Vägledd botanisering bland databaser

Vi har byggt ett nytt databassök och tänkte dela med oss av våra erfarenheter och tankar. Välkommen att testa det nya databassöket (beta) det nya databassöket (live 20150922).


Lars och Lari sprintplanerarVarför ett nytt databassök?

Vi gjorde användarintervjuer under våren med masterstudenter och doktorander. Gemensamt var att de inte använt sökverktyget och att de önskade att de hade träffat på det tidigare. Databaser var ju bra resurser att söka information i!

Vårt allra tydligaste och viktigaste resultat var att våra användare vill ha mer och tydligare hjälp att välja! När sökningen är gjord och man sitter där med sin träfflista, vad gör man då? En del försökte läsa beskrivningar men blev inte så mycket klokare av det. Alla (!) efterfrågade någon slags indikator om vilken som var ”störst” eller ”bäst”. När det inte fanns tenderade de att välja välbekanta databaser, eller ingen alls. Ett exempel var en användare som var ute efter en tidskriftsartikel, klickade på sitt ämne och fick fram en lång träfflista. Där gick hen vidare till den tidigare använda e-boksplattformen Books24x7, väl medveten om att den endast innehåller böcker.

När testerna gjordes hade vi en mängd ämnesövergripande databaser som var uppmärkta med ”Multidisciplinary”, vilket låg som ett av många ämnen att klicka på. Våra farhågor om att det var ett svårförstått begrepp och ointressant att välja, besannades. Alla ville välja sitt eget ämnesområde. Såklart. Helst så smalt avgränsat som möjligt. Vi kunde dock se att de ”smala” ämnesorden, som härrör från Libris bibliografiska post, ställde till det. När användaren klickade på ett sådant missade de en hel del relevanta databaser eftersom alla inte tilldelats just detta ämnesord. T.ex leddes de att tro att det bara fanns enstaka databaser som innehöll ämnet ”Biotechnology” när det i själva verket var många. Särskilt missades de breda databaserna, det går ju inte att sätta hela världens alla ämnesord på t.ex Web of Science…

För att bilda sig en uppfattning om databasen ville de ha en kort, koncis och neutral beskrivning, helst där det framgår vilka ämnen som den omfattar och vilken typ av material som finns där. I dagens databassök måste man klicka på en flik för att se vilken typ av innehåll databasen har. Det borde framgå tydligare, tyckte våra testpersoner.

Våra tips om inloggningar och annan nyttig information, som vi lagt under under en flik,  var det ingen som såg. Vi noterade även motsägelsen att våra testpersoner tyckte att ämnesingången var viktigast, medan statistiken visar att A-Ö används mest.

Med det nya databassöket vill vi fokusera på:

  • Hjälp att snabbt hitta ”det bästa”, för de som inte vet var de ska börja
  • Ett mer lättanvänt gränssnitt
  • Att tydligare visa databasernas typ av innehåll
  • Att kunna kombinera ämnen, typer och fritt tillgängliga databaser
  • Att synliggöra breda databaser utan att ”skräpa ner” träfflistan
  • Relevant ordning av träfflistan
  • Att ge kontextuell information om olika innehållstyper
  • Att ge användarna rätt länk till våra databaser när de söker upp dem via Google och andra sökmotorer

Dataflöde från LibrisVårt nuvarande databassök

Det nuvarande databassöket kom till strax efter att vi lanserade en ny bibliotekswebb våren 2013. Vi ville kunna söka databaser via den vanliga sökrutan, både som en egen tjänst och genom discoveryverktyget. Vi ville administrera posterna på ett ställe (i Libris), och återvinna dem i databassöket, discoveryverktyget (Summon), bibliotekskatalogen (Chans), och som permanenta länkar i ämnesguider (LibGuides), på andra webbsidor och i Summons rekommenderade länkar (sk. Best bets). För att göra detta valde vi att katalogisera i Libris med fokus på beståndspostena, och använda dess API.

Om arbetet med det nuvarande databassöket kan du läsa i en artikel vi skrev till Charlestonkonferensen 2014, i samband med en poster-presentation. Trots att detta innebär vissa begränsningar och är lite krångligare att katalogisera, har vi valt att behålla detta flöde eftersom vinsterna med poståteranvändning är många. All viktig info, förutom titeluppgifter, finns i beståndsposten eftersom vi kan ha full kontroll över den.

Vad är en databas, och vilka skall man ta med?

Vad menar vi med databas? Det har vi nog inte riktigt klart för oss fortfarande, har ingen exakt princip eller definition. Man skulle kunna säga att listan har kommit att bestå av olika e-resurser som varken är böcker eller tidskrifter, men inte heller det stämmer riktigt. Antagligen känner många bibliotekarier igen sig i detta. Det är också lätt hänt att fria resurser som är ”bra att ha” blir liggande i listan, men sådana kan med tid bli inaktuella eller mindre användbara.

Bibliografiska databaser känns självklart att ta med. Databaser över patent och standarder är med. Bild-databaser, affärsdatabaser, juridisk information, statistik, kartor… Vi har diskuterat encyklopedier och handböcker en del. Dessa är ju ”egentligen” böcker och finns att hitta i Summon. Samtidigt finns det några riktigt viktiga och stora som vi inte vill att användarna skall missa, så dem har vi tagit med. Det blir naturligtvis subjektivt.

Vi vill gärna visa fram OA-resurser, och vi har därför med många preprint-arkiv, men där är utmaningen att selektera och försöka undvika alltför mycket överlappning.

Typer, ämne och ordningen i träfflistan

Benämningar för olika typer av databaser har vi brottats en del med. Termerna måste säga någonting för slutanvändaren. Vi har utgått från innehåll, vad för typ av material man kan hitta i databasen, snarare än vilken typ av databas det är. Vi säger ”Articles”, inte ”Bibliografic database”. Vi hoppas detta är lättare att förstå. Ett undantag som vi inte vet hur vi skall hantera är ”Publishers”. Detta är ju ingen typ av material. Vi sätter denna typ på förlagsportaler, som vi har med i listan för att visa användarna var man kan teckna upp sig för alerts.

Vi har förkastat och lagt till typer allt eftersom. En vi gjort oss av med är ”Facts”. Den använde vi för databaser där man kunde hitta just… fakta…snarare än forskning. Vi slängde in smått och gott där, sinsemellan helt olika databaser, och det blev en konstig blandning i träfflistan. En tumregel kan vara att om man absolut inte kan förklara vad man menar med en benämning, så skall kan man nog inte använda den.

Vi har använt breda ämnesområden, delvis återspeglande Chalmers forskningsfält. Eftersom mängden databaser är relativt liten, och många av databaserna är breda så kan vi inte ha en finfördelad ämnesindelning. Vi skulle i så fall bli tvungna att sätta massor av ämnesord på flertalet databaser, och det blir lite poänglöst. I många fall har vi slagit ihop flera områden till ett.

Ämnesorden från Libris bibliografiska poster syns inte längre i det nya databassöket eftersom har visat sig vara mer till förvirring än till nytta. Vi har inte heller tid att ge alla databaser alla ämnesor de borde ha. Däremot finns fortfarande med i sökindexet.

Vi har hela tiden brottats med dilemmat om hur vi ska tilldela ämnen och haft många och långa diskussioner om det i utvecklingsgruppen. Ska alla som innehåller något som helst material inom ämnet, märkas med det? Eller ska det visa att det är en databas som är vettig att söka information inom ämnet? T.ex en generell ordbok, ska den få alla ämnen? Eller inget? Ska Statistiska Centralbyrån komma med i alla sökningar på ett ämne? Eller bara om man väljer typen statistik? Vi har tagit bort benämningen Multidisciplinary som vi tidigare använde för databaser som innhåller många ämnen, men valt att fortsätta med tanken att inte sätta ämnen på ”ämnesospecifika” databaser som t.ex ordböcker. På så sätt tänker vi att ämnessökningar inte skräpas ner av allför många databaser som inte är direkt ämnesrelevanta. Samtidigt leds kanske en person som väljer t.ex Mathematics att tro, att det inte finns några ordböcker inom ämnet, andra än Brittanica och NE som visas pga av att de fått ämne inom typen uppslagsverk. Vi är fortfarande inte helt i hamn här.

De definitioner som vi nu använder är att databasen för en Chalmersanvändare ska vara:

  • Relevant för att söka information inom ett visst ämne. (Om den inte är det tilldelas den inget ämne.)
  • Relevant för att söka material av en viss innehållstyp. (Alla ska ha minst en innehållstyp.)

Vi har haft en del huvudbry under utvecklingsarbetet med att få ihop en bra lösning för ordningen i träfflistan, nu när vi skall ge möjlighet att kombinera ämne och typ. Det bottnar i att vi velat åstadkomma olika saker samtidigt, dels måste ju användaren få styra själv över träfflistan genom sina val, men dels vill vi ju lyfta fram ”de bästa”. Som det såg ut blev inte alla kombinationer bra, ”fel” databaser lyftes fram och andra riskerades att inte hittas.

Särskilt innehållstypen ”Patent” gav upphov till långa diskussioner. De hörde till de databaser som från början inte hade något ämne alls. Om då ändå användaren skulle kombinera ett ämne med ”Patent” så skulle inte de databaser som verkligen är bra på patent komma högt i träfflistan. Istället skulle någon annan databas som främst innehåller annat material, men även innehåller patent, komma högre. En lösning vi tänkte var att omöjliggöra kombination av vissa typer med ämne, men när vi vred och vände på det så blev det annat som inte var bra. Vi har micklat med speciallösningar, ha olika logik för olika typer, att låta de generella databaserna alltid följa med oavsett vilket ämne man valt, osv.

TräfflistaRekommenderade databaser – en hjärtesak

Vi har valt ut ”de bästa” databaserna inom varje typ och ämne, dvs de som är bra att börja söka information i, för såväl grundstudenter som forskare. Vi rekommenderar cirka tre till fem databaser inom varje ämne och typ. Vissa databaser, som Scopus och Web of Science, har fått massor av rekommendationer pga av att vi vill framhålla dem inom alla ämnen.

Vi har använt ikoner i form av hjärtan i två olika färger, samma som för de utskrivna ämnena och typerna i träfflistan. Vissa farhågor finns att de skall uppfattas som favoriter som man själv kan lägga till, eller något ”socialt”, att många har ”gillat” dessa databaser. Men vi är väldigt förtjusta i våra hjärtan så nu testar vi det!

Tekniskt sett är träfflistans ranking logisk och objektiv: Först visas de med rekommendationer på både ämne och typ, sedan de med rekommendation inom typ, sedan rekommendationer inom ämne och sist de som inte är rekommenderade.

I själva verket är databassöket och ordningen av träfflistan subjektiv från början till slut, det är lika bra att erkänna det. För det första väljer vi vilka databaser vi ska ta med över huvud taget. För det andra väljer vi vilka som ska tilldelas särskilda ämnen och typer av innehåll (det finns alltid gränsfall) vilket styr om de ska komma med vid filtreringar eller inte. För det tredje väljer vi vilka som ska få rekommendationer. Dessutom tipsar vi om några utvalda, i hjälptexten vid filterrutan, för de som inte alls vet var de ska börja.

Beskrivande texter

Det är lätt att ta den enkla vägen och kopiera någon text från leverantörens egen beskrivning. Följden blir att stilen på beskrivningarna får olika karaktär mellan de olika databaserna, ingen rak linje. Leverantörens egen beskrivning är ofta ”säljande” och detta vill vi undvika. Det är också lätt att rabbla upp siffror, såsom ”databasen indexerar x antal tidskrifter” och så vidare. Detta kräver ständig uppdatering, och säger kanske inte så mycket för slutanvändaren, så vi har tagit bort allt sådant.

För träfflistan har vi försökt göra korta, neutrala texter som kompletterar ämne- och typindelningen. När man klickar sig vidare till nästa nivå (”Mer info”) har vi däremot tillåtit oss att skriva mer subjektivt och utförligt och t.ex ge tips om inloggningar när vi tycker att det behövs. Här kan vi även länka till t.ex tutorials. Här har vi också tänkt förklara varför vi har valt att rekommendera just denna databas. Vi använder beståndspostens 500-fält och har lagt in html där, trots att det ser lite tokigt ut i Libris detaljerade vy.

Mer info-sidanGooglingsbara Mer info-sidor om varje databas

Förutom utökade beskrivningar ligger här permanenta länkar direkt till databasen för den som vill bokmärka. Vi har gjort dessa i form av re-directlänkar, som hämtar urlen från katalagposten i vår primärkälla Libris. För en rekommenderad databas syns här exakt vilka ämnen och typer den är rekommenderad inom. Här ligger också en länk till användningsvillkor från electronic resource management systemet.

För att så många sökmotorer som möjligt ska hitta sidorna har vi skapat en skript-fri sida som de kan indexera. Varje Mer info-sida har sin egen URL. Vi hoppas att sökmotorerna ska känna igen en användare som ofta använder Chalmers så att när hen googlar på t.ex Scopus så ska hen hamna på vår Scopus-sida.

Mervärde med kontextuell information

Många användare är obekanta med de olika typerna av e-resurser. Vad menas med en artikel i ett akademiskt sammanhang? Hur hittar jag egentligen e-böcker, och går det beställa en titel om jag inte hittar? Vad är en standard, och kan jag få tag i fulltext? Det finns mycket vi vill tala om, inte för vår egen skull utan för att hjälpa användaren.

När ett filter är valt dyker det upp en möjlighet att läsa mer om just denna typ av innehåll eller det valda ämnet. För ämnen tipsar vi om relaterade ämnesguider (LibGuides) som därmed får ökad exponering. Det ska bli spännande att se om våra användare fäller ut den extra informationen.

Som en sommargåva lägger vi nu ut det nya databassöket som en beta, bakom det befintliga. Exakt vilka databaser som ska rekommenderas är inte spikat och det saknas en hel del utökade beskrivningar. Vi hoppas få in mycket synpunkter och ersätta det nuvarande databassöket så snart det känns moget. Men allra viktigast är nog, som kloka medarbetare påpekat, att se till att användarna hittar våra databaser. De är ju bra resurser att söka information i!

/Lars-Håkan Herbertsson & Marie Widigson

Scrum-teamet har bestått av systemutvecklare Lars Andersson, Lari Kovanen och ovan nämnda bibliotekarier

 

Rapport från bibliotekskonferensen ELAG2011

Interiör National Technical Library, PragDen 24-27 maj hade jag nöjet att delta i European Library Automation Groups årliga konferens som hölls på National Technical Library i Prag. En riktigt läcker, stor och modern byggnad. Gillade särskilt det fyndiga ”klottret” på balkonger och trappor.

Temat för konferensen var ”It’s the context, stupid!” och de mest förekommande begreppen var Linked data, Open Data och ”The Cloud”. Deltagarna var främst system- och metadatabibliotekarier samt IT och webbpersoner.  Ett bra inslag var workshoparna. Fyra av konferensens sessioner ägnades åt djupdykning inom ett av tio möjliga ämnen där deltagarna aktivt skulle delta.

Förutom möten med människor som arbetar med samma eller relaterade frågor tog jag framför allt med mig tankar om:
•    Vikten av att verkligen förstå de avtal vi ingår i. Inte minst med tanke på den nya struktur som ”nästa generations” molnbaserade bibliotekssystem innebär.
•    Möjligheterna som länkad data öppnar med kopplingar mellan data och läckra visuella navigeringar. Lust att använda RDF och RDFa på den data vi hanterar.
•    Att vi, när vi designar vårt digitala bibliotek, lyfter blicken från våra samlingar och fokuserar på vad våra användare behöver och kan tänkas uppskatta. Glöm inte användarstudierna.
•    Att anpassa den fysiska biblioteksmiljö till en teknikintensiv interaktiv och trivsam miljö för kreativa studenter.

Keynote “Blended libraries
Harald Reiterer (professor på Computer and Information Science Department vid University of Konstanz) http://hci.uni-konstanz.de/

Reiters forskargrupp undersöker användargränssnitt och interaktion mellan människa och dator i biblioteksmiljö. Vi fick en fullt möjligt blick in i en (nära?) förestående framtid med avancerad intuitiv teknik helt integrerad i den fysiska biblioteksmiljön. Ett ”blended library” som utgår från studenternas behov att studera och interagera med varandra och det material som biblioteket och omvärlden tillhandahåller.

Forskargruppen jobbar med att studera hur kooperativ sökning fungerar och uppfattas. Tekniken går ut på studenter tillsammans på ett gemensamt stort touchdatorbord använder facettsökning visuellt för att nå fram till en gemensam slutsats. Trots att tekniken var helt ny för testpersonerna låg fokus på innehållet och den booelska logiken bakom upplevdes som begriplig.

Länkad data

Flera av sessionerna handlade om mer eller mindre långt gångna projekt med länkad data. Kort handlar länkad data om att använda URIer för som identifikatorer och beskriva data och dess relationer med specifika vokabulärer och standarder. Allt för att datat ska bli maskinläsbart och kunna användas av andra applikationer. Och för att kunna användas ska det givetvis även vara fritt tillgängligt.

Flera beskrev hanteringen av vokabulärer som en av svårigheterna med att få till stånd otvetydiga länkar, t. ex Jane and Adrian Stevenson som jobbat med att få ihop biblioteksdata med arkivdata i LOCAH-projektet http://blogs.ukoln.ac.uk/locah/ och universitetsbiblioteket i Amsterdam som jobbar med att integrera information från teaterinstitutets databas med bibliotekets katalog.

Metadatats kvalitet är a och o för att få länkad data att fungera. Ordning, reda, konsekvens och tydlighet! Auktoritetsposternas lov sjöngs och behovet av smart matchning för att överbygga problem som grundar sig i olika sätt att skriva t. ex en titel framhölls.

Något som kan vara intressant att titta närmare på är NTNUs digitaliseringsprojekt där de vill presentera det inskannade materialet visuellt. De kunde inte nog poängtera vikten av en snabb, dedicerad server och att använda RDF och SPARQL. (Projektet ligger inte ute publikt ännu.)

The battle of the clouds

Exteriör National Technical Library, PragDag två handlade mycket om nästa generations bibliotekssystem som ska finnas ”i molnet”.  Paul Harvey från OCLC presenterade ”Web scale library management services (WMS)”. Ett kooperativt system för alla slags material som omfattar alla tänkbara bibliotekssystemsmoduler, om jag förstod det rätt. Det ska bygga på existerande OCLC-data och mjukvara, vara stensäkert hostat, feltolerant, snabbt, flexibelt, integrerbart och massivt skalbart.

Carl Grant från Ex Libris pratade om de fördelar som ett verkligt integrerat bibliotekssystem i molnet innebär. För biblioteken är det viktigt att kunna skräddarsy systemet och göra det tydligt för användare vad det egna bibliotekets unika värde är. Man behöver kunna konfigurera systemet, kontrollera och justera relevansrankingen. Han nämnde också att samarbete mellan leverantörer behövs, för att kunder smidigt ska kunna byta flytta mellan systemen.

Sedan kom representanten för bibliotekens verklighet, Anders Söderbäck från Stockholms UB, som höll en uppskattad presentation om vikten att vara medveten om vem som äger datat i ”molnet”. Licensfrågor är betydligt svårare än teknik! Han menade också att ett verkligt integrerat bibliotekssystem är en fjärran vision. I realiteten kommer vi även i framöver vara beroende av flera olika system som behöver kunna kommunicera med varandra.

Anders visade på två framtidsscenarier; en gyllene biblioteksvärld med öppen data, flexibel infrastruktur, tillgänglig kunskap och decentraliserad bibliografisk kontroll alternativt en dyster vision där vi är inlåsta i restriktiva avtal och marknaden monopoliserad av ett fåtal organisationer som kontrollerar informationsresurserna. Mest realistiskt är antagligen något mellanting.

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion om den molnbaserade biblioteksinfrastrukturen. Frågan om biblioteken verkligen vill dela sin data i alla lägen lyftes. Kommer alla bibliotek våga lita på säkerheten för att hantera låntagardata i de molnbaserade systemen? Vad vill vi dela? Förvärvsposter? Hur villiga är systemleverantörerna att göra det bibliografiska datat öppet, om biblioteken mot förmodan lyckas ingå avtal med förlagen? En annan viktig fråga är att definiera protokollen och standarder mer specifikt så att interoperabilitet mellan system från olika leverantörer fungerar smidigare än de gör idag.

I ett senare lightning talk poängterade Uwe Dierolf vid Karlsruhe Institute of Technology vikten av att att kunna pimpa sin katalog och personalisera den utifrån egna behov. Här behöver man ha järnkoll på vad man kan och får göra i sitt hostade system. Man behöver tänk efter och kräva sin rätt att kunna modifiera molnlösningen mycket och detta INNAN man skriver på kontraktet. Inte minst med tanke på framtida eventuella utvidgningar och integrering med andra system. Snabbhet och flexibilitet bör vara nyckelord, liksom att inte bara läsa utan verkligen förstå sitt serviceavtal och de kostnader det innebär. Att ha en strategi för att kunna lämna systemet är också viktigt.

Smått, stort och gott

•    VIAF (Virtual International Authority File) är välkänd för katalogisatörer. Det arbetas med att förbättra sökgränssnittet (som redan nu är riktigt trevligt) integrera mer länkad data, fler namntyper och att även andra organisationer än bibliotek ska kunna bidra http://viaf.org/

•    LCHS (Library of Congress Subject Headings) blir också alltmer visuell och rolig att söka i. http://id.loc.gov/search/

•    Det helt digitala biblioteket vid Open University of Catalonia arbetar på att omdesigna sin webb. Utgångspunkten är att integrera det med studenternas dagliga miljö. Många intressanta tankar i presentationen. Följ utvecklingen på http://labs.biblioteca.uoc.edu/blog

•    marcXImiL är ett verktyg för att jämföra liknande poster inom en samling eller mellan samlingar. http://marcXImiL.sourceforge.net

•    Tiqr, ett sätt att autenticiera mobilapplikationer med QR-koder https://tiqr.org/

•    ”Marc is dead” påstods det i en av arbetsgrupperna. LC tittar på vad som är värt att bevara i Marcformatet och på hur en övergång till ett nytt format ska kunna ske. http://www.loc.gov/marc/transition/

•    RDA testas som bäst. En rapport om resultaten ska presenteras inom ett par veckor och kommer läggas på http://www.loc.gov/bibliographic-future/rda/

•    Karen Coombs på OCLC experimenterar med flera olika sätt att visualisera biblioteksdata. Integrering med Google Maps; värmekartor för att visa frekvens; författartidslinje; ämnestidslinje (frekvens för ämnesord, när började t. ec begreppet Global warming förekomma); ämnestaggmoln; organisationsstruktur; klassning, materialtyp och bestånd (visualisering av vilken typ av material ett biblioteket har inom ett ämnesområde); volkabulärer som hierarkiska träd m.m. Mycket inspiration att hämta på http://www.oclc.org/developer/

•    Forskarprofiler http://bibapp.org/

Att göra sin webbsida till länkad data

Dagen innan den egentliga konferensen kunde man delta i en förkonferens. Jag ville få en bättre förståelse av vad länkad data egentligen är och mitt val föll därför på ”Your Website is your API – How to integrate your Library into the Web of Data using RDFa”. Under dagen fick vi lära oss hur man kan berika befintliga webbsidor med maskinläsbar kod. RDFa står för ”Resource Description Framework in attributes” och själva idén är att bädda in attributen direkt i XML-taggarna. Förutom att det är ganska enkelt och gör innehållet till maskinläsbar länkad data är det bra även ur sökoptimeringssynpunkt.

Bland annat Google använder webbsidors RDFa för att hämta info direkt till träfflistan och presentera recensioner m.m. i ”rich snippets”. http://www.google.com/support/webmasters/bin/topic.py?topic=21997

Exempel på RDFaJag testade att hämta källkod från vår egen webbsida med kontaktinformation och göra informationen i den till länkad data. Kollade sedan sidan i RDF distiller http://www.w3.org/2007/08/pyRdfa/ Det var lite knepigt, dels för att jag är nybörjare, dels för att koden var gjord i Roxens editor och innehåller en del andra taggar att förhålla sig till. Men det funkade!

Just kontaktuppgifter, öppettider och liknande kan vara extra tacksamt att göra maskinläsbart. Inte minst för att slippa underhålla lätt föränderliga uppgifter på andra ställen än den egna webbplatsen. Enklast vore givetvis om RDFa var integrerat i CMSen men än så länge behöver man gå in direkt i källkoden för att lägga till attributen (förutom i Drupal 7 ?).

För att få en permanent URI kan man registrera sig i MARC Organization Codes Database och få en ISIL (International Standard Identifier for Libraries and Related Organizations) http://www.loc.gov/marc/organizations/orgshome.html

En välarrangerad och mycket intressant konferens som gav överblick, kunskap och mersmak. Presentationerna ska läggas på http://elag2011.techlib.cz/en/798-presentations/

Marie Widigson

Läsplattor på Chalmers bibliotek

En ny arbetsgrupp på biblioteket med personer som arbetar med e-resurser av olika slag, som förvärv, avtal, e-tidskrifter och databaser och utbildning har börjat titta närmare på hur e-resurserna fungerar på olika prylar. Hur fungerar det med nedladdning, hur beter sig texten, vad får man göra enligt avtalen och vad som går att göra på olika läs- och surfplattor, vilken platta är bäst på pdf? Det och en del annat ska vi undersöka.

Testresultatet kommer att läggas in i ett kalkylark i Google Docs med markeringar för vad som fungerar och inte fungerar. Det kommer sedan att publiceras på bibliotekets webbplats. Vårt första mål är att informera om hur de e-resurser som biblioteket erbjuder beter sig på läs- och surfplattor, men sedan kommer informationen att ges även i biblioteksundervisningen för studenter och forskare. Allt efter som vi har något att berätta, kommer resultaten att läggas ut på Facebook, Twitter och här på bloggen.

Demonstration av läsplattor

/Linnéa

Proxy bookmarklet

Ladda om via proxy

Sitter du utanför Chalmers nätverk och har hittat en licensierad resurs? Ingen åtkomst? Prova att ladda om sidan via bibliotekets proxyserver med vår nya bookmarklet – Proxy reload.

Om du sitter utanför Chalmers nätverk och letar efter information via t ex Google Scholar är det ganska troligt att du kommer få problem att komma åt artiklar och databaser i fulltext. Genom att ladda om webbsidan via vår proxy-server kan vi få det att se ut som att du surfar inifrån Chalmers nätverk. Det krävs att du har ett CID för att kunna identifiera dig som betrodd Chalmers-användare.

Enklaste sättet att ladda om en sida genom proxy-servern är via vår nya bookmarklet. Ett ”smart” bokmärke som laddar om sidan åt dig.

Högerklicka på denna länk – Proxy reload – och spara som bokmärke. Lägg gärna till den i din verktygsrad för bokmärken i webbläsaren.

Om du hellre vill lägga till bokmärket manuellt skall du skriva in följande adress:

javascript:window.location=location.protocol+’//’+location.hostname+

‘.proxy.lib.chalmers.se’+location.pathname+location.search+location.hash;

När du gjort det kan du enkelt ladda om en sida genom vår proxy-server genom att klicka på bokmärket då du befinner dig på en sida där du vill se om Chalmers har tillgång till en tjänst eller ett dokument i fulltext.

Högerklicka och spara bokmärke

Lägg till bokmärket i verktygsraden för bokmärken

Om det finns andra bibliotek som är intresserade av att skapa en egen bookmarklet för sin proxy-server så är det enkelt att klippa och klistra från javascriptet ovan. Chalmers bibliotek använder EZproxy.

/Daniel

No more posts.