Några Open Access-nyheter

Den nyligen lanserade Open Access-tidskriften PeerJ meddelar att deras artiklar nu kommer att indexeras av Scopus och PubMed Central. Redan från start har tidskriften indexerats av Google Scholar. Ett 60-tal artiklar har hittills publicerats inom ämnesområdena biologiska vetenskaper, medicin och hälsovetenskap.

PeerJ använder sig av en annorlunda finansieringsmodell som bygger på att man som forskare betalar en engångsavgift och därefter kan publicera i PeerJ livet ut i princip. All artiklar som publiceras i PeerJ har, utifrån liknande kriterier som i den etablerade OA-tidskriften PLoS One, genomgått peer review-granskning.

 

IEEE startar en ny Open Access-tidskrift, IEEE Access, vilken man beskriver som en ”mega journal”. Artiklar inom IEEE’s alla ämnesområden tas emot och man utlovar en snabb peer review-process, där granskningskommittén antingen accepterar eller refuserar artikeln, i den form den är inskickad.

IEEE har sedan tidigare ett par rena OA-tidskrifter och fler är på gång och för de flesta av sina traditionella tidskrifter erbjuder man möjligheten att mot en avgift göra sin enskilda artikel fritt tillgänglig. IEEE har även sedan länge en generös policy vad gäller parallellpublicering.

 

/Kristina Graner

Första artiklarna i ny OA-tidskrift publicerade

Första artiklarna i nya Open Access-tidskriften Physical Review X från American Physical Society är nu publicerade.

Artiklarna är publicerade med en Creative common-licens och är fria för alla att läsa och använda.

Klipp ur nyhetsbrevet från APS:

“Jorge Pullin, Editor, and Ling Miao, Associate Editor, are very encouraged by the topical spread of these first published papers, which range from the well-established field of atomic, molecular and optical physics to the still relatively new, broad and very active field that explores magnetism or spins at microscopic level. They also extend into the interdisciplinary area: In the paper by Belik et al., statistical physics is applied to understand epidemic spreading; and in another by Benmore and Weber, experimental techniques such as acoustic levitation and x-ray scattering are used to obtain and characterize normally hard-to-make amorphous forms of pharmaceutical drugs.

The editors are also pleased by the high scientific quality and potential significance of these contributions.

The five papers are too small a sample to be a basis for making a generalization about the future of Physical Review X. But they reflect APS’s commitment to making Physical Review X a journal of scientific breadth and excellence. We are confident that, with the continuing and more focused effort of the editors and the Editorial Board to attract and select outstanding papers and with an increasing support of the physics community, Physical Review X can only grow stronger.”

Tidskriften finansieras av så kallade ”article-processing charges” (APC) som tas ut av författaren och i nuläget ligger avgiften på $1500 för en artikel på max 20000 ord.

I höst kommer Chalmers bibliotek att lansera en ny tjänst som ska underlätta för Chalmers forskare som vill publicera sig i Open Access-tidskrifter som exempelvis Physical Review X. Vi ska då kunna ge stöd i form av pengar till författaravgiften till dem som väljer att publicera sig i rena Open Access-tidskrifter.  Mer information om denna tjänst kommer under hösten och officiell lansering kommer ske under ”Open Access Week” 24-30 oktober.

/Kristina Graner

Rapport från UKSG 2011

Årets UKSG-konferens hölls  i Harrogate, North Yorkshire, 4-6 April. Från  Chalmers bibliotek deltog Rose-Marie Boström och Lars-Håkan Herbertsson.

UKSG beskriver sin verksamhet så här:

“UKSG exists to connect the information community and encourage the exchange of ideas on scholarly communication. It is the only organisation spanning the wide range of interests and activities across the scholarly information community of librarians, publishers, intermediaries and technology vendors.

Innehållet på konferensen brukar vara en allmän avstämning av aktuella frågor relaterade till vetenskaplig kommunikation, och även frågor inom akademiska biblioteksvärlden i största allmänhet. Det kan gälla områden som sociala medier, open access, nya former för publicering, parallellpublicering, omvärldsförändringar och hur det inverkar på biblioteken. Man kan inte säga att innehållet ligger i framkant, att man presenterar det allra nyaste. Värdet ligger istället i att man får en uppdatering på vad som är på gång.

UKSG fungerar som en mötesplats mellan bibliotek, förlag och vendors. Inslaget av deltagande svenskar brukar vara stort.

Föredragen var indelade i 6 sessioner med breda teman.
1. Future Communicatons
2. New approaches to research
3. Retinking ‘content’
4. Strategic directions in a constrained world
5. Improving access
6. Anticipating and managing change

Se sammanfattningar samt slides från plenary sessions.

Det var också ett stort antal mindre sessioner (breakout sessions) med specifika teman. Vi täckte upp:
The journal Usage Factor (ett alternativ till Impact Factor)
Driving usage-what are publishers and librarians doing to promote usage
Refurbishing the digital library – how far can users define our e-strategy?
DataCite (om att citera data, inte bara text)
Open access repositories (lessons learned from Univ Glasgow)
Turn off that phone! Mobile technologies in the library
The price of online investment (för förlag)
Unified Resource Management (om  nästa generations ERM system från Exlibris: ALMA)

Se slides från breakout sessions.

Utöver föredragen som för det mesta var allmänt intressanta hade vi möjlighet att mingla med förlag, agenter och vendors. Vi träffade EBSCO, LM, IOP, AGU, Emerald, BioMedCentral, Proquest, ExLibris, Science, Future Science, SAGE, Cambridge Univ Press, SPIE…

Ett litet axplock av föredragen (samtliga från sessionen New approaches to research):

Cameron Neylon (Science and Technology Facilities Council), som är biofysiker, gjorde en intressant betraktelse över utvecklingen de sista 15-20 åren.  När han började som doktorand år 1994 rekommenderade hans handledare honom att tillbringa en halv dag i veckan i biblioteket för att läsa (”scanna”) tidskrifter och innehållsförteckningar. Fem år senare när avhandlingen var färdig hade Google kommit. Detta gjorde honom till del av den sista generationen som minns biblioteket som en plats dit man går för att ”accessa” information. Den sista generationen som tänker på tidskrifter som pappers-objekt. Idag: ” The idea of physically searching a paper index is almost a joke”.
Neylons budskap var att vi behöver öppna system för utbyte av forskning. Bort med gatekeeper- filter. Öppna system! Användaren kan filtrera själv.  Misslyckade experiment har också sin publik och sitt värde (för vetenskapens skull), men i nuvarande publiceringsmodell publiceras det inte.

“We need to connect people with people so they can build discovery systems. Enable, don’t block. Build platforms not destinations, sell (provide) services not content. The content game is dead. Forget about filtering and control and enable discovery.”

“The gatekeeper was needed in a broadcast world – expensive printing and distribution needed centralising. Decisions needed to be made about what to publish and what to collect. The current flood of information is the ”central research opportunity of our age”

Neylon avslutade med ett provokativt påstående att det inte finns några bevis för att referee-systemet åstadkommer något bra för vetenskapen.
Man kan fundera över vilken roll bibliotekarierna och förlagen har i hans modell. Om ”content”  försvinner och allt blir ett ”flöde” där användaren själv sätter filtrerna. Knappas någon roll alls?

Läs mer om Cameron Neylons föredrag här

Philip E Bourne (Univ California, San Diego) var inne på liknande tankegångar om tillgängliggörande av ”vägen till forskningsresultat” snarare än att publicera slutresultat (papers), men i motsats till Neylon betraktade han inte förlag som något onödigt:

“as a scientist I want an interaction with a publisher that does not begin when the scientific process ends but begins at the beginning of the scientific process itself”

Enligt Bourne kan man dela in forskningen (och indirekt tillkomsten av ett paper) i fyra steg: Idéer, Experiment, Datainsamling, Slutsatser. I nuvarande publiceringsmodell kommer förlagen in i 4:e steget, men de borde komma in vid 3:e  i stället, alltså data-steget. Digital publicering skulle kunna vara mycket mer än bara pdf. Det finns dock steg i denna riktning:
For example in Elsevier’s ScienceDirect (and some others too) you can click on a figure/image and move it around and manipulate it – the application is integrated on the platform because a publisher and a data provider has cooperated. But this is just the beginning; when you click on the diagram in the article, you’re getting some data back but it’s generic and it might not be organised in the way that you want. It’s generic – the figure is being viewed separately from the article text and related data – now you have to figure out what that metadata means to the article. So this is a good step but it’s not capturing all of the knowledge that you might want. It needs more cooperation, more open and interactive apps.”

Läs mer om Philip E Bournes föredrag

Både Bourne och Neylon var förespråkare av sociala medier vid tillgängliggörande av forskning. Intressant var det då att höra det tredje bidraget  i samma session som gav en annan bild. Bill Russell (Emerald), redogjorde för en brittisk survey över forskares användning av sociala medier.  Forskare är i allmänhet inte intresserade av twitter, Facebook, och social tagging. De mest populära sociala verktygen var Skype, Wikipedia och Google Docs. Man ser i allmänhet inget samband att användandet av sociala medier skulle kunna höja en forskares impact. Överraskande nog visade också studien att det inte skiljer mellan unga och äldre i detta avseende.

 

/Lars-Håkan Herbertsson och Rose-Marie Boström

Läsplattor på Chalmers bibliotek

En ny arbetsgrupp på biblioteket med personer som arbetar med e-resurser av olika slag, som förvärv, avtal, e-tidskrifter och databaser och utbildning har börjat titta närmare på hur e-resurserna fungerar på olika prylar. Hur fungerar det med nedladdning, hur beter sig texten, vad får man göra enligt avtalen och vad som går att göra på olika läs- och surfplattor, vilken platta är bäst på pdf? Det och en del annat ska vi undersöka.

Testresultatet kommer att läggas in i ett kalkylark i Google Docs med markeringar för vad som fungerar och inte fungerar. Det kommer sedan att publiceras på bibliotekets webbplats. Vårt första mål är att informera om hur de e-resurser som biblioteket erbjuder beter sig på läs- och surfplattor, men sedan kommer informationen att ges även i biblioteksundervisningen för studenter och forskare. Allt efter som vi har något att berätta, kommer resultaten att läggas ut på Facebook, Twitter och här på bloggen.

Demonstration av läsplattor

/Linnéa

Två nya Open Access-tidskrifter

Både Nature Publishing Group och American Physical Society startar nya Open Access-tidskrifter i år.

NPG lanserar Scientific Reports med ett första nummer nu till sommaren. Där kommer referee-granskade artiklar inom områdena biologi, kemi, fysik och geovetenskap att publiceras fritt tillgängligt online. Publicering kommer att ske direkt efter att granskningsprocessen är klar vilket gör att forskningsresultat kan spridas snabbt till alla intresserade, oavsett prenumerationsavtal och liknande.

APS nya tidskrift heter Physical Review X och kommer med sitt första nummer i höst. Även detta är en OA-tidskrift rakt igenom, med ett rigoröst peer review-system som säkerställer den vetenskapliga kvalitén på artiklarna.

I båda tidskrifterna kommer artiklarna publiceras under en Creative Common-licens, vilket gör att författaren behåller upphovsrätten till sin artikel.

Detta är två alternativ på tidskrifter som många av Chalmers forskare kan ta i beaktande vid val av publiceringskanal och som ligger i linje med Chalmers Open Access-policy.

Mer information om tidskrifterna finns här:

http://www.nature.com/srep/marketing/index.html

http://prx.aps.org/

/Kristina

Nature – från början till slut

To the solid ground of Nature trusts the mind that builds for aye — Wordsworth

Chalmers bibliotek har förvärvat arkivrättigheter för Nature. Redan 1869 definierade Nature sina två huvudsyften som:

”First, to place before the general public the gran results of Scientific Work and Scientific Discovery; and to urge the claims of Science to a more general recognition in Education and Dialy Life;

And, Secondly, to aid Scientific men themselves by giving early information o fall advances made in any branch of Natural knowledge throughout the world, and by affording them an opportunity of discussing the various Scientific questions which arise from time to time.” – Nature’s original mission statement, 11 November 1869

Idag är Nature en av de tvärvetenskapliga tidskrifter som citeras oftast med en Impact Factor34.480 år 2009. Fortfarande en av naturvetenskapernas viktigaste tidskrift med ett syfte som påminner om det ursprunliga:

”First, to serve scientists through prompt publication of significant advances in any branch of science, and to provide a forum for the reporting and discussion of news and issues concerning science. Second, to ensure that the results of science are rapidly disseminated to the public throughout the world, in a fashion that conveys their significance for knowledge, culture and daily life.” – Nature’s mission statement

Genom åren har man i Nature kunnat läsa om flera stora genombrott och upptäckter, här ett axplock:

Som student och forskare vid Chalmers tekniska högskola har du nu möjlighet att söka, bläddra och läsa i Nature från 1869 till idag! Men glöm inte att Nature idag är mer än en tidskrift. De ger även ut podcasts, video och tipsar om lediga anställningar.

/Daniel

No more posts.