University of Illinois at Chicago Library visit

Chicago, 13 och 14 oktober, 2014

Efter en trevlig helg med familj och vänner i Rock Island körde jag åter den raka vägen (I-88) tvärs över prärien till Chicago för att besöka University of Illinois at Chicago (UIC).

Min kontakt på UIC, Anne Armstrong, mötte upp som avtalat med tre kollegor och efter lunch på en italiensk restaurang, gick vi åter till IDEA Commons i biblioteket där jag skulle observera två Information Literacy klasser för 1:a års studenter. Efter att ha observerat fyra olika kurser de två dagar jag var där kan jag konstatera att skillnaden mellan innehållet i våra introduktioner och de på UIC inte är så stor, men upplägget och den fysiska miljön är olik vår.

Klassrummet de jobbar i är en datasal och varje student har tillgång till en dator så det är klart redan från början att det är en interaktiv workshop. En annan nämnvärd skillnad är att läraren för kursen är närvarande och deltar aktivt när studenterna söker och/eller har andra frågor. Att lärararna är närvararande är relativt nytt och enligt Anne en klar förbättring från tidigare modell som mer liknar vår. Mitt intryck var att workshopupplägget fungerade bra och att läraren var närvarande och delaktig var verkligen en bonus. En lärare inledde workshoppen med en kortare Yoga övning!

Anne och utbildningsteamet håller just på att göra en utvärdering (Assessment) av vad studenterna får ut av biblioteksintroduktionen och har i det syftet skapat libguides för introduktionskurserna de jobba med exempel: http://researchguides.uic.edu/content.php?pid=514641&sid=5157742

Det har använt sig av Google Forms för att samla in information. Och under Keywords och i Research Journals flikarna ligger obligatoriska frågor som studenterna svarar på under terminens gång. I slutet av terminen kommer svaren att analyseras och förhoppningen är att få en inblick i hur studenterna arbetar med information och hur biblioteket kan förbättra och förändra sin undervisning.

Många studenter (helt beroende på program och studieinriktning) kommer tillbaks till biblioket för en mer ingående och ämnesspecifik workshop i samband med ett större research projekt (inte nödvändigtvis senior thesis/kandidatarbete). Bibliotekets personal ger också Graduate students (både MA och Ph.d) ämnesrelaterade workshops utifrån behov.

Andra spännande intryck UIC: Biblioteket har öppet dygnet runt måndag till fredag och stänger vid midnatt på helgerna. IDEA Commons är en stor öppen arbetsyta och där finns både referensdisken och en IT disk. Möblerna är enkla och flexibla och alla väggar pryds med stora whiteboards. En mycket aktiv och “buzzing” lärandemiljö. Efter ett par givande dagar på UIC går resan vidare nordvest till Madison, Wisconsin. Foton kommer i senare inlägg.

 

“It makes learning fun”

MOOCs på universitet

EdXdator

En MOOC kan påverka samhället och människors liv. Den kan också få till följd att metadata från studenter används på ett negativt sätt av kommersiella aktörer. Chalmers biblioteks konferens MOOCs och de svenska universiteten handlade i år om olika aspekter av de internationella online-kurserna MOOCs (Massive Open Online Courses) och högskolans roll.

Chalmers ska producera några MOOCs under tre år. Produktionen är redan igång och under 2015 kommer de två första kurserna att finnas på plattformen EdX: Graphene Science and Technology och Sustainability in Everyday Life.

Det finns flera orsaker till att göra MOOCs. De stärker lärosätets status och samverkan med samhället, utvecklar den högre utbildningen och stärker internationalisering och öppenhet. Att den pedagogiska utvecklingen påverkas kunde flera av konferensens talare intyga. Anne Berman från Karolinska Institutet poängterade hur mycket roligare inlärning har blivit med MOOCs. Som lärare tycker hon dessutom att det är både roligt och utvecklande att arbeta med de pedagogiska variationer som finns i kursplattformen. På Delft University of Technology provar man nya pedagogiska idéer i varje kurs, som att ha filmade labbövningar utomhus och i flygplan, eller som The Sofa Session där professorn reflekterar över kursveckan hemma i soffan.

Lars Haikola analyserar på uppdrag av Regeringen möjligheter och eventuella hinder med nätbaserad utbildning i den svenska högskolan. Han talade på konferensen om hur han ser på MOOCs på svenska lärosäten. Att ha kvalitet är viktigt. Haikolas lösning är att införa examination eftersom det garanterar kvalitet. Av den anledningen är det högskolan som bör ta ansvaret för produktion av MOOCs i Sverige. Det är högskolan som har monopol på examen och examensmål, något som vi bör utnyttja. Å andra sidan är det marknaden som styr, så om företagen anser att examen blir mindre intressant än andra faktorer vid anställning så faller den tanken.

Även Ebba Ossiannilsson från Lunds universitet tog upp kvalitetsfrågan. Pedagogik, kvalitet och etik diskuteras i dag mycket lite i Sverige när det gäller MOOCs. Förhoppningsvis är det något som MOOC-producerande svenska högskolor kommer att samarbeta kring.

Det finns idag inte någon bärande finansieringsprincip för MOOCs i Sverige, men även det kommer att utredas av Lars Haikola. Eftersom det idag inte finns någon antagning till MOOCs så finns det i juridisk mening inte heller några studenter. De juridiska problemen skulle även de lösas om MOOCs gjordes till den svenska högskolans ansvar.

Haikola anser inte att MOOCs är en konkurrent till den svenska högskolan. Det är inte heller en hype utan är här för att stanna och bli ett komplement till campusutbildning.

De etiska aspekterna togs upp av Paul-Olivier Dehaye från University of Zürich. Han ville göra oss medvetna om det faktum att kommersiella MOOC-plattformar som Coursera säljer sin metadata om det studenterna gör till företag. Å andra sidan kan en MOOC som ligger i rätta händer förändra människors liv. Willem van Valkenburg hade ett fint exempel från Delft, där en MOOC i Solar Energy gjort att en student i en indisk by kunde bygga ett solpanelsystem som gav hela byn elektricitet.

/Linnéa

Willem van Valkenburg – keynote speaker at ChALS 2014

Willem van Valkenburg

Willem van Valkenburg

Chalmers Library runs an annual conference. This years topic is about MOOCs (Massive Open Online Courses), and Willem van Valkenburg from Delft University of Technology, The Netherlands, is keynote speaker. He is the manager for production and delivery of TU Delft Extension School. Willem also manages a blog about e-learning.

– What is the most important thing about MOOCs?

The universities have focused on research for a long time. MOOCs bring back education as the main point. MOOCs also innovate the classroom education.

Welcome to listen to Willem and all the other speakers tomorrow at Chalmersska huset, Göteborg!

Conference program

Conference program

/Linnéa

Whiteboard Animation

Efter att ha gjort en film med whiteboard-animationer, till ett moment i en distanskurs som jag läser, var det en del som var intresserade av hur jag hade gått tillväga när jag skapade den. Vad kan då vara bättre än att teckna ned processen med ett litet blogginlägg.

Filmen som jag gjorde kan ses här http://youtu.be/9Pa_Y_XiBzg och jag producerade den till kursen Människa, samhälle och digitala medier: kunskaper och kompetenser i förändring inom ramen för programmet Lärande, kommunikation och informationsteknologi på Göteborgs Universitet.

Grundidéen för en whiteboard-animation är helt enkelt att måla på en whiteboard, spela in det med en videokamera och sedan spela upp det snabbspolat. Då alla kanske inte har tillgång till whiteboard, videkoamera, inte vill att ens hand skall synas i filmen eller bara tycker upplägget känns allmänt krångligt så kan man också göra processen helt digitalt. Man målar då i valfritt ritprogram och spelar in det med ett annat program som kan spela in det som händer på skärmen.

Jag själv valde att måla i Gimp och att spela in med Krut. Utöver detta spelade jag in talet med QuickTime och redigerade den slutliga filmen med iMovie då jag för tillfället satt på Mac OS X, båda kommer så vitt jag vet som standard med Mac OS X.

Då jag ej kände att min skicklighet för att måla med en vanlig datormus var tillräcklig så valde jag att istället måla med en Wacom ritplatta, den fungerar i princip som en jättelik touchpad med en penna till.

wacom

Min process följer här nedan

  1. Skriv ett manus för vad som skall talas och vad som skall ritas.
  2. Ställ in i Krut vilket område på skärmen som skall spelas in.
  3. Välj ut ett kort stycke ur manus.
  4. Spela in talet till stycket och spara undan filen.
  5. Starta inspelning med krut, måla det som skall målas och spara undan filen.
  6. Importera ljud- och videofilen in i iMovie och placera klippen där de skall vara i filmen. Snabba upp det importerade videoklippet till önskad snabbhet så att det passar bra med längden på ljudfilen och hastigheten på övriga klipp.
  7. Upprepa punkt 3-6 för alla stycken som skall vara med i filmen.

I Krut finns en möjlighet för att inte spela in musen och i Gimp finns också en inställning för att dölja den lilla ring som i vanliga fall syns där man målar utöver själva muspekaren. Gör man detta får man bilder som målas upp från ingenstans, vilket jag tycker ser ganska häftigt ut.

iMovie-project

Hoppas att detta kan hjälpa någon.

Lars Andersson

SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

DSC03305

Seminariedagen hölls i Arbetets museum i Norrköping och varade en dag. Först ut var Cormac McGrath, pedagogisk utvecklare för lärarkurser på Karolinska Institutet. Karolinska har kommit med i utbildningskonsortiet edX som startades av Harvard och MIT i ett försök att skapa en plattform för nätbaserade kurser, som studenter över hela världen kan ta del av. Det började för mindre än två år sedan. För att få igång skapandet av Online Courses på Karolinska kreerades en tävling om vilka som kunde göra de bästa kurserna på nätet. Vilka som helst kunde anmäla sig till skapandet av en kurs, sedan valde en grupp ut fyra bra förslag, som fick utveckla sina kurser under en viss tid. Problem uppstår med denna typ av kurser när man vill ha kunskapskontroll i form av skrivtentor och andra kontrollerade prov påpekade McGrath.

Man kan också fundera på vilket språk kurserna skall vara på. Alla skall kunna läsa kurser på engelska, men ibland kan man fråga sig om det är nödvändigt. McGrath hade på skämt skapat ett uttryck – SOOCs som syftade på Swedish Open Online Courses.

Var hittar man öppna lärresurser?

Det var flera som gav exempel på webbplatser där material stod att finna. Åsa Forsberg, bibliotekarie vid Lunds UB, Avdelningen för Forsknings- och Studieservice, presenterade bibliotekets roll för öppna lärresurser. Hon pekade på ett antal olika webbplatser där man kan finna fria sådana –  www.digiref.se är ett sådant ställe. Dela är ett annat -> www.shareanduse.ning.com/group/OERprojekt. I Lund har man skapat en libguide för OER – http://libguides.lub.lu.se/OER. Mats Brenner från Högskolan i Gävle har arbetat med ett Learning Center på Biblioteket sedan 1990. Han presenterade ännu fler verktyg: www.forskning.se, som driver www.infact.se  – hämtsidan för Infact – ”dela kunskapen genom bubblor”, som är ett open source-verktyg. Man kan likna det vid en mind map. ANVC – The Alliance for Networking Visual Culture producerar Scalar http://scalar.usc.edu/updates liksom OpenSNH – Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning – har olika verktyg på sina platser. www.opensnh.se. Alastair Creelman påpekade också att lärarna vid gymnasieskolorna använder betydligt fler digitala hjälpmedel än universitetslärare av olika kategorier. Ett exempel på en bra kursplats är Norges www.ndla.no.

Hur svårt det kan vara att finna bra OER-verktyg att använda på nätet för en lärare, som är ambitiös, visade David Lawrence i en mycket livfull presentation. Det blev en lång uppvisning i sidor som inget innehåller, felaktiga länkar och stora frågetecken om var man egentligen hamnat. Det borde vara enklare att hitta användbara OER.

Historik

Vi fick också en livfull beskrivning av utvecklingen fram till MOOCs. Alastair Creelman, nestor inom OER och verksam vid Linnéuniversitetet, gick igenom det senaste decenniets utveckling. Vid MIT har man utvecklat OCW – Open Course Ware på ett tidigt stadium och i England har man startat The Open University, båda exempel på fritt tillgängliga kurser. P2PU – Peer to Peer University var en annan undervisningsform som utvecklats innan cMOOC – connectivist MOOC skapades år 2008 fram till 2011, då hela den nuvarande MOOC-utvecklingen exploderade med en kurs som gavs vid Stanford och där 160 000 studenter anmälde sig som deltagare (Introduction to AI). OER, Open Educational Resources skall ha Creative Commons-licens. Detta är en licenstyp som ligger mitt emellan copyrightat material och public domain.

Biblioteken har en viktig roll i att sprida, producera och använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial påpekade Åsa Forsberg. Bibliotekarierna är sökexperter och handledning, undervisning och källkritik tillsammans med lärarna är viktigt. Lund kommer att driva ett projekt, som blir klart om ett år. Som ett kuriosum kan nämnas att Wales har beslutat om en nationell repository för OER!

Wikipedia

Johan Jönsson berättade om wikipedia och Wikimedia foundation. De senare har ett kapital på $50 miljoner. Varje wikipediaversion är självständig, men hänger ändå samman med övriga sidor. Det finns en informell meritokrati som ”redaktion” dvs folk som har som hobby att uppdatera uppslagsverksartiklar. Neutralitet och verifierbarhet är viktiga kärnord för verksamheten. Alla påståenden som är det minsta kontroversiella skall underbyggas med källhänvisning. Wikipedia sysslar inte med ”sanning” och är inte att betrakta som en färdig produkt utan som en pågående process. Ett stort antal artiklar har producerats av en bot – ett program som genererar nya, korta artiklar maskinellt. Ett sådant exempel är Lsjbot, som skall producera artiklar om alla världens levande varelser. Denna bots maskingenererade artiklar har gjort att svenska wikipedia har fått en miljon nya artiklar och seglat upp på fjärde plats bland språkområden med flest artiklar. Johan tyckte inte att man kunde använda wikipediaartiklar i högskoleuppsatser eller kandidatarbeten, däremot kan man använda sig av de länkar som finns i fotnoter och källhänvisningar.

Cormac McGraths presentation finner du här: http://www.slideshare.net/CormacMcGrath ; Intro edX-KIx Norrköping

Alastair Creelmans presentation Öppenhet och lärande: http://www.slideshare.net/alacre

Mats Brenners presentation: http://www.slideshare.net/MatsBrenner/sfis-131023-mbr131021

Åsa Forsbergs presentation; SFIS_OER

Kajsa Gustafsson Åmans presentation: SFIS Teknikdagen III

 

/Jan Magnusson

Överlever högskolan globala nätkurser? (2013-05-22)

KTH-logo

Föreläsningssalen tar 250 personer och det var väl drygt 200 närvarande. Seminariet inleddes av Peter Gudmundson, rektor på KTH.

Ett bra initiativ. Online learning är i snabb utveckling. Sommarmatte är ett exempel på en online learning-kurs från KTH. I det strategiska dokumentet för KTH – Vision 2027 – säger man att ”det virtuella campus är lika viktigt som det fysiska”. Bland sju övergripande mål finns e-lärande som en självklar del av undervisningen. Onlineinformation kombinerad med undervisning av studenter i sal är det spår KTH kommer att följa.

Stefan Östlund, skolchef KTHs skola för elektro- och systemteknik, välkomnade alla till seminariet. Han kände sig bryskt inkastad i detta nya utbildningssystem och berättade om en student han träffat som studerat vid en bra högskola. På frågan hur det är på campus, svarade studenten – Vet inte. Jag har aldrig varit där! Man kan läsa en hel utbildning utan att besöka ett lärosäte. Det betyder emellertid inte att det blir billigare. Vissa amerikanska universitet tar mer betalt för onlinekurser än för att befinna sig på campus. Detta leder till att de stora universiteten kommer att segra till slut! Men stämmer det verkligen? Östlund tar ett exempel från bryggerinäringen där det vuxit upp en rad välmående mikrobryggerier som komplement till de världsomspännande bryggerijättarna.

Per Ödling, professor vid Lunds Tekniska Högskola talar hotfullt om konsekvenserna för ekonomi och samhälle när det digitala lärandet tar över. Han menar att slutet är nära, vi kan lika gärna gå hem, men att vi alla sitter kvar och lyssnar betyder att vi inte tror på honom. Ny teknik gör att gammal teknik försvinner. På samma sätt kommer onlinekurser att göra klassrumsundervisningen obsolet. Universiteten i Sverige har funnits i mer än 500 år och vi kommer att finnas i 500 år till heter det. Ödling menar att detta är fel – högst 15 år till blir hans svar. Staten gav varvsstöd till varven men det kommer inte att bli några stödpengar till universiteten. Ödling har plockat fram sina barn till podiet – Alma och August. När de skall välja utbildning kommer de att gå efter starka varumärken. De är vana vid marknadstänkande. Svenska universitet har regleringsbrev och fungerar som ett oligopol. När Google, CocaCola och MacDonalds startar universitet kommer de tusen bästa att få jobb inom företaget. Då går det åt fanders för oss andra. På en fråga hur labbar kommer att funka online svarar Ödling att labba i köket fungerar ovanligt långt. EU är en tänkbar plattform, men det stora antalet språk gör det meckigt och trögrörligt.
Powerpoint till Vilka av oss blir kvar, vilka försvinner?

David Black-Schaffer, universitetslektor, Uppsala universitet beskriver hur man skall tillämpa Flipping the Classroom i Sverige. Han tror på den traditionella klassrumsundervisningen i samverkan med de nya onlinepresentationerna. I den traditionella utbildningen lyssnar eleverna på en föreläsare och det blir ytterst lite tid över till frågor och svar. Flipping the classroom innebär att eleverna går igenom ett antal onlinepresentationer innan de kommer till klassrummet. Sedan ställer de frågor och löser problem under klassrumstiden. Det ger en helt annan inlärningspotential. Med interaktiva lektioner på nätet kör man 10 minuter onlinepresentation och sedan ett antal frågor (quizzar) som kontrollerar att studenten förstått. Detta sker hemma. Det svåra med den här undervisningsformen är att hitta rätt slags frågor. Webbmaterialet får heller inte innehålla långa presentationer. 10 minuter är ett maximum. Lärarna kan logga precis hur eleverna använt materialet och får god inblick i vad som är svårt. Kan också se om kursen behöver förbättras i något avseende. Diskussionen, som skapar inlärning och förståelse, kommer sedan i klassrummet.

Sanna Wolk, docent och universitetslektor vid Uppsala universitet drog en presentation av upphovsrätt vid digital utbildning. Oavsett vad man använder för material måste man alltid skaffa samtycke för att använda materialet. Wolk tar ett exempel från tidningsartikeln man skrivit i SvD inför dagens seminarum. Hon har tagit ett foto av artikeln och frågat skribenterna om lov. Den som har tagit fotot har upphovsrätt till detta. Den som har skrivit artikeln har upphovsrätt till artikeln. Det finns också en bildillustration. Den som tagit den illustrerande bilden har upphovsrätt till denna. Wolk har bara upphovsrätt till sitt eget foto av artikeln i tidningen. Man bör alltid ingå ett avtal med upphovsrättsinnehavaren. Upphovsrätten är alltid nationell. Creative commons innebär just ett avtal – och bygger på upphovsrättslagen. Man måste alltid ange källan. Får man använda YouTubeclips?? Självklart inte! Självklart gör man det! Men i en undervisningssituation bör man länka till materialet, inte bädda in det – länkning är okej. Universitet och högskolor anser att de har rätt till inspelade föreläsningar. Det kommer att uppstå tvister om detta. Man tycker och anser helt olika saker.

Dagen avrundades med en paneldiskussion och frågor från publiken. Christer Norström, diskussionsledare, frågade auditoriet hur många som trodde att universiteten skulle leva vidare. En betryggande majoritet, drygt 80 procent, var fast övertygade om detta.

Därmed avslutades en intressant och synnerligen välbesökt dag på KTH.

Jan Magnusson

No more posts.