Jag tänker ju ”vad är det godaste jag vet” och svaret på det är räkor och skaldjur, men att äta det för resten av livet vore vedervärdigt. Om jag tänker näringsmässigt svarar jag sojabönor. Men hur roligt är det?

/Sofia Andersson

BLOGGSERIE PLUGGTEKNIK: DEL 2 – STRUKTUR OCH UPPLÄGG – ”Att plugga är som att gå på gym”

shutterstock_272358746

Att plugga och att gå till gymet fungerar på samma sätt. Det menar före detta chalmeristen och Mensa-ordföranden Björn Liljeqvist. Nu lär han dig att plugga smart.

Björn Liljeqvist ställer sig på stolen framför tavlan. Har har en slumpmässigt vald kursbok uppslagen på handflatan framför sig. ”Översikt” artikulerar han och går vidare, pekar på sina prydligt ritade boxar på griffeltavlan. ”Struktur”. Han plockar upp tavelsudden och låter den balansera på kanten ovanför tavlan. ”Porositet”. Och så fortsätter han, går vidare upp för trappstegen i den biosalongs-liknande lokalen. Längs med väggarna blåser Björn Liljeqvist liv i kursbokens alla kapitel. Värme, Fukt, Hållfasthet. Han rotar i papperskorgen, plockar upp en kaffekopp. ”Koppar”. Keramik, Trä, Gummi.

– När ni går härifrån ska ni kunna rabbla alla kapitel i den här boken, säger han.

 

Studieteknik är temat för föreläsningen. Den utgår delvis från föreläsarens bok ”Plugga smart och lär dig mer!”. Björn Liljeqvists verksamhet BrainGain drogs igång då han jobbade som lärare på Chalmers, där han själv hade pluggat tidigare.

– Jag var en av de som hade haft det lätt för mig på gymnasiet och inte visste hur man pluggade på riktigt, säger han i pausen.

När studenterna satt sig vid bänkarna pratar Björn Liljeqvist om de tre viktiga faserna; före, under och efter. Han betonar det viktiga i att skaffa sig en överblick av jobbet innan det påbörjas och plockar citat ur kinesisk filosofi: ”Gör det stora medan det är litet. Ty allt svårt i världen är i sin begynnelse lätt och allt stort i världen är i sin begynnelse litet.”

Under pluggandet bör du plantera cliffhangers, det vill säga sluta när det fortfarande är roligt, vilket därmed gör det lättare att plocka upp bollen nästa gång. Björn Liljeqvist tipsar om att ställa frågor, vara aktiv under tiden, om att associera och använda fantasin. Ett konkret tips är en så enkel sak som att följa texten du läser med en penna.

– Våra ögon är gjorda för att stå på savannen, vara i naturen, titta omkring oss. När vi slappnar av hamnar blicken i horisonten. Dra därför pennan under orden du läser, säger han.

 

FAKTA Björn Liljeqvist
Gör: Driver firman BrainGain, som han jobbar heltid med sedan 2012. I den erbjuds kurser och föredrag på hur vi förstår, tillvaratar och effektiviserar den mänskliga kapaciteten när det kommer till lärandesituationer, idéskapande och problemlösning.
Bakgrund: Var mellan 2007 och 2011 ordförande för Mensa Sverige och sitter numera i Mensa Internationals verkställande utskott. Björn är civilingenjör och kombinerade under flera år föreläsandet med konsultuppdrag. Hans bok ”Plugga smart och lär dig mer!” har sålts i 18 000 exemplar.

BjornLiljeqvist1

GÖR ABSTRAKT KONKRET. ”Platsminnet är ett av de starkaste vi har” säger Björn Liljeqvist.

JohannesKjellberg1

STUDERA KONCENTRERAT. ”Jag försöker alltid skilja mellan plugg och fritid. När jag väl kommer hem är jag fri” säger Johannes Kjellberg.

Det viktiga med återhämtning och repetition blir tydligt i Björn Liljeqvists återkommande jämförelser med gymet. Träning, mat och vila är en procedur som även bör appliceras på pluggandet.

– Vad händer om jag tränar två timmar men sen går hem och lägger mig utan att äta? Jag får inga muskler, säger han.

– Att plugga är som att gå på gym. När du känner motstånd gör övningen nytta. Men gå inte direkt på djupläsning. Man måste smickra in sig innan man pratar allvar.

Måste man offra sitt privatliv för att kunna ”plugga smart”?

– Bra studieresultat kräver inte att man blir en ensam stackare som inte har några vänner. Om man tittar på vilka som är de bästa studenterna när det kommer till resultat, så är det de som även lever ett socialt liv och har en balans i sin tillvaro.

JohannesKjellberg2

LETAR NYA STÄLLEN. ”Att ha ett nytt pluggställe varje läsperiod är ett knep jag har. Jag tror på det här med olika miljöer, det får en att tänka på ett nytt sätt. Jag laddar varje ställe med energier. Det kan sätta sig saker i väggarna som inte alltid är positivt. När jag börjar en ny kurs behöver jag ny energi” säger Johannes Kjellberg.

FAKTA Johannes Kjellberg
Född: 1993.
Pluggar: Teknisk Design.
Bästa pluggstället: Just nu är det biblioteket.
Bästa pluggmusiken: Något instrumentalt. Poddar på väg från skolan för att varva ner. Värvet är en mysig pod.
Bästa snackset: Turkisk peppar och en kopp kaffe.

 

Teknisk Design-studenten Johannes Kjellberg, 22, har satt sig längst in i biblioteket. Ovanför hänger en av huvudbibliotekets karakteristiska klotformade lampor. Han minns Björn Liljeqvists föreläsning från förra året.

– Han hade en idé om förberedelser, att kolla genom kursboken innan och vänja sig vid de nya uttrycken. Tänka ”jag behöver inte kunna detta nu, men kommer att kunna det sen”. När man väl hör uttrycken senare är det inte en chock på samma sätt. Man angriper kunskapen ur en annan vinkel, säger Johannes Kjellberg som gjort före-arbetet till en rutin.

I den ingår att kolla upp vilka böcker som behövs, se till att block och pennor finns och läsa genom informationen på kurshemsidan.

– Det är lite sjukt att det hjälper så mycket. Hjärnan reagerar på ett speciellt sätt när man har sett saker innan, säger han.

 

Björn Liljeqvist har vandrat klart genom föreläsningssalen, blåst liv i alla kapitel genom att plantera titlarna på platser. Nu står han framför det 50-tal studenter som törstar efter hans studieknep. Han pekar på ett ställe i taget och likt en ramsa, som vi kunnat sedan födseln, rabblar vi i kör: översikt, struktur, porositet, värme, fukt, hållfasthet, beständighet, volym, egenskaper, betong, lättbetong, metallurgi, stål, aluminium, koppar, keramik, trä, gummi, plast, murbruk, ytbehandling, lim, fog.

/Sofia Andersson

 

Fotnot: Chalmers erbjuder workshops i just studieteknik, för den som går år 1 och 2 på grundprogrammen eller tekniskt basår. Där arbetar du aktivt med olika tekniker, diskuterar med andra och reflekterar över vad som fungerar för dig. Workshopen är uppdelad i två pass och utgår bland annat från Björn Liljeqvists föreläsningar. Del 1 äger rum måndagen den 23 november klockan 16.15 till 18.15 och del 2 den 7 december samma tid. Anmälan sker senast torsdagen den 19 november på studieteknik.aos@chalmers.se.

Biblioteksmiljön förändras – fem frågor till Jenny Kihlberg

Jenny1

Simon Nilsson, Jenny Kihlberg och Marie Wenander.

Huvudbiblioteket bygger en ny entré – något du säkert märkt om du gått förbi de senaste veckorna. Men på insidan är ett helt annat projekt igång. Ett projekt som ska ge biblioteket så bra miljöer som möjligt för alla som vill plugga, fika, läsa, eller bara umgås. Den som leder projektet är Jenny Kihlberg.

Berätta om projektet!
– Vi ser att studenterna har behov av mer varierade miljöer – både där man kan grupparbeta och studera koncentrerat och enskilt. Men vi vill också skapa mer inspirerande lärmiljöer i biblioteket. Vi gör en stor användarundersökning där vi intervjuar studenter, forskare, internationella studenter, doktorander och många fler. Allt för att få en så bra bild av vad biblioteksbesökarna vill ha som möjligt.

Vad har ni för galna idéer?
– Inslag av vatten, växtväggar och akvarium. Grupprum inredda efter olika chalmersspex. Allt kan hända!

Vad händer efter att ni fått in idéerna?
– Vi ska skapa ett dokument för hur biblioteket skall utvecklas de kommande åren, så att de på bästa sätt kan stödja studenternas behov och önskemål. Dessutom ska vi stämma av med tillgänglighetssamordnarna på Chalmers för att få det perfekt.

Vad gör ni just nu?
– Nu ska vi ut och prata med studenterna och få så mycket respons som möjligt. Vi gör djupintervjuer, diskuterar med studenter i biblioteket och pratar med forskare och doktorander ute på campus.

Vill ni ha tag på fler studenter?
– Har man idéer får man gärna mejla oss på userservices.lib@chalmers.se

SimonNilsson3

Marie Wenander och Jenny Kihlberg intervjuar Studentkårens ordförande Simon Nilsson.

SimonNilsson5

Team Användarservice och Lärmiljöer förbereder förändringen av bibliotekets fysiska miljöer.

Text: Pontus Kjellberg
Foto: Sofia Andersson

BLOGGSERIE PLUGGTEKNIK: Del 1 – Prestationsångest – ”Vara medelmåttig i skolan eller bli inlagd på psyket?”

shutterstock_225404101

När toppstudenten Louise Johansson började på Chalmers fick hon en chock. Hjälpen fann hon i att 1, kugga en tenta och 2, kunna fly till stallet.

– Det finns inga snabba knep. Att lära sig hantera stress är en process, säger Emma Ekdala, psykolog och kursledare i Stresshantering på Akademihälsan.

I ett blogginlägg skriver Chalmersstudenten Louise Johansson, 23, allt hon behöver göra under en helt vanlig dag. Inlägget är taggat med orden ångest, överarbeta, betyg, krav, prestera, viktigt och Chalmers. Rubriken lyder ”Vara medelmåttig i skolan eller bli inlagd på psyket?”.

– Om jag hade velat ha högsta betyg i allt hade jag behövt lägga all min tid på plugget. Jag hade inte haft kvar mina vänner eller min häst och inte kunnat vara med på fester. Jag hade tagit bort all livskvalitet. Är det värt det? Nej. Jag vill hellre ha ett liv, säger Louise Johansson.

 

Bibliotekscaféet fylls på med lunchhungriga studenter. De köar för prisvärda matlådor med famnarna fulla av bärbara datorer och kurslitteratur.

Louise Johansson sitter vid ett av borden och minns sin tid i grundskolan, då hon aldrig behövde anstränga sig särskilt mycket för att nå de högsta resultaten. Att börja på Chalmers var en smärre chock.

– Det var första gången jag var tvungen att plugga på riktigt. Jag blev osäker på om jag hade valt rätt för att det var så mycket svårare, säger hon och minns den påfrestande terminen i tvåan.

– Vi läste två tuffa kurser på varandra och jag pluggade som en idiot för att klara tentan. Vi var flera i klassen som tyckte att man inte återhämtade sig på länge efter det. Då insåg jag att det inte går att satsa på högre betyg.

 

Louise Johansson fick panikkänslor av tanken på att kugga en tenta, trots lugnande röster om hur ovanligt det är att gå ut Chalmers med alla tentor godkända. När hennes häst sedan skadade sig och besöken på djursjukhuset duggade tätt, bestämde hon sig för att bara plugga till en av de två tentorna hon hade framför sig.

– Om man har hög prestationsångest kan det vara bra att kugga för att inse att det inte är hela världen. Det värsta som händer är att du får göra om den, att du får skippa påsklovet eller får ett kortare sommarlov. Ingen ser ner på dig, ingen tycker att du är dålig och företaget som du vill jobba för kommer inte att ha med det i beräkningen när de anställer dig. Alla vet att Chalmers är en tuff utbildning.

 

FAKTA: LOUISE JOHANSSON

Pluggar: Femte terminen och därmed sista året på Väg och Vatten.
Född: 1992.
Bästa pluggstället: Nedervåningen på Huvudbiblioteket eller Bulten. Jag tycker om att sitta vid ett fönster.
Bästa pluggmusiken: Någonting jag hört innan, så jag slipper fokusera på vad de sjunger.
Bästa snackset: Lösgodis.
Gör för att stressa ned: Går till stallet, åker hem till föräldrarna på middag, springer eller går till gymet.

louise1

SNART EXAMEN. Louise Johansson, 23, pluggar sitt sista år på Väg och Vatten.

louise2

ANDRA KVALITETER. ”Ibland hör man att få arbetsgivare kollar på betygen och att de kan se toppbetyg som en nackdel, för då har personen kanske inte den sociala biten” säger Louise Johansson.

 

Akademihälsan är studenthälsovård och ett stöd för den som läser vid Chalmers och Göteborgs Universitet. De arbetar för att studenter ska få en så bra studiemiljö som möjligt och erbjuder vägledning samt kurser. Emma Ekdala, psykolog och kursledare i Stresshantering, möter varje dag studenter som upplever ohanterbar press.

– Många känner att de måste ligga på topp hela tiden. Man har en orealistisk bild av sin förmåga att klara av saker, målar upp ett katastrofscenario och går händelser i förväg. De tänker ”om jag misslyckas på tentan kommer jag inte få mina poäng, då får jag ingen examen, inget jobb, blir av med lägenheten”, säger Emma Ekdala.

Vad ska man göra då?

– Det finns inga snabba knep. Att lära sig hantera sin stress är en process. Ett första steg är att bli medveten om sina egna tankar och föreställningar. Det är svårt att ta bort känslor. Det som är lättare är att påverka vad vi gör. Fråga sig själv: när blir jag stressad och vad får jag lust att göra då?

 

Ett exempel är studenten X som fick god kritik efter sina prestationer och som varje gång försökte bräcka sig själv. Hen fick öva på att gå hem i tid. Det väckte inledningsvis ångest men så småningom försvann den. Samma person fick prova att bjuda hem folk på middag utan att städa lägenheten.

– Ingen kan göra allt perfekt. Det är bra att ha med sig detta från studierna, så att man inte fortsätter ett destruktivt beteende, säger Emma Ekdala.

I kursen Stresshantering möts deltagarna tre gånger under en termin. De kombinerar föreläsningar med diskussioner, där studenterna får dela med sig av personliga erfarenheter och hitta stöd i varandra. Under kursens gång får de reflektera kring sin egen situation under en vecka och kartlägga faktorer, tankar och händelser.

Föreläsningarna handlar bland annat om vad som egentligen händer biologiskt i pressade situationer. Emma Ekdala pratar om hjärnans känslocentrum amygdala, som kickar i gång när vi upplever stress.

– Kroppen förbereder sig för flykt och vi reagerar instinktivt och känslostyrt. Stressen stjälper snarare än hjälper, säger hon och pratar vidare om hjärnans två olika lägen, som måste vara i balans:

– Ett är det aktiva läget, som uppstår när vi engagerar oss. Sen har vi viloläget, då vi slappar, chillar och reparerar hjärnan. Vi behöver båda för att må bra och vi behöver skifta ofta. Belasta, vila, belasta, vila.

Hur ofta då?

– Ta kontinuerliga pauser under dagen. Vi kan inte fokusera mer än 45 minuter, en timme. Dagsvila och byte av aktivitet är också viktigt, säger Emma Ekdala.

 

Louise Johansson kommer direkt från en handledarträff, då hon är mitt uppe i skrivandet av sitt ex-jobb. Trots de många ”måstena” i sin kalender, poängterar hon det viktiga med att skaffa sig en frizon – ett sätt att komma bort från böckerna och bryta mönstret.

– Ibland när jag känner mig omotiverad hjälper det inte bara att kolla på tv. Man måste gå ut, vara någonstans där man inte ser böckerna i ögonvrån. Folk brukar fråga hur jag hinner med allt men jag svarar att jag aldrig hade kunnat plugga utan häst, säger Louise Johansson.

/Sofia Andersson

FEM SNABBA TILL TVÅ NYA

krisochpet

Varmt välkomna till Chalmers bibliotek, Kristoffer och Petra!


Kristoffer Karlsson, bibliotekarie team Forskarstöd

Mitt senaste jobb: Vice ordförande på Studentkåren i Borås.

Förväntningar på nya jobbet: Att jag ska utvecklas, både i mig själv och få möjlighet att utveckla verksamheten. Jag vill tillskansa mig ett gäng nya kompetenser och färdigheter.

Favoritplats i Göteborg: Science fiction-bokhandeln. Det är en av få platser i Göteborg som jag känner att jag bannemig vill åka till, när jag väl är här.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: Antingen en båt eller en kompis. En kompis är bra nödproviant om det skulle bli problem. Då skulle det bli någon som både ger intellektuellt utbyte och som håller sig färsk länge.

Boken om mig skulle heta: ”Intelligensens barmhärtige riddare”. Jag vaknade en gång från en lång dröm och kom ihåg just det citatet.


Petra Magnusson, bibliotekarie på avdelningen Mediaförsörjning

Senaste jobb: Jag jobbade ett halvår på högskolebiblioteket i Skövde och innan dess på Humanisten i åtta månader.

Favoritplats i Göteborg: Det är lite tillfällena som gör platserna. Jag gillar Göteborg som helhet. Man kan sätta sig på spårvagnen och åka runt för att titta på stan, på ett berg vid Kvibergs kyrkogård eller gå på någon spelning på Way out West eller Truckstop.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: Robinson-Leif.

Det gör jag en ledig dag: Spelar tv-spel, kollar på skräckfilm, läser böcker, umgås med mina två katter, hänger med kompisar och spelar cello.

Om jag bara fick äta en sak för resten av mitt liv skulle det vara: Hamburgaren från restaurang 2112. Deras tryffelmajonnäs… jag kan gråta för att den är så god.

/Sofia Andersson

Inga fler inlägg.