Skola, jobb, fritid. Vänner och familj. Träna, chilla, ha kul, ha tråkigt. Att lösa livspusslet är en utmaning för många under studietiden. Hur gör man? Lösningarna är lika många som antalet studenter på Chalmers. Kårordföranden Veronika Aspvalls teknik är att fylla schemat till bredden.

Veronika Aspvall, 24, öppnar dörrarna till Huvudbiblioteket på exakt utsatt tid. I ena handen har hon telefonen, i andra väskan. Hon säger hejdå till sin vän i luren, tar mig i hand och av sig jackan. På den gråmelerade hoodtröjan står AVANCEZ i versaler.

Tills förra året pluggade Veronika Aspvall Maskinteknik. Det kombinerade hon med extrajobb i en skola, distansrelationen med sin pojkvän samt engagemanget i Kåren, som tog upp ett par luncher och arrangemang i veckan. Tio Kåren-timmar i veckan är ett ”normalt engagemang”, enligt Veronika.

Har engagemanget gått ut över studierna?

– Nej, det har inte avgjort om jag klarat kurserna eller inte. Självklart har det tagit tid men jag har lärt mig saker jag tycker är viktigare än till exempel tillverkningsteknik, säger hon.

Vadå?

– Om projektledning, till exempel budgetering. Det är både roligt och lärorikt. Jag har också fått träffa många nya människor och kompisar. Jag tycker om att arrangera saker och se hur glada andra blir.

Veronika Aspvall har lärt sig vara effektiv när hon väl pluggar. Det gör att hon med gott samvete kan lägga resterande tid på annat.

– Jag har hittat de sätten jag pluggar bäst på. Generellt är man nog lite låst, tänker att det är betyget som räknas, men det många företag lockas av är att jag är driven och gjort saker på min fritid, säger hon och resonerar kring sina prioriteringar i bollandet av livets alla pusselbitar:

– Jag skulle aldrig låta någonting gå ut över min relation. Det visste jag från början. Sedan träffar jag ofta kompisarna i engagemangen. Min familj bor inte här. Att träna har jag lärt mig att prioritera. Det blev lättare när Fysiken öppnade på Lindholmen. Och matlagningen… min pojkvän är bra på det där.

 

FAKTA: Veronika Aspvall
Född: 1991
Bor: Masthugget, Göteborg
Gör: Kårordförande på heltid. Har pluggat Maskinteknik på Chalmers i tre år.
Det ångrar jag med min studietid: Att till exempel skriva anteckningar i början, som alla andra gjorde, gav mig ingenting utan jag ville egentligen bara lyssna. Ett tips är att hitta din egen teknik och inte göra som alla andra.
Det är jag glad över med min studietid: Det jag fått från Kåren. Att ha någonting du gillar vid sidan av ger mycket energi. Man får perspektiv på saker. Om man bara studerar och studerar, lyfter man aldrig blicken och funderar på ”varför ska jag kunna det här?”. En av styrkorna med Chalmers utbildningar, som jag känt av, är också att man blir duktig på problemlösning.

 

Det viktiga med att koppla bort plugget emellanåt är ett återkommande tema i handböcker om studieteknik. Att fylla fritiden till bredden med aktiviteter funkar för Veronika Aspvall, men hur hittar du din egen balans? Eva Lindhult, företagssköterska, håller föreläsningar under tema ”Livsstil” vid Akademihälsan. Där får du tips om hur du formar hälsosamma vanor.

– Studietiden är en period med mycket fest. Man är ung och har kul, innan allvaret börjar så att säga. Det är en tid då man både ska ha kul och tänka på sin hälsa, så att det inte går för långt. Vissa lyckas ju aldrig komma ur feststämningen, säger Eva Lindhult och ser tillbaka på sin egen studietid för en massa år sedan:

– Dagens värld är annorlunda med datorer, mejl och telefon som plingar hela tiden. Det är en otrolig skillnad. Förr hade man mer lugn och ro mellan varven, säger hon.

 

 

 

På Akademihälsan får hon ta emot samtal och kontaktformulär från mer eller mindre förtvivlade studenter. Någon kommer från gymnasiet, har nyss flyttat hemifrån och försöker bolla studierna med allt hen nu förväntas fixa själv; laga mat, tvätta, städa. Några andra kombinerar familjelivet med studierna och märker att det krävs så mycket mer än vad de trodde. Föreläsningarna har lockat allt från ”datanördar” som knappt ser dagsljus till högpresterande studenter, ofta tjejer, som äter för lite och tränar för mycket.

– Fokus får inte hamna fel. Vissa lever för hälsosamt och det är inte heller bra. Vi måste både kunna njuta och leva. Om man upplever press får man hemskt gärna ringa oss och be om råd, säger Eva Lindhult och fortsätter:

– Vi når tyvärr inte alla vi vill nå. Vissa är i en ond cirkel och vet inte var de ska börja. De orkar inte med ytterligare ett krav. Men om man kan komma på en enda sak som skulle göra livet mer hälsosamt är man en bit på vägen. Det kan handla om att äta rätt, lägga sig i tid eller röra på sig.

 

Att veta när gränsen är nådd för vad man klarar av kan vara svårt att avgöra. Veronika Aspvall pratar om de små tendenserna.

– Man kanske blir tröttare eller slutar att höra av sig till familjen. Jag är en sån som kör på, säger hon.

– Är man som jag, är det bra att ha en kompis som vågar säga ”Är det inte lite mycket nu? Du har känts stressad”. Vi är generellt rädda för att säga till. Det är svårt att säga ”hallå, nu har du inte tid för mig” men det kan vara nyttigt.

 

Fotnot: Akademihälsan erbjuder föreläsningar på olika teman, som anställda på Chalmers eller Göteborgs universitet kan beställa. På livsstilsföreläsningen får studenterna tips om hur de kan förändra sina vanor så att de orkar både plugga och leva. Föreläsningen är en till två timmar lång och hålls av Akademihälsans sjuksköterska och psykolog. Innehåll är fysisk aktivitet/kost/alkohol/tobak/sömn/stress.

/Sofia Andersson

Att plugga och att gå till gymet fungerar på samma sätt. Det menar före detta chalmeristen och Mensa-ordföranden Björn Liljeqvist. Nu lär han dig att plugga smart.

Björn Liljeqvist ställer sig på stolen framför tavlan. Har har en slumpmässigt vald kursbok uppslagen på handflatan framför sig. ”Översikt” artikulerar han och går vidare, pekar på sina prydligt ritade boxar på griffeltavlan. ”Struktur”. Han plockar upp tavelsudden och låter den balansera på kanten ovanför tavlan. ”Porositet”. Och så fortsätter han, går vidare upp för trappstegen i den biosalongs-liknande lokalen. Längs med väggarna blåser Björn Liljeqvist liv i kursbokens alla kapitel. Värme, Fukt, Hållfasthet. Han rotar i papperskorgen, plockar upp en kaffekopp. ”Koppar”. Keramik, Trä, Gummi.

– När ni går härifrån ska ni kunna rabbla alla kapitel i den här boken, säger han.

 

Studieteknik är temat för föreläsningen. Den utgår delvis från föreläsarens bok ”Plugga smart och lär dig mer!”. Björn Liljeqvists verksamhet BrainGain drogs igång då han jobbade som lärare på Chalmers, där han själv hade pluggat tidigare.

– Jag var en av de som hade haft det lätt för mig på gymnasiet och inte visste hur man pluggade på riktigt, säger han i pausen.

När studenterna satt sig vid bänkarna pratar Björn Liljeqvist om de tre viktiga faserna; före, under och efter. Han betonar det viktiga i att skaffa sig en överblick av jobbet innan det påbörjas och plockar citat ur kinesisk filosofi: ”Gör det stora medan det är litet. Ty allt svårt i världen är i sin begynnelse lätt och allt stort i världen är i sin begynnelse litet.”

Under pluggandet bör du plantera cliffhangers, det vill säga sluta när det fortfarande är roligt, vilket därmed gör det lättare att plocka upp bollen nästa gång. Björn Liljeqvist tipsar om att ställa frågor, vara aktiv under tiden, om att associera och använda fantasin. Ett konkret tips är en så enkel sak som att följa texten du läser med en penna.

– Våra ögon är gjorda för att stå på savannen, vara i naturen, titta omkring oss. När vi slappnar av hamnar blicken i horisonten. Dra därför pennan under orden du läser, säger han.

 

FAKTA Björn Liljeqvist
Gör: Driver firman BrainGain, som han jobbar heltid med sedan 2012. I den erbjuds kurser och föredrag på hur vi förstår, tillvaratar och effektiviserar den mänskliga kapaciteten när det kommer till lärandesituationer, idéskapande och problemlösning.
Bakgrund: Var mellan 2007 och 2011 ordförande för Mensa Sverige och sitter numera i Mensa Internationals verkställande utskott. Björn är civilingenjör och kombinerade under flera år föreläsandet med konsultuppdrag. Hans bok ”Plugga smart och lär dig mer!” har sålts i 18 000 exemplar.

Det viktiga med återhämtning och repetition blir tydligt i Björn Liljeqvists återkommande jämförelser med gymet. Träning, mat och vila är en procedur som även bör appliceras på pluggandet.

– Vad händer om jag tränar två timmar men sen går hem och lägger mig utan att äta? Jag får inga muskler, säger han.

– Att plugga är som att gå på gym. När du känner motstånd gör övningen nytta. Men gå inte direkt på djupläsning. Man måste smickra in sig innan man pratar allvar.

Måste man offra sitt privatliv för att kunna ”plugga smart”?

– Bra studieresultat kräver inte att man blir en ensam stackare som inte har några vänner. Om man tittar på vilka som är de bästa studenterna när det kommer till resultat, så är det de som även lever ett socialt liv och har en balans i sin tillvaro.

FAKTA Johannes Kjellberg
Född: 1993.
Pluggar: Teknisk Design.
Bästa pluggstället: Just nu är det biblioteket.
Bästa pluggmusiken: Något instrumentalt. Poddar på väg från skolan för att varva ner. Värvet är en mysig pod.
Bästa snackset: Turkisk peppar och en kopp kaffe.

 

Teknisk Design-studenten Johannes Kjellberg, 22, har satt sig längst in i biblioteket. Ovanför hänger en av huvudbibliotekets karakteristiska klotformade lampor. Han minns Björn Liljeqvists föreläsning från förra året.

– Han hade en idé om förberedelser, att kolla genom kursboken innan och vänja sig vid de nya uttrycken. Tänka ”jag behöver inte kunna detta nu, men kommer att kunna det sen”. När man väl hör uttrycken senare är det inte en chock på samma sätt. Man angriper kunskapen ur en annan vinkel, säger Johannes Kjellberg som gjort före-arbetet till en rutin.

I den ingår att kolla upp vilka böcker som behövs, se till att block och pennor finns och läsa genom informationen på kurshemsidan.

– Det är lite sjukt att det hjälper så mycket. Hjärnan reagerar på ett speciellt sätt när man har sett saker innan, säger han.

 

Björn Liljeqvist har vandrat klart genom föreläsningssalen, blåst liv i alla kapitel genom att plantera titlarna på platser. Nu står han framför det 50-tal studenter som törstar efter hans studieknep. Han pekar på ett ställe i taget och likt en ramsa, som vi kunnat sedan födseln, rabblar vi i kör: översikt, struktur, porositet, värme, fukt, hållfasthet, beständighet, volym, egenskaper, betong, lättbetong, metallurgi, stål, aluminium, koppar, keramik, trä, gummi, plast, murbruk, ytbehandling, lim, fog.

/Sofia Andersson

 

Fotnot: Chalmers erbjuder workshops i just studieteknik, för den som går år 1 och 2 på grundprogrammen eller tekniskt basår. Där arbetar du aktivt med olika tekniker, diskuterar med andra och reflekterar över vad som fungerar för dig. Workshopen är uppdelad i två pass och utgår bland annat från Björn Liljeqvists föreläsningar. Del 1 äger rum måndagen den 23 november klockan 16.15 till 18.15 och del 2 den 7 december samma tid. Anmälan sker senast torsdagen den 19 november på studieteknik.aos@chalmers.se.

När toppstudenten Louise Johansson började på Chalmers fick hon en chock. Hjälpen fann hon i att 1, kugga en tenta och 2, kunna fly till stallet.

– Det finns inga snabba knep. Att lära sig hantera stress är en process, säger Emma Ekdala, psykolog och kursledare i Stresshantering på Akademihälsan.

I ett blogginlägg skriver Chalmersstudenten Louise Johansson, 23, allt hon behöver göra under en helt vanlig dag. Inlägget är taggat med orden ångest, överarbeta, betyg, krav, prestera, viktigt och Chalmers. Rubriken lyder ”Vara medelmåttig i skolan eller bli inlagd på psyket?”.

– Om jag hade velat ha högsta betyg i allt hade jag behövt lägga all min tid på plugget. Jag hade inte haft kvar mina vänner eller min häst och inte kunnat vara med på fester. Jag hade tagit bort all livskvalitet. Är det värt det? Nej. Jag vill hellre ha ett liv, säger Louise Johansson.

 

Bibliotekscaféet fylls på med lunchhungriga studenter. De köar för prisvärda matlådor med famnarna fulla av bärbara datorer och kurslitteratur.

Louise Johansson sitter vid ett av borden och minns sin tid i grundskolan, då hon aldrig behövde anstränga sig särskilt mycket för att nå de högsta resultaten. Att börja på Chalmers var en smärre chock.

– Det var första gången jag var tvungen att plugga på riktigt. Jag blev osäker på om jag hade valt rätt för att det var så mycket svårare, säger hon och minns den påfrestande terminen i tvåan.

– Vi läste två tuffa kurser på varandra och jag pluggade som en idiot för att klara tentan. Vi var flera i klassen som tyckte att man inte återhämtade sig på länge efter det. Då insåg jag att det inte går att satsa på högre betyg.

 

Louise Johansson fick panikkänslor av tanken på att kugga en tenta, trots lugnande röster om hur ovanligt det är att gå ut Chalmers med alla tentor godkända. När hennes häst sedan skadade sig och besöken på djursjukhuset duggade tätt, bestämde hon sig för att bara plugga till en av de två tentorna hon hade framför sig.

– Om man har hög prestationsångest kan det vara bra att kugga för att inse att det inte är hela världen. Det värsta som händer är att du får göra om den, att du får skippa påsklovet eller får ett kortare sommarlov. Ingen ser ner på dig, ingen tycker att du är dålig och företaget som du vill jobba för kommer inte att ha med det i beräkningen när de anställer dig. Alla vet att Chalmers är en tuff utbildning.

 

FAKTA: LOUISE JOHANSSON

Pluggar: Femte terminen och därmed sista året på Väg och Vatten.
Född: 1992.
Bästa pluggstället: Nedervåningen på Huvudbiblioteket eller Bulten. Jag tycker om att sitta vid ett fönster.
Bästa pluggmusiken: Någonting jag hört innan, så jag slipper fokusera på vad de sjunger.
Bästa snackset: Lösgodis.
Gör för att stressa ned: Går till stallet, åker hem till föräldrarna på middag, springer eller går till gymet.

 

Akademihälsan är studenthälsovård och ett stöd för den som läser vid Chalmers och Göteborgs Universitet. De arbetar för att studenter ska få en så bra studiemiljö som möjligt och erbjuder vägledning samt kurser. Emma Ekdala, psykolog och kursledare i Stresshantering, möter varje dag studenter som upplever ohanterbar press.

– Många känner att de måste ligga på topp hela tiden. Man har en orealistisk bild av sin förmåga att klara av saker, målar upp ett katastrofscenario och går händelser i förväg. De tänker ”om jag misslyckas på tentan kommer jag inte få mina poäng, då får jag ingen examen, inget jobb, blir av med lägenheten”, säger Emma Ekdala.

Vad ska man göra då?

– Det finns inga snabba knep. Att lära sig hantera sin stress är en process. Ett första steg är att bli medveten om sina egna tankar och föreställningar. Det är svårt att ta bort känslor. Det som är lättare är att påverka vad vi gör. Fråga sig själv: när blir jag stressad och vad får jag lust att göra då?

 

Ett exempel är studenten X som fick god kritik efter sina prestationer och som varje gång försökte bräcka sig själv. Hen fick öva på att gå hem i tid. Det väckte inledningsvis ångest men så småningom försvann den. Samma person fick prova att bjuda hem folk på middag utan att städa lägenheten.

– Ingen kan göra allt perfekt. Det är bra att ha med sig detta från studierna, så att man inte fortsätter ett destruktivt beteende, säger Emma Ekdala.

I kursen Stresshantering möts deltagarna tre gånger under en termin. De kombinerar föreläsningar med diskussioner, där studenterna får dela med sig av personliga erfarenheter och hitta stöd i varandra. Under kursens gång får de reflektera kring sin egen situation under en vecka och kartlägga faktorer, tankar och händelser.

Föreläsningarna handlar bland annat om vad som egentligen händer biologiskt i pressade situationer. Emma Ekdala pratar om hjärnans känslocentrum amygdala, som kickar i gång när vi upplever stress.

– Kroppen förbereder sig för flykt och vi reagerar instinktivt och känslostyrt. Stressen stjälper snarare än hjälper, säger hon och pratar vidare om hjärnans två olika lägen, som måste vara i balans:

– Ett är det aktiva läget, som uppstår när vi engagerar oss. Sen har vi viloläget, då vi slappar, chillar och reparerar hjärnan. Vi behöver båda för att må bra och vi behöver skifta ofta. Belasta, vila, belasta, vila.

Hur ofta då?

– Ta kontinuerliga pauser under dagen. Vi kan inte fokusera mer än 45 minuter, en timme. Dagsvila och byte av aktivitet är också viktigt, säger Emma Ekdala.

 

Louise Johansson kommer direkt från en handledarträff, då hon är mitt uppe i skrivandet av sitt ex-jobb. Trots de många ”måstena” i sin kalender, poängterar hon det viktiga med att skaffa sig en frizon – ett sätt att komma bort från böckerna och bryta mönstret.

– Ibland när jag känner mig omotiverad hjälper det inte bara att kolla på tv. Man måste gå ut, vara någonstans där man inte ser böckerna i ögonvrån. Folk brukar fråga hur jag hinner med allt men jag svarar att jag aldrig hade kunnat plugga utan häst, säger Louise Johansson.

/Sofia Andersson