Category Archives: Undervisning

Undervisning

University of Illinois at Chicago Library visit

Chicago, 13 och 14 oktober, 2014

Efter en trevlig helg med familj och vänner i Rock Island körde jag åter den raka vägen (I-88) tvärs över prärien till Chicago för att besöka University of Illinois at Chicago (UIC).

Min kontakt på UIC, Anne Armstrong, mötte upp som avtalat med tre kollegor och efter lunch på en italiensk restaurang, gick vi åter till IDEA Commons i biblioteket där jag skulle observera två Information Literacy klasser för 1:a års studenter. Efter att ha observerat fyra olika kurser de två dagar jag var där kan jag konstatera att skillnaden mellan innehållet i våra introduktioner och de på UIC inte är så stor, men upplägget och den fysiska miljön är olik vår.

Klassrummet de jobbar i är en datasal och varje student har tillgång till en dator så det är klart redan från början att det är en interaktiv workshop. En annan nämnvärd skillnad är att läraren för kursen är närvarande och deltar aktivt när studenterna söker och/eller har andra frågor. Att lärararna är närvararande är relativt nytt och enligt Anne en klar förbättring från tidigare modell som mer liknar vår. Mitt intryck var att workshopupplägget fungerade bra och att läraren var närvarande och delaktig var verkligen en bonus. En lärare inledde workshoppen med en kortare Yoga övning!

Anne och utbildningsteamet håller just på att göra en utvärdering (Assessment) av vad studenterna får ut av biblioteksintroduktionen och har i det syftet skapat libguides för introduktionskurserna de jobba med exempel: http://researchguides.uic.edu/content.php?pid=514641&sid=5157742

Det har använt sig av Google Forms för att samla in information. Och under Keywords och i Research Journals flikarna ligger obligatoriska frågor som studenterna svarar på under terminens gång. I slutet av terminen kommer svaren att analyseras och förhoppningen är att få en inblick i hur studenterna arbetar med information och hur biblioteket kan förbättra och förändra sin undervisning.

Många studenter (helt beroende på program och studieinriktning) kommer tillbaks till biblioket för en mer ingående och ämnesspecifik workshop i samband med ett större research projekt (inte nödvändigtvis senior thesis/kandidatarbete). Bibliotekets personal ger också Graduate students (både MA och Ph.d) ämnesrelaterade workshops utifrån behov.

Andra spännande intryck UIC: Biblioteket har öppet dygnet runt måndag till fredag och stänger vid midnatt på helgerna. IDEA Commons är en stor öppen arbetsyta och där finns både referensdisken och en IT disk. Möblerna är enkla och flexibla och alla väggar pryds med stora whiteboards. En mycket aktiv och “buzzing” lärandemiljö. Efter ett par givande dagar på UIC går resan vidare nordvest till Madison, Wisconsin. Foton kommer i senare inlägg.

 

Design Studentarbeten Tips Undervisning Visualisering

Whiteboard Animation

Efter att ha gjort en film med whiteboard-animationer, till ett moment i en distanskurs som jag läser, var det en del som var intresserade av hur jag hade gått tillväga när jag skapade den. Vad kan då vara bättre än att teckna ned processen med ett litet blogginlägg.

Filmen som jag gjorde kan ses här http://youtu.be/9Pa_Y_XiBzg och jag producerade den till kursen Människa, samhälle och digitala medier: kunskaper och kompetenser i förändring inom ramen för programmet Lärande, kommunikation och informationsteknologi på Göteborgs Universitet.

Grundidéen för en whiteboard-animation är helt enkelt att måla på en whiteboard, spela in det med en videokamera och sedan spela upp det snabbspolat. Då alla kanske inte har tillgång till whiteboard, videkoamera, inte vill att ens hand skall synas i filmen eller bara tycker upplägget känns allmänt krångligt så kan man också göra processen helt digitalt. Man målar då i valfritt ritprogram och spelar in det med ett annat program som kan spela in det som händer på skärmen.

Jag själv valde att måla i Gimp och att spela in med Krut. Utöver detta spelade jag in talet med QuickTime och redigerade den slutliga filmen med iMovie då jag för tillfället satt på Mac OS X, båda kommer så vitt jag vet som standard med Mac OS X.

Då jag ej kände att min skicklighet för att måla med en vanlig datormus var tillräcklig så valde jag att istället måla med en Wacom ritplatta, den fungerar i princip som en jättelik touchpad med en penna till.

wacom

Min process följer här nedan

  1. Skriv ett manus för vad som skall talas och vad som skall ritas.
  2. Ställ in i Krut vilket område på skärmen som skall spelas in.
  3. Välj ut ett kort stycke ur manus.
  4. Spela in talet till stycket och spara undan filen.
  5. Starta inspelning med krut, måla det som skall målas och spara undan filen.
  6. Importera ljud- och videofilen in i iMovie och placera klippen där de skall vara i filmen. Snabba upp det importerade videoklippet till önskad snabbhet så att det passar bra med längden på ljudfilen och hastigheten på övriga klipp.
  7. Upprepa punkt 3-6 för alla stycken som skall vara med i filmen.

I Krut finns en möjlighet för att inte spela in musen och i Gimp finns också en inställning för att dölja den lilla ring som i vanliga fall syns där man målar utöver själva muspekaren. Gör man detta får man bilder som målas upp från ingenstans, vilket jag tycker ser ganska häftigt ut.

iMovie-project

Hoppas att detta kan hjälpa någon.

Lars Andersson

Framtid Ny medarbetare Undervisning Verksamhet

Vi söker en undervisande bibliotekarie

Chalmers bibliotek är ett forsknings- och högskolebibliotek med inriktning på teknik och naturvetenskap. Vi är cirka 50 anställda fördelade på tre enheter: Huvudbiblioteket, Arkitekturbiblioteket och Lindholmenbiblioteket. Biblioteket har ett tydligt uppdrag som stödjer Chalmers vision – för en hållbar framtid – och Chalmers övergripande mål: utbildning i världsklass, excellent forskning, effektivt nyttiggörande samt utmärkt intern miljö. Vår viktigaste uppgift är att vara en central resurs för informationsförsörjning till Chalmers studenter, forskare, lärare och övrig personal. Bibliotekets verksamhet är progressiv och i ständig utveckling.

Information om avdelningen

I bibliotekets avdelning för vetenskapens kommunikation ingår publiceringsstöd, open access, bibliometri samt bibliotekets verksamheter för undervisning. Den pedagogiska verksamheten utvecklas och samordnas av vårt team för lärandestöd.

Beskrivning av tjänsten
Tjänsten är placerad vid Avdelningen för vetenskapens kommunikation med tyngdpunkt i teamet för lärandestöd. Du deltar i teamets arbete med att utföra undervisning på grundutbildnings- och forkarutbildningsnivå. Du deltar och är initiativtagande i utvecklingsarbetet. I tjänsten ingår även andra förekommande arbetsuppgifter och det finns goda möjligheter till kompetensutveckling.

Kvalifikationer
Du som söker har en helhetssyn på de tjänster som ett forskningsbibliotek erbjuder och förmåga att utveckla det pedagogiska mötet i olika sammanhang. Du är intresserad av villkoren för den vetenskapliga kommunikationen, både vad gäller publiceringsstrategier och informationshantering. Du vill utveckla dina kompetenser i digital teknik och nätbaserade tjänster som stöd för undervisningen. Examen i biblioteks- och informationsvetenskap, eller motsvarande akademisk examen, är ett krav. Högskole- och IKT-pedagogiska fortbildningar är meriterande.

Läs mer och sök!

Informationshantering Konferenser Open Access Open source Undervisning

SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

DSC03305

 

Seminariedagen hölls i Arbetets museum i Norrköping och varade en dag. Först ut var Cormac McGrath, pedagogisk utvecklare för lärarkurser på Karolinska Institutet. Karolinska har kommit med i utbildningskonsortiet edX som startades av Harvard och MIT i ett försök att skapa en plattform för nätbaserade kurser, som studenter över hela världen kan ta del av. Det började för mindre än två år sedan. För att få igång skapandet av Online Courses på Karolinska kreerades en tävling om vilka som kunde göra de bästa kurserna på nätet. Vilka som helst kunde anmäla sig till skapandet av en kurs, sedan valde en grupp ut fyra bra förslag, som fick utveckla sina kurser under en viss tid. Problem uppstår med denna typ av kurser när man vill ha kunskapskontroll i form av skrivtentor och andra kontrollerade prov påpekade McGrath.

Man kan också fundera på vilket språk kurserna skall vara på. Alla skall kunna läsa kurser på engelska, men ibland kan man fråga sig om det är nödvändigt. McGrath hade på skämt skapat ett uttryck – SOOCs som syftade på Swedish Open Online Courses.

 

Var hittar man öppna lärresurser?

Det var flera som gav exempel på webbplatser där material stod att finna. Åsa Forsberg, bibliotekarie vid Lunds UB, Avdelningen för Forsknings- och Studieservice, presenterade bibliotekets roll för öppna lärresurser. Hon pekade på ett antal olika webbplatser där man kan finna fria sådana –  www.digiref.se är ett sådant ställe. Dela är ett annat -> www.shareanduse.ning.com/group/OERprojekt. I Lund har man skapat en libguide för OER – http://libguides.lub.lu.se/OER. Mats Brenner från Högskolan i Gävle har arbetat med ett Learning Center på Biblioteket sedan 1990. Han presenterade ännu fler verktyg: www.forskning.se, som driver www.infact.se  – hämtsidan för Infact – ”dela kunskapen genom bubblor”, som är ett open source-verktyg. Man kan likna det vid en mind map. ANVC – The Alliance for Networking Visual Culture producerar Scalar http://scalar.usc.edu/updates liksom OpenSNH – Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning – har olika verktyg på sina platser. www.opensnh.se. Alastair Creelman påpekade också att lärarna vid gymnasieskolorna använder betydligt fler digitala hjälpmedel än universitetslärare av olika kategorier. Ett exempel på en bra kursplats är Norges www.ndla.no.

Hur svårt det kan vara att finna bra OER-verktyg att använda på nätet för en lärare, som är ambitiös, visade David Lawrence i en mycket livfull presentation. Det blev en lång uppvisning i sidor som inget innehåller, felaktiga länkar och stora frågetecken om var man egentligen hamnat. Det borde vara enklare att hitta användbara OER.

 

Historik

Vi fick också en livfull beskrivning av utvecklingen fram till MOOCs. Alastair Creelman, nestor inom OER och verksam vid Linnéuniversitetet, gick igenom det senaste decenniets utveckling. Vid MIT har man utvecklat OCW – Open Course Ware på ett tidigt stadium och i England har man startat The Open University, båda exempel på fritt tillgängliga kurser. P2PU – Peer to Peer University var en annan undervisningsform som utvecklats innan cMOOC – connectivist MOOC skapades år 2008 fram till 2011, då hela den nuvarande MOOC-utvecklingen exploderade med en kurs som gavs vid Stanford och där 160 000 studenter anmälde sig som deltagare (Introduction to AI). OER, Open Educational Resources skall ha Creative Commons-licens. Detta är en licenstyp som ligger mitt emellan copyrightat material och public domain.

Biblioteken har en viktig roll i att sprida, producera och använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial påpekade Åsa Forsberg. Bibliotekarierna är sökexperter och handledning, undervisning och källkritik tillsammans med lärarna är viktigt. Lund kommer att driva ett projekt, som blir klart om ett år. Som ett kuriosum kan nämnas att Wales har beslutat om en nationell repository för OER!

 

Wikipedia

Johan Jönsson berättade om wikipedia och Wikimedia foundation. De senare har ett kapital på $50 miljoner. Varje wikipediaversion är självständig, men hänger ändå samman med övriga sidor. Det finns en informell meritokrati som ”redaktion” dvs folk som har som hobby att uppdatera uppslagsverksartiklar. Neutralitet och verifierbarhet är viktiga kärnord för verksamheten. Alla påståenden som är det minsta kontroversiella skall underbyggas med källhänvisning. Wikipedia sysslar inte med ”sanning” och är inte att betrakta som en färdig produkt utan som en pågående process. Ett stort antal artiklar har producerats av en bot – ett program som genererar nya, korta artiklar maskinellt. Ett sådant exempel är Lsjbot, som skall producera artiklar om alla världens levande varelser. Denna bots maskingenererade artiklar har gjort att svenska wikipedia har fått en miljon nya artiklar och seglat upp på fjärde plats bland språkområden med flest artiklar. Johan tyckte inte att man kunde använda wikipediaartiklar i högskoleuppsatser eller kandidatarbeten, däremot kan man använda sig av de länkar som finns i fotnoter och källhänvisningar.

 

Cormac McGraths presentation finner du här: http://www.slideshare.net/CormacMcGrath ; Intro edX-KIx Norrköping

Alastair Creelmans presentation Öppenhet och lärande: http://www.slideshare.net/alacre

Mats Brenners presentation: http://www.slideshare.net/MatsBrenner/sfis-131023-mbr131021

Åsa Forsbergs presentation; SFIS_OER

Kajsa Gustafsson Åmans presentation: SFIS Teknikdagen III

 

 

Jan Magnusson

Forskarservice Informationshantering Konferenser Undervisning

PhD on Track – en konferense om bibliotekenes veiledning av ph. d. kandidater, Oslo, 2013-05-23

DSC08388 cropped
De glada deltagarna i projektet PhD on Track avtackas med en ros när webbsidan framgångsrikt sjösatts!
______________

 

Konferenslokalen låg i Radisson Blue-hotellet alldeles i anknytning till Gardermoens flygplats. Mest norska bibliotekarier förstås, men även några svenska och danska – Hanna-Kari och jag från Chalmers och någon från GUB. Växjö, Lund och Luleå var också närvarande – 117 personer hade anmält sig. Vi hälsades välkomna av Maria Carme Torras som lett styrgruppen i detta omfattande projekt. Norska Nationalbiblioteket hade bistått med pengar.

Berit Hyllseth beskrev rapporten Akademisk, attraktiv, allsidig – En enhetlig plattform for ph.d.-utdanning ved Universitetet i Oslo. Hon betonade de generella färdigheter (transferable skills) – eller som hon föredrog att kalla det, professionella färdigheter – en disputerad bör besitta. ”Transferable skills are skills learned in one context and useful in other contexts.” Det brittiska ramverket Vitae Researcher Development Framework, presenterades som en föredömlig modell för utveckling av doktorandutbildningen, prövad i sex europeiska länder. Globaliseringen ställer större och fler generella krav på de norska doktoranderna. 13.261 personer har doktorsgrad i Norge i dag. 74% av dem är anställda i offentlig sektor, 26% i privat. Det som oftast efterfrågas av avnämarna är god kommunikativ förmåga. Man bör inrätta fler tvärfackliga team och standardisera doktorandutbildningen. De färdigexaminerade har goda möjligheter att få jobb. Kompetensen uppfattas som relevant både inom och utom akademien.

Enligt Strategi 2020 för Universitet i Oslo skall forskarutbildningen vidareutvecklas, vara internationellt attraktiv och framtidsinriktad. Medicin, matematik och naturvetenskap står för cirka tre fjärdedelar av forskarutbildningen. De flesta är nöjda med den, men den bör knytas till lärosäten med en viss kritisk kvalitet och storlek!

Hyllseths utredning presenterade ett förslag till centrumbildning för forskarutbildningen. Det har gått ett år sedan utredningen blev klar och efter remissomgång lades ett mycket försiktigt reformförslag fram i april 2013.

Curt Rice, professor vid Universitetet i Tromsö, hade en vision för bibliotekarier och bibliotek: ”Libraries and librarians should be resource makers / policy makers – peek into the future to see the changes coming”. Han beskrev också hur Universitetet i Tromsö utarbetat en modell för Article Processing Charges, som kommit att bli en modell för hela Norge. Han övergick sedan till att kritisera impact factors som väsentliga akademiska mätinstrument. Vetenskap mäts med ett instrument som i sig självt inte är vetenskapligt!

För Open Access gäller andra mätinstrument och fria refereegranskningar till fritt tillgängligt material publicerat i anslutning till artiklarna, är viktigt för framtiden. Det är också viktigt att bygga en digital närvaro på internet. En institutionsblogg är definitivt en väg att gå. Sociala medier blir viktigare för utvecklingen av kontakter och impact. Det norska utbildningsministeriet tycker att allt offentligt finansierat material också skall vara allmänt tillgängligt – utom när det konfliktar med den akademiska friheten. Curt Rice blev något ställd inför denna formulering och undrade hur ministeriet tänkte.

Inom vetenskaplig publicering letar tidskrifterna efter ”potential impact” och detta har utvecklats till ett problem. Rice tog ett exempel med könsskillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. Om ett forskningsresultat skulle visa på en eventuell skillnad blir det ”cutting edge”-forskning och publiceras omedelbart eftersom det kan bidra till att stärka tidskriftens renommé. Men att 95% av alla forskningsresultat visar ett negativt resultat, det vill säga hjärnorna är tämligen lika, försvinner då till förmån för uppmärksamheten de fem procent får som publiceras. Uppfattningen om forskningen blir biased.

Rice pekade också på Retraction watch blog, som ett instrument att hålla reda på artiklar som dragits tillbaka från publicering.

Därefter presenterades PhD on Track – ett projekt som pågått i tre år och nu avslutades med att webbsidan sjösattes.

Vi fick en presentation av en välgenomtänkt och gedigen sajt med mycket material som kan användas i doktorandundervisningen. Tre moduler 1) Review and Discover 2) Share and Publish 3) Evaluation and Ranking – innehåller det mesta en doktorand bör vara medveten om inom informationssökning och utvärdering.

Utförandet i responsiv design gör det lätt att använda sajten på mobiler, plattor och i datorn. Användarna aktiverades också i form av fokusgrupper, personas och expertevaluering bland annat innan sajten skapades. Man har testat navigation, innehåll och användarvänlighet. Den kommer dessutom att underhållas så att den inte blir inaktuell. Funktionen Ask us kan användas till att påpeka egendomligheter, som bör utvecklas eller förändras. Poängteras bör att detta inte är en kurs utan ett kursmaterial. Det kan fritt användas av den som så önskar.

Man har lagt nivån högt och anser att en thesaurus, systematisk sökning och att materialet presenteras på engelska för självklarheter. Likaså beskrivningar av h-index, impact factor och vetenskapliga sociala medier.

Efter en kort tågresa till Oslo centralstation blev det buss hem i strålande solsken. En väl använd dag.

Två andra, likartade sajter av intresse:
http://startpublicering.nu/
http://guides-formadoct.ueb.eu/

/Jan Magnusson

Framtid Informationshantering Konferenser Undervisning

Överlever högskolan globala nätkurser? (2013-05-22)

 

KTH logo

Föreläsningssalen tar 250 personer och det var väl drygt 200 närvarande. Seminariet inleddes av Peter Gudmundson, rektor på KTH.

Ett bra initiativ. Online learning är i snabb utveckling. Sommarmatte är ett exempel på en online learning-kurs från KTH. I det strategiska dokumentet för KTH – Vision 2027 – säger man att ”det virtuella campus är lika viktigt som det fysiska”. Bland sju övergripande mål finns e-lärande som en självklar del av undervisningen. Onlineinformation kombinerad med undervisning av studenter i sal är det spår KTH kommer att följa.

Stefan Östlund, skolchef KTHs skola för elektro- och systemteknik, välkomnade alla till seminariet. Han kände sig bryskt inkastad i detta nya utbildningssystem och berättade om en student han träffat som studerat vid en bra högskola. På frågan hur det är på campus, svarade studenten – Vet inte. Jag har aldrig varit där! Man kan läsa en hel utbildning utan att besöka ett lärosäte. Det betyder emellertid inte att det blir billigare. Vissa amerikanska universitet tar mer betalt för onlinekurser än för att befinna sig på campus. Detta leder till att de stora universiteten kommer att segra till slut! Men stämmer det verkligen? Östlund tar ett exempel från bryggerinäringen där det vuxit upp en rad välmående mikrobryggerier som komplement till de världsomspännande bryggerijättarna.

Per Ödling, professor vid Lunds Tekniska Högskola talar hotfullt om konsekvenserna för ekonomi och samhälle när det digitala lärandet tar över. Han menar att slutet är nära, vi kan lika gärna gå hem, men att vi alla sitter kvar och lyssnar betyder att vi inte tror på honom. Ny teknik gör att gammal teknik försvinner. På samma sätt kommer onlinekurser att göra klassrumsundervisningen obsolet. Universiteten i Sverige har funnits i mer än 500 år och vi kommer att finnas i 500 år till heter det. Ödling menar att detta är fel – högst 15 år till blir hans svar. Staten gav varvsstöd till varven men det kommer inte att bli några stödpengar till universiteten. Ödling har plockat fram sina barn till podiet – Alma och August. När de skall välja utbildning kommer de att gå efter starka varumärken. De är vana vid marknadstänkande. Svenska universitet har regleringsbrev och fungerar som ett oligopol. När Google, CocaCola och MacDonalds startar universitet kommer de tusen bästa att få jobb inom företaget. Då går det åt fanders för oss andra. På en fråga hur labbar kommer att funka online svarar Ödling att labba i köket fungerar ovanligt långt. EU är en tänkbar plattform, men det stora antalet språk gör det meckigt och trögrörligt.
Powerpoint till Vilka av oss blir kvar, vilka försvinner?

David Black-Schaffer, universitetslektor, Uppsala universitet beskriver hur man skall tillämpa Flipping the Classroom i Sverige. Han tror på den traditionella klassrumsundervisningen i samverkan med de nya onlinepresentationerna. I den traditionella utbildningen lyssnar eleverna på en föreläsare och det blir ytterst lite tid över till frågor och svar. Flipping the classroom innebär att eleverna går igenom ett antal onlinepresentationer innan de kommer till klassrummet. Sedan ställer de frågor och löser problem under klassrumstiden. Det ger en helt annan inlärningspotential. Med interaktiva lektioner på nätet kör man 10 minuter onlinepresentation och sedan ett antal frågor (quizzar) som kontrollerar att studenten förstått. Detta sker hemma. Det svåra med den här undervisningsformen är att hitta rätt slags frågor. Webbmaterialet får heller inte innehålla långa presentationer. 10 minuter är ett maximum. Lärarna kan logga precis hur eleverna använt materialet och får god inblick i vad som är svårt. Kan också se om kursen behöver förbättras i något avseende. Diskussionen, som skapar inlärning och förståelse, kommer sedan i klassrummet.

Sanna Wolk, docent och universitetslektor vid Uppsala universitet drog en presentation av upphovsrätt vid digital utbildning. Oavsett vad man använder för material måste man alltid skaffa samtycke för att använda materialet. Wolk tar ett exempel från tidningsartikeln man skrivit i SvD inför dagens seminarum. Hon har tagit ett foto av artikeln och frågat skribenterna om lov. Den som har tagit fotot har upphovsrätt till detta. Den som har skrivit artikeln har upphovsrätt till artikeln. Det finns också en bildillustration. Den som tagit den illustrerande bilden har upphovsrätt till denna. Wolk har bara upphovsrätt till sitt eget foto av artikeln i tidningen. Man bör alltid ingå ett avtal med upphovsrättsinnehavaren. Upphovsrätten är alltid nationell. Creative commons innebär just ett avtal – och bygger på upphovsrättslagen. Man måste alltid ange källan. Får man använda YouTubeclips?? Självklart inte! Självklart gör man det! Men i en undervisningssituation bör man länka till materialet, inte bädda in det – länkning är okej. Universitet och högskolor anser att de har rätt till inspelade föreläsningar. Det kommer att uppstå tvister om detta. Man tycker och anser helt olika saker.

Dagen avrundades med en paneldiskussion och frågor från publiken. Christer Norström, diskussionsledare, frågade auditoriet hur många som trodde att universiteten skulle leva vidare. En betryggande majoritet, drygt 80 procent, var fast övertygade om detta.

Därmed avslutades en intressant och synnerligen välbesökt dag på KTH.

Jan Magnusson

Bibliotekssamarbete Läsplattor Student Tips Undervisning Verksamhet

Bibliotekssamarbete om Surfplattor – ett KB-projekt

Vi har fått projektmedel från Kungliga biblioteket för att undersöka och utveckla användadet av surfplattor.
Tre bibliotek, Chalmers, Bibliotek- och läranderesurser i Borås och Göteborgs stadsbibliotek, skall samarbeta kring detta.
Projektet hör hemma i området “Metoder för kvalitetsutveckling

 

 

 

Vi kommer att testa surfplattan i utbildningssituationer, som mobil  informationsdisk, vid utbildningstillfällen i sal, som hjälpmedel för den som undervisar, som tips för studenterna att läsa vårt e-boksmaterial, i samarbete med funktionshindrade etc. Olika hjälpmedel har olika pedagogisk funktionalitet. Vi vill undersöka hur surfplattan fungerar i dessa olika sammanhang.

Ni kommer att få läsa mera om projektet här på bloggen och vi kommer också att presentera våra resultat vid t.ex ChALS 2012, NU2012, Mötesplats inför framtiden 2012

Fortsättning följer …
Jan & Annelie

 

Undervisning

Gästföreläsning på Linnéuniversitetet

I veckan var Daniel Forsman och Kristin Olofsson från Chalmers bibliotek och gästföreläste på Linnéuniversitetets B&I utbildning. Temat för föreläsningen var viktiga framtidsfrågor för biblioteken ur ett användarperspektiv.

Daniel inledde med att knyta bibliotekets verksamhet till dess uppdrag och Chalmers övergripande vision om en hållbar utveckling. Det är inte helt oproblematiskt att tala om användaren som en homogen grupp och det är oerhört viktigt att man tittar på olika typer av användare utifrån de idéer och riktlinjer som styr verksamheten. Utifrån dessa kan man bryta ned olika typer av tjänster och service för olika typer av användare.

En stor del av Daniels föreläsning upphöll sig kring hanteringen av informationsresurserna och att hitta hållbara modeller i en ständigt ökande informationsmängd. Men man pratade även om vad de fysiska lokalerna skall användas till och den klassiska konflikten mellan hjälp till självhjälp och utpräglad service.

Efter inledningen fick studenterna testa en idégenereringsmetod för att själva redovisa sina tankar om framtidens bibliotekstjänster. De delades in i grupper och arbetade med att utveckla varandras påståenden och idéer.

Detta blev en lyckad övergång till Kristins presentation om olika metoder för att ta reda på vad de olika användarna vill ha. Men det handlar ju inte bara om att ge användaren allt som de vill ha utan om att finna en balans mellan att erbjuda det som individen önskar och som användargruppen behöver.

Vi är tacksamma för att vi fick komma till Linnéuniversitetet, träffa deras studenter och dela med oss av våra tankar och erfarenheter.

/Daniel

Konferenser Sociala medier Tips Undervisning

Hur gör man en bra presentation?


Hans Rosling vet hur man gör en bra presentation.

Jag har varit och lyssnat på David Phillips, inspirerande föreläsare och utbildare inom presentationsteknik som jag vet att många redan har haft nöjet att se och höra. Allt och mer därtill finns att läsa på hans sajt Presentationsteknik, men jag vill ändå göra en liten sammanfattning för den som kanske inte känner till honom ännu. Hans sajt är för övrigt ett jättebra exempel på hur man kan utnyttja tjänster som You Tube, Skype, Facebook osv.

Föreläsningen som jag och andra chalmersanställda var på, började med att David Phillips hälsar var och en välkommen. Han pratar lite med flera av oss. Jag känner mig välkommen och förväntansfullt positivt inställd till honom och det han ska säga.

David Phillips tips kan sammanfattas i:

  • Skala ned
  • Förenkla
  • Inspirera
  • Skapa kontakt
  • Få dem att vilja ha powerpointen (eller vad man nu använder)

Men det där vet man ju egentligen redan. Så hur gör man?

En bra PowerPoint

  • Ha tre budskap. Inte fler.
  • Fundera på vad du behöver förstärka och förtydliga.
  • Vad vill du att publiken ska ta med sig från presentationen?
  • Vilka tekniker/metoder passar att använda i det här sammanhanget? Ppt, bikupa, svarta tavlan, whiteboard… Inse också varför du ska använda det, så det finns en funktion.
  • Ha ett (1) budskap per slide.
  • Prata inte samtidigt som du visar hela meningar på sliden. Lägg löptexten i anteckningsfältet istället. Använd hellre rubriker än meningar på sliden.
  • Ha max sex objekt på en slide. Fem är bättre.
  • Använd gärna bilder som kan symbolisera ord.
  • Använd bilder, filmer, skämt och historier för att göra det roligare.
  • Strunta i de illustrationer som finns i Office-paketet. Hitta egna som ger något i stället.
  • Skriv ord på de saker som bilderna illustrerar. Hjärnan kopplar ihop bild och text.
  • Animera textraderna/bilderna på sliden så att du kan klicka fram en i taget, om det finns en funktion med att göra så.
  • Jobba med visuella kontraster, t ex så att det objekt du pratar om framträder och de andra objekten är släckta eller suddiga. Då styr du publikens ögon.
  • Ha få objekt på varje slide.
  • Svart bakgrund är mer funktionell än vit, tycker David. Snyggare när man står framför duken också.
  • Begränsa till 10-25 minuter. Om du vill hålla på längre: lägg in någon form av stimulans så att publiken piggnar till.

Före framträdandet

  • Har du ett starkt intresse för det du ska prata om? Om du har en passion för ämnet så kommer det att lysa igenom och vara förtroendeskapande. Om inte, så kan du försöka intala dig själv att du ska presentera något viktigt. Eller låna en annans engagerade inställning. Någon som du har som förebild, t ex Hans Rosling (ovan).

Under framträdandet

  • Försök att förmedla en känsla, både i innehållet och i din framställning. Visa engagemang! Om du inte är superengagerad så kan du prova att spela lite teater. Använd bilder, filmer, skämt och historier för att göra det roligare. Det är en konst att kunna presentera något tråkigt spännande och engagerat!
  • Börja alltid med en svart slide. Då kan du säga introt och sen köra igång.
  • Glöm inte att det är du och inte powerpointen som är presentationen. Ställ dig framför duken så att du syns ordentligt. Tag plats! Och titta inte på duken för guds skull.
  • Ha ögonkontakt med publiken. Om du inte har det kan det lätt ge signaler på rädsla och ointresse från din sida. Sväva inte iväg med blicken.
  • Se till att du har en fjärrkontroll (en bra) till datorn. Då blir du fri och kan kommunicera med din kropp. Använd aldrig pekaren, utan peka med handen istället. Eller med en pekpinne.
  • Försök ha ett öppet kroppsspråk. Hur hanterar du din kropp i hotfulla, pressade, generande situationer? Du vet säkert redan att man själv kan förändra hur man upplever en situation genom att förändra sitt kroppsspråk.
  • Släck ppt-en ibland, när du vill ha publikens uppmärksamhet. Kortkommandot för det är B (tryck B igen och den kör igång från där du var).

Minne

Det finns några saker och faktorer som gör att vi minns det som sagt bättre. Tag fasta på dem när du syr ihop din presentation.

  • Vi minns det som sägs tidigt i en presentation.
  • Upprepning.
  • Avvikande information.
  • Laddade ord, såna som skapar känslor.
  • Associationer.

Omvända en negativ grupp

Jag har haft rätt många föredrag och kurser de senaste 8 åren, och en sak som fascinerat mig lite är hur olika grupper kan vara. Oftast är det en positiv stämning i gruppen, men ibland händer det att det är trögt och aggressivt redan från början. Varför är det så och vad kan jag göra åt det? Kanske är en enda negativ person dominerande och sätter ribban för hela gruppen? Man hoppas ju att det inte är så… David Phillips har några knep:

  • Behåll ditt öppna kroppsspråk. Backa inte. Glöm inte att du påverkas av ditt eget sätt att förhålla kroppen. Om du t ex blir “angripen” ska du inte krypa ihop eller lägga armarna i kors över bröstet.
  • Om det är negativa vibbar: matcha budskapet med ditt kroppsspråk genom att möta dem på samma sätt, där de är. Lyft dem sen till den nivå du är på, eller vill vara på, genom att stegvis signalera ett öppnare kroppsspråk.
  • Ställ frågor till en trög grupp. Låt dem prata av sig (“Vad tycker du?”). Beröm dem. Efter 7-8 minuter har du dem på din nivå :)

Undrar om det skulle funka att använda filmdramaturgi som förebild för en presentation? Skräckfilm? Drama? Komedi?

Föreläsningarna Death by Powerpoint med David Phillips

Death by Powerpoint del 1
Death by Powerpoint del 2

/Linnéa

Sociala medier Statistik Undervisning Verksamhet

Mitt första år på Chalmers bibliotek

För snart nio månader sedan flyttade jag från Stadsbiblioteket Göteborg till Chalmers bibliotek. Även om mycket är likadant på folkbibliotek och universitetsbibliotek så har det varit en ganska stor omställning. En intressant, lärorik och rolig omställning.

Det här är mina höjdpunkter so far.

Attityd

Jag gillar företagsklimatet här. Ledningen har en tillåtande attityd och uppmuntrar att man prövar sig fram. Det är okej att göra misstag, vilket egentligen är nödvändigt om man ska pröva saker, och något som jag gillar starkt. All personal har fått smartphones och bärbara datorer eftersom ledningen anser att det höjer IT-kompetensen och uppmuntrar till experimenterande. Saken blir inte sämre av att jag får jobba med ett gäng som är otroligt duktiga!

Nytt intranät

Ganska omgående började vi jobba med förberedelserna för att bygga ett nytt intranät i SharePoint2010. En ny webbgrupp bildades som utökas vid behov med andra kompetenser. Till en början handlade det om att ta reda på hur det gamla intranätet användes och vad personalen ville ha i det nya. Önskemål och behov från intervjuer sorterades och grupperades för att sedan formuleras om som “user stories” enligt SCRUM-metoden.

Läs tidigare inlägg om intranätsbygget och SCRUM här. Henrik Karlsson och jag hade en presentation för SFIS i maj 2011 om SharePoint och SCRUM. Här är powerpointen.

Det har varit en lång väg och det är en bit kvar innan målgång, men vi planerar att släppa en testversion under sommaren för några testpilotgrupper.  Webbgruppen och IT-utvecklarna har jobbat agilt tillsammans enligt SCRUM sedan januari.

Några saker som jag tror blir bra på nya intranätet:

  • Alla dokument som rör arbetet i informationsdisken läggs i en wiki. Informationen blir sökbar och snabbt tillgängligt. Och alla kan redigera.
  • Alla dokument samlas på ett ställe. Idag används flera olika areor.
  • Personalen får en digital arbetsplats där man även kan ha en dialog.
  • Bibliotekets kanaler i sociala medier flödas in på startsidan och på informationsdisksidan. Det gör att personalen kan ha bra koll på vad vi har skriver just nu på Twitter, Facebook, bloggen etc.
  • SharePoint har en bra dokumenthantering och funktionalistet som påminner lite om Google Docs. Bl a finns versionshantering, vilket gör att man kan se hur ett dokument har ändrats.

Sociala medier

Bibliotekets stämpel i Gowalla. Du får den när du checkar in här.

Sedan vintern 2010/11 jobbar biblioteket i några kanaler:

  • Facebook – vi skriver om saker som händer på biblioteket och tipsar om intressanta artiklar och filmklipp om naturvetenskapliga ämnen.
  • Twitter – vi använder hashtagen #eres för att informera om driftinformation för e-tidskrifter, databaser och e-böcker. #eres flödas in i en sökwidget på några relevanta webbsidor. Alla blogginlägg puffas också ut på Twitter. Samt lite annat blandat.
  • YouTube – en blandning av högt och lågt: från filmad uppackning av personalens iPads till mobilkamerafilm som instruerar studenter i kopiering på biblioteket. Vi har en skrytfilm också. Det är förresten fler som har tittat på kopieringsfilmen än på skrytfilmen. Till hösten har vi förhoppningsvis fler filmer.
  • Flickr – bilder från konferenser, studieresor, biblioteket och campus.
  • Gowalla, Facebook Places, Google Places – vi jobbar med geotagging och har claimat (registrerat) platsen Chalmers bibliotek samt lagt in informationstext och länkar i dessa tjänster. Nyligen köpte vi en Gowalla-stämpel. När någon checkar in med mobilen på biblioteket får de vår fina stämpel i sitt “pass” och kan läsa vad som finns här. Vi följer vilka kommentarer och bilder besökarna lämnar efter sig och kommer att jobba mer med texter som visas för de som checkar in.
  • Spotify – mest populär är listan med Chalmerscortégens bygglåtar genom tiderna. Lite stolta är vi annars över Postpunklistan för den kräsna studenten.

Experimenterandet i sociala medier har lett till att Chalmers informationsavdelning har blivit intresserade av vad vi gör, och vi har nu ett samarbetsprojekt där biblioteket testar saker som de kan dra lärdom av. Riktigt bra för oss!

Inför kanalstarten i höstas skrev vi ihop policy och riktlinjer för vad vi skulle göra, varför och hur. Följande dokument kommer att revideras till hösten då vi varit igång i ca ett år. Det är en hel del som behöver ses över och justeras, men så här såg de ut vid starten:

Chalmers bibliotek i sociala medier

Policy och mål för sociala medier

Praktisk juridisk handledning sociala medier

Mätning av sociala medier

Vi försöker hålla mätningen relativt enkel. Så här går det för oss än så länge:

Statistik sociala medier Chalmers

Liten kurs

http://litenkurs.wordpress.com

Under vintern 10-11 har jag och Martina Ramstedt kört en Liten kurs i sociala medier för all personal på biblioteket. Den var frivillig men ledningen uppmuntrade rejält till deltagande.  Jag tycker att den har varit lyckad, och det tyckte även deltagarna i utvärderingen efteråt. Bäst var att den var opretentiös och helt anpassad till vad de som kom på öppna workshops ville lära sig. Vi använde mobilen (HTC) mycket, vilket uppskattades mycket. Vi försökte verkligen hitta ett lekfullt anslag i undervisningen. Det blir roligare så och jag tror man lär sig bättre.

App

Chalmers har ännu ingen app men det kanske kommer en snart. Tills dess har vi gjort en enkel mobil app, som egentligen är en webbsida som laddas upp, i Widgetbox. Vi betalar $25 i månaden för tjänsten som i korthet innebär att man lägger in rss-flöden, länkar till sociala medie-kanaler, egen kod, m.m. Appen kan användas på iPhone, iPad och Android och har fungerat hyfsat bra.

Bibliotekets app innehåller:

  • Sökfunktioner: bibliotekskatalogen, supersöktjänsten Summon, Libris
  • Nya publikationer från CPL, Chalmers Publication Library (avhandlingar, artiklar, rapporter)
  • Biblioteket på Facebook, Twitter, vår blogg
    Bibliotekets favoriter på YouTube
    Karta
    Podcast från Nature och Vetenskapsradion
    Nya böcker
  • Nya titlar på DOAJ
  • Forskarbloggar från Chalmers
  • Chalmers Alumniblogg

De första månaderna hade den 200-300 besök i veckan, men sen slutet av mars har det inte varit mer än runt 50. Vi marknadsför den på webbplatsen och med en affisch med QR-kod. Till höstterminsstarten kommer campusområdet att tapetseras med affischen.

Webbplats

Det blev väl rätt många saker det här? Vad ska vi göra efter sommaren då? Jo då är det dags att skapa en helt ny webbplats för biblioteket. Och så ska vi göra ett nytt gränssnitt för hur våra elektroniska resurser söks och presenteras på webbplatsen. Under senvåren har webbgruppen gjort ett förberedande arbete för e-resurserna. “Det finns alltid nåt att göra” ;-)

/Linnéa