University of Illinois at Chicago Library visit

Chicago, 13 och 14 oktober, 2014

Efter en trevlig helg med familj och vänner i Rock Island körde jag åter den raka vägen (I-88) tvärs över prärien till Chicago för att besöka University of Illinois at Chicago (UIC).

Min kontakt på UIC, Anne Armstrong, mötte upp som avtalat med tre kollegor och efter lunch på en italiensk restaurang, gick vi åter till IDEA Commons i biblioteket där jag skulle observera två Information Literacy klasser för 1:a års studenter. Efter att ha observerat fyra olika kurser de två dagar jag var där kan jag konstatera att skillnaden mellan innehållet i våra introduktioner och de på UIC inte är så stor, men upplägget och den fysiska miljön är olik vår.

Klassrummet de jobbar i är en datasal och varje student har tillgång till en dator så det är klart redan från början att det är en interaktiv workshop. En annan nämnvärd skillnad är att läraren för kursen är närvarande och deltar aktivt när studenterna söker och/eller har andra frågor. Att lärararna är närvararande är relativt nytt och enligt Anne en klar förbättring från tidigare modell som mer liknar vår. Mitt intryck var att workshopupplägget fungerade bra och att läraren var närvarande och delaktig var verkligen en bonus. En lärare inledde workshoppen med en kortare Yoga övning!

Anne och utbildningsteamet håller just på att göra en utvärdering (Assessment) av vad studenterna får ut av biblioteksintroduktionen och har i det syftet skapat libguides för introduktionskurserna de jobba med exempel: http://researchguides.uic.edu/content.php?pid=514641&sid=5157742

Det har använt sig av Google Forms för att samla in information. Och under Keywords och i Research Journals flikarna ligger obligatoriska frågor som studenterna svarar på under terminens gång. I slutet av terminen kommer svaren att analyseras och förhoppningen är att få en inblick i hur studenterna arbetar med information och hur biblioteket kan förbättra och förändra sin undervisning.

Många studenter (helt beroende på program och studieinriktning) kommer tillbaks till biblioket för en mer ingående och ämnesspecifik workshop i samband med ett större research projekt (inte nödvändigtvis senior thesis/kandidatarbete). Bibliotekets personal ger också Graduate students (både MA och Ph.d) ämnesrelaterade workshops utifrån behov.

Andra spännande intryck UIC: Biblioteket har öppet dygnet runt måndag till fredag och stänger vid midnatt på helgerna. IDEA Commons är en stor öppen arbetsyta och där finns både referensdisken och en IT disk. Möblerna är enkla och flexibla och alla väggar pryds med stora whiteboards. En mycket aktiv och “buzzing” lärandemiljö. Efter ett par givande dagar på UIC går resan vidare nordvest till Madison, Wisconsin. Foton kommer i senare inlägg.

 

Whiteboard Animation

Efter att ha gjort en film med whiteboard-animationer, till ett moment i en distanskurs som jag läser, var det en del som var intresserade av hur jag hade gått tillväga när jag skapade den. Vad kan då vara bättre än att teckna ned processen med ett litet blogginlägg.

Filmen som jag gjorde kan ses här http://youtu.be/9Pa_Y_XiBzg och jag producerade den till kursen Människa, samhälle och digitala medier: kunskaper och kompetenser i förändring inom ramen för programmet Lärande, kommunikation och informationsteknologi på Göteborgs Universitet.

Grundidéen för en whiteboard-animation är helt enkelt att måla på en whiteboard, spela in det med en videokamera och sedan spela upp det snabbspolat. Då alla kanske inte har tillgång till whiteboard, videkoamera, inte vill att ens hand skall synas i filmen eller bara tycker upplägget känns allmänt krångligt så kan man också göra processen helt digitalt. Man målar då i valfritt ritprogram och spelar in det med ett annat program som kan spela in det som händer på skärmen.

Jag själv valde att måla i Gimp och att spela in med Krut. Utöver detta spelade jag in talet med QuickTime och redigerade den slutliga filmen med iMovie då jag för tillfället satt på Mac OS X, båda kommer så vitt jag vet som standard med Mac OS X.

Då jag ej kände att min skicklighet för att måla med en vanlig datormus var tillräcklig så valde jag att istället måla med en Wacom ritplatta, den fungerar i princip som en jättelik touchpad med en penna till.

wacom

Min process följer här nedan

  1. Skriv ett manus för vad som skall talas och vad som skall ritas.
  2. Ställ in i Krut vilket område på skärmen som skall spelas in.
  3. Välj ut ett kort stycke ur manus.
  4. Spela in talet till stycket och spara undan filen.
  5. Starta inspelning med krut, måla det som skall målas och spara undan filen.
  6. Importera ljud- och videofilen in i iMovie och placera klippen där de skall vara i filmen. Snabba upp det importerade videoklippet till önskad snabbhet så att det passar bra med längden på ljudfilen och hastigheten på övriga klipp.
  7. Upprepa punkt 3-6 för alla stycken som skall vara med i filmen.

I Krut finns en möjlighet för att inte spela in musen och i Gimp finns också en inställning för att dölja den lilla ring som i vanliga fall syns där man målar utöver själva muspekaren. Gör man detta får man bilder som målas upp från ingenstans, vilket jag tycker ser ganska häftigt ut.

iMovie-project

Hoppas att detta kan hjälpa någon.

Lars Andersson

Vi söker en undervisande bibliotekarie

Chalmers bibliotek är ett forsknings- och högskolebibliotek med inriktning på teknik och naturvetenskap. Vi är cirka 50 anställda fördelade på tre enheter: Huvudbiblioteket, Arkitekturbiblioteket och Lindholmenbiblioteket. Biblioteket har ett tydligt uppdrag som stödjer Chalmers vision – för en hållbar framtid – och Chalmers övergripande mål: utbildning i världsklass, excellent forskning, effektivt nyttiggörande samt utmärkt intern miljö. Vår viktigaste uppgift är att vara en central resurs för informationsförsörjning till Chalmers studenter, forskare, lärare och övrig personal. Bibliotekets verksamhet är progressiv och i ständig utveckling.

Information om avdelningen

I bibliotekets avdelning för vetenskapens kommunikation ingår publiceringsstöd, open access, bibliometri samt bibliotekets verksamheter för undervisning. Den pedagogiska verksamheten utvecklas och samordnas av vårt team för lärandestöd.

Beskrivning av tjänsten
Tjänsten är placerad vid Avdelningen för vetenskapens kommunikation med tyngdpunkt i teamet för lärandestöd. Du deltar i teamets arbete med att utföra undervisning på grundutbildnings- och forkarutbildningsnivå. Du deltar och är initiativtagande i utvecklingsarbetet. I tjänsten ingår även andra förekommande arbetsuppgifter och det finns goda möjligheter till kompetensutveckling.

Kvalifikationer
Du som söker har en helhetssyn på de tjänster som ett forskningsbibliotek erbjuder och förmåga att utveckla det pedagogiska mötet i olika sammanhang. Du är intresserad av villkoren för den vetenskapliga kommunikationen, både vad gäller publiceringsstrategier och informationshantering. Du vill utveckla dina kompetenser i digital teknik och nätbaserade tjänster som stöd för undervisningen. Examen i biblioteks- och informationsvetenskap, eller motsvarande akademisk examen, är ett krav. Högskole- och IKT-pedagogiska fortbildningar är meriterande.

Läs mer och sök!

SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

DSC03305

Seminariedagen hölls i Arbetets museum i Norrköping och varade en dag. Först ut var Cormac McGrath, pedagogisk utvecklare för lärarkurser på Karolinska Institutet. Karolinska har kommit med i utbildningskonsortiet edX som startades av Harvard och MIT i ett försök att skapa en plattform för nätbaserade kurser, som studenter över hela världen kan ta del av. Det började för mindre än två år sedan. För att få igång skapandet av Online Courses på Karolinska kreerades en tävling om vilka som kunde göra de bästa kurserna på nätet. Vilka som helst kunde anmäla sig till skapandet av en kurs, sedan valde en grupp ut fyra bra förslag, som fick utveckla sina kurser under en viss tid. Problem uppstår med denna typ av kurser när man vill ha kunskapskontroll i form av skrivtentor och andra kontrollerade prov påpekade McGrath.

Man kan också fundera på vilket språk kurserna skall vara på. Alla skall kunna läsa kurser på engelska, men ibland kan man fråga sig om det är nödvändigt. McGrath hade på skämt skapat ett uttryck – SOOCs som syftade på Swedish Open Online Courses.

Var hittar man öppna lärresurser?

Det var flera som gav exempel på webbplatser där material stod att finna. Åsa Forsberg, bibliotekarie vid Lunds UB, Avdelningen för Forsknings- och Studieservice, presenterade bibliotekets roll för öppna lärresurser. Hon pekade på ett antal olika webbplatser där man kan finna fria sådana –  www.digiref.se är ett sådant ställe. Dela är ett annat -> www.shareanduse.ning.com/group/OERprojekt. I Lund har man skapat en libguide för OER – http://libguides.lub.lu.se/OER. Mats Brenner från Högskolan i Gävle har arbetat med ett Learning Center på Biblioteket sedan 1990. Han presenterade ännu fler verktyg: www.forskning.se, som driver www.infact.se  – hämtsidan för Infact – ”dela kunskapen genom bubblor”, som är ett open source-verktyg. Man kan likna det vid en mind map. ANVC – The Alliance for Networking Visual Culture producerar Scalar http://scalar.usc.edu/updates liksom OpenSNH – Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning – har olika verktyg på sina platser. www.opensnh.se. Alastair Creelman påpekade också att lärarna vid gymnasieskolorna använder betydligt fler digitala hjälpmedel än universitetslärare av olika kategorier. Ett exempel på en bra kursplats är Norges www.ndla.no.

Hur svårt det kan vara att finna bra OER-verktyg att använda på nätet för en lärare, som är ambitiös, visade David Lawrence i en mycket livfull presentation. Det blev en lång uppvisning i sidor som inget innehåller, felaktiga länkar och stora frågetecken om var man egentligen hamnat. Det borde vara enklare att hitta användbara OER.

Historik

Vi fick också en livfull beskrivning av utvecklingen fram till MOOCs. Alastair Creelman, nestor inom OER och verksam vid Linnéuniversitetet, gick igenom det senaste decenniets utveckling. Vid MIT har man utvecklat OCW – Open Course Ware på ett tidigt stadium och i England har man startat The Open University, båda exempel på fritt tillgängliga kurser. P2PU – Peer to Peer University var en annan undervisningsform som utvecklats innan cMOOC – connectivist MOOC skapades år 2008 fram till 2011, då hela den nuvarande MOOC-utvecklingen exploderade med en kurs som gavs vid Stanford och där 160 000 studenter anmälde sig som deltagare (Introduction to AI). OER, Open Educational Resources skall ha Creative Commons-licens. Detta är en licenstyp som ligger mitt emellan copyrightat material och public domain.

Biblioteken har en viktig roll i att sprida, producera och använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial påpekade Åsa Forsberg. Bibliotekarierna är sökexperter och handledning, undervisning och källkritik tillsammans med lärarna är viktigt. Lund kommer att driva ett projekt, som blir klart om ett år. Som ett kuriosum kan nämnas att Wales har beslutat om en nationell repository för OER!

Wikipedia

Johan Jönsson berättade om wikipedia och Wikimedia foundation. De senare har ett kapital på $50 miljoner. Varje wikipediaversion är självständig, men hänger ändå samman med övriga sidor. Det finns en informell meritokrati som ”redaktion” dvs folk som har som hobby att uppdatera uppslagsverksartiklar. Neutralitet och verifierbarhet är viktiga kärnord för verksamheten. Alla påståenden som är det minsta kontroversiella skall underbyggas med källhänvisning. Wikipedia sysslar inte med ”sanning” och är inte att betrakta som en färdig produkt utan som en pågående process. Ett stort antal artiklar har producerats av en bot – ett program som genererar nya, korta artiklar maskinellt. Ett sådant exempel är Lsjbot, som skall producera artiklar om alla världens levande varelser. Denna bots maskingenererade artiklar har gjort att svenska wikipedia har fått en miljon nya artiklar och seglat upp på fjärde plats bland språkområden med flest artiklar. Johan tyckte inte att man kunde använda wikipediaartiklar i högskoleuppsatser eller kandidatarbeten, däremot kan man använda sig av de länkar som finns i fotnoter och källhänvisningar.

Cormac McGraths presentation finner du här: http://www.slideshare.net/CormacMcGrath ; Intro edX-KIx Norrköping

Alastair Creelmans presentation Öppenhet och lärande: http://www.slideshare.net/alacre

Mats Brenners presentation: http://www.slideshare.net/MatsBrenner/sfis-131023-mbr131021

Åsa Forsbergs presentation; SFIS_OER

Kajsa Gustafsson Åmans presentation: SFIS Teknikdagen III

 

/Jan Magnusson

PhD on Track – en konferense om bibliotekenes veiledning av ph. d. kandidater, Oslo, 2013-05-23

???????????????????????????????
De glada deltagarna i projektet PhD on Track avtackas med en ros när webbsidan framgångsrikt sjösatts!
______________

Konferenslokalen låg i Radisson Blue-hotellet alldeles i anknytning till Gardermoens flygplats. Mest norska bibliotekarier förstås, men även några svenska och danska – Hanna-Kari och jag från Chalmers och någon från GUB. Växjö, Lund och Luleå var också närvarande – 117 personer hade anmält sig. Vi hälsades välkomna av Maria Carme Torras som lett styrgruppen i detta omfattande projekt. Norska Nationalbiblioteket hade bistått med pengar.

Berit Hyllseth beskrev rapporten Akademisk, attraktiv, allsidig – En enhetlig plattform for ph.d.-utdanning ved Universitetet i Oslo. Hon betonade de generella färdigheter (transferable skills) – eller som hon föredrog att kalla det, professionella färdigheter – en disputerad bör besitta. ”Transferable skills are skills learned in one context and useful in other contexts.” Det brittiska ramverket Vitae Researcher Development Framework, presenterades som en föredömlig modell för utveckling av doktorandutbildningen, prövad i sex europeiska länder. Globaliseringen ställer större och fler generella krav på de norska doktoranderna. 13.261 personer har doktorsgrad i Norge i dag. 74% av dem är anställda i offentlig sektor, 26% i privat. Det som oftast efterfrågas av avnämarna är god kommunikativ förmåga. Man bör inrätta fler tvärfackliga team och standardisera doktorandutbildningen. De färdigexaminerade har goda möjligheter att få jobb. Kompetensen uppfattas som relevant både inom och utom akademien.

Enligt Strategi 2020 för Universitet i Oslo skall forskarutbildningen vidareutvecklas, vara internationellt attraktiv och framtidsinriktad. Medicin, matematik och naturvetenskap står för cirka tre fjärdedelar av forskarutbildningen. De flesta är nöjda med den, men den bör knytas till lärosäten med en viss kritisk kvalitet och storlek!

Hyllseths utredning presenterade ett förslag till centrumbildning för forskarutbildningen. Det har gått ett år sedan utredningen blev klar och efter remissomgång lades ett mycket försiktigt reformförslag fram i april 2013.

Curt Rice, professor vid Universitetet i Tromsö, hade en vision för bibliotekarier och bibliotek: ”Libraries and librarians should be resource makers / policy makers – peek into the future to see the changes coming”. Han beskrev också hur Universitetet i Tromsö utarbetat en modell för Article Processing Charges, som kommit att bli en modell för hela Norge. Han övergick sedan till att kritisera impact factors som väsentliga akademiska mätinstrument. Vetenskap mäts med ett instrument som i sig självt inte är vetenskapligt!

För Open Access gäller andra mätinstrument och fria refereegranskningar till fritt tillgängligt material publicerat i anslutning till artiklarna, är viktigt för framtiden. Det är också viktigt att bygga en digital närvaro på internet. En institutionsblogg är definitivt en väg att gå. Sociala medier blir viktigare för utvecklingen av kontakter och impact. Det norska utbildningsministeriet tycker att allt offentligt finansierat material också skall vara allmänt tillgängligt – utom när det konfliktar med den akademiska friheten. Curt Rice blev något ställd inför denna formulering och undrade hur ministeriet tänkte.

Inom vetenskaplig publicering letar tidskrifterna efter ”potential impact” och detta har utvecklats till ett problem. Rice tog ett exempel med könsskillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. Om ett forskningsresultat skulle visa på en eventuell skillnad blir det ”cutting edge”-forskning och publiceras omedelbart eftersom det kan bidra till att stärka tidskriftens renommé. Men att 95% av alla forskningsresultat visar ett negativt resultat, det vill säga hjärnorna är tämligen lika, försvinner då till förmån för uppmärksamheten de fem procent får som publiceras. Uppfattningen om forskningen blir biased.

Rice pekade också på Retraction watch blog, som ett instrument att hålla reda på artiklar som dragits tillbaka från publicering.

Därefter presenterades PhD on Track – ett projekt som pågått i tre år och nu avslutades med att webbsidan sjösattes.

Vi fick en presentation av en välgenomtänkt och gedigen sajt med mycket material som kan användas i doktorandundervisningen. Tre moduler 1) Review and Discover 2) Share and Publish 3) Evaluation and Ranking – innehåller det mesta en doktorand bör vara medveten om inom informationssökning och utvärdering.

Utförandet i responsiv design gör det lätt att använda sajten på mobiler, plattor och i datorn. Användarna aktiverades också i form av fokusgrupper, personas och expertevaluering bland annat innan sajten skapades. Man har testat navigation, innehåll och användarvänlighet. Den kommer dessutom att underhållas så att den inte blir inaktuell. Funktionen Ask us kan användas till att påpeka egendomligheter, som bör utvecklas eller förändras. Poängteras bör att detta inte är en kurs utan ett kursmaterial. Det kan fritt användas av den som så önskar.

Man har lagt nivån högt och anser att en thesaurus, systematisk sökning och att materialet presenteras på engelska för självklarheter. Likaså beskrivningar av h-index, impact factor och vetenskapliga sociala medier.

Efter en kort tågresa till Oslo centralstation blev det buss hem i strålande solsken. En väl använd dag.

Två andra, likartade sajter av intresse:
http://startpublicering.nu/
http://guides-formadoct.ueb.eu/

/Jan Magnusson

Överlever högskolan globala nätkurser? (2013-05-22)

KTH-logo

Föreläsningssalen tar 250 personer och det var väl drygt 200 närvarande. Seminariet inleddes av Peter Gudmundson, rektor på KTH.

Ett bra initiativ. Online learning är i snabb utveckling. Sommarmatte är ett exempel på en online learning-kurs från KTH. I det strategiska dokumentet för KTH – Vision 2027 – säger man att ”det virtuella campus är lika viktigt som det fysiska”. Bland sju övergripande mål finns e-lärande som en självklar del av undervisningen. Onlineinformation kombinerad med undervisning av studenter i sal är det spår KTH kommer att följa.

Stefan Östlund, skolchef KTHs skola för elektro- och systemteknik, välkomnade alla till seminariet. Han kände sig bryskt inkastad i detta nya utbildningssystem och berättade om en student han träffat som studerat vid en bra högskola. På frågan hur det är på campus, svarade studenten – Vet inte. Jag har aldrig varit där! Man kan läsa en hel utbildning utan att besöka ett lärosäte. Det betyder emellertid inte att det blir billigare. Vissa amerikanska universitet tar mer betalt för onlinekurser än för att befinna sig på campus. Detta leder till att de stora universiteten kommer att segra till slut! Men stämmer det verkligen? Östlund tar ett exempel från bryggerinäringen där det vuxit upp en rad välmående mikrobryggerier som komplement till de världsomspännande bryggerijättarna.

Per Ödling, professor vid Lunds Tekniska Högskola talar hotfullt om konsekvenserna för ekonomi och samhälle när det digitala lärandet tar över. Han menar att slutet är nära, vi kan lika gärna gå hem, men att vi alla sitter kvar och lyssnar betyder att vi inte tror på honom. Ny teknik gör att gammal teknik försvinner. På samma sätt kommer onlinekurser att göra klassrumsundervisningen obsolet. Universiteten i Sverige har funnits i mer än 500 år och vi kommer att finnas i 500 år till heter det. Ödling menar att detta är fel – högst 15 år till blir hans svar. Staten gav varvsstöd till varven men det kommer inte att bli några stödpengar till universiteten. Ödling har plockat fram sina barn till podiet – Alma och August. När de skall välja utbildning kommer de att gå efter starka varumärken. De är vana vid marknadstänkande. Svenska universitet har regleringsbrev och fungerar som ett oligopol. När Google, CocaCola och MacDonalds startar universitet kommer de tusen bästa att få jobb inom företaget. Då går det åt fanders för oss andra. På en fråga hur labbar kommer att funka online svarar Ödling att labba i köket fungerar ovanligt långt. EU är en tänkbar plattform, men det stora antalet språk gör det meckigt och trögrörligt.
Powerpoint till Vilka av oss blir kvar, vilka försvinner?

David Black-Schaffer, universitetslektor, Uppsala universitet beskriver hur man skall tillämpa Flipping the Classroom i Sverige. Han tror på den traditionella klassrumsundervisningen i samverkan med de nya onlinepresentationerna. I den traditionella utbildningen lyssnar eleverna på en föreläsare och det blir ytterst lite tid över till frågor och svar. Flipping the classroom innebär att eleverna går igenom ett antal onlinepresentationer innan de kommer till klassrummet. Sedan ställer de frågor och löser problem under klassrumstiden. Det ger en helt annan inlärningspotential. Med interaktiva lektioner på nätet kör man 10 minuter onlinepresentation och sedan ett antal frågor (quizzar) som kontrollerar att studenten förstått. Detta sker hemma. Det svåra med den här undervisningsformen är att hitta rätt slags frågor. Webbmaterialet får heller inte innehålla långa presentationer. 10 minuter är ett maximum. Lärarna kan logga precis hur eleverna använt materialet och får god inblick i vad som är svårt. Kan också se om kursen behöver förbättras i något avseende. Diskussionen, som skapar inlärning och förståelse, kommer sedan i klassrummet.

Sanna Wolk, docent och universitetslektor vid Uppsala universitet drog en presentation av upphovsrätt vid digital utbildning. Oavsett vad man använder för material måste man alltid skaffa samtycke för att använda materialet. Wolk tar ett exempel från tidningsartikeln man skrivit i SvD inför dagens seminarum. Hon har tagit ett foto av artikeln och frågat skribenterna om lov. Den som har tagit fotot har upphovsrätt till detta. Den som har skrivit artikeln har upphovsrätt till artikeln. Det finns också en bildillustration. Den som tagit den illustrerande bilden har upphovsrätt till denna. Wolk har bara upphovsrätt till sitt eget foto av artikeln i tidningen. Man bör alltid ingå ett avtal med upphovsrättsinnehavaren. Upphovsrätten är alltid nationell. Creative commons innebär just ett avtal – och bygger på upphovsrättslagen. Man måste alltid ange källan. Får man använda YouTubeclips?? Självklart inte! Självklart gör man det! Men i en undervisningssituation bör man länka till materialet, inte bädda in det – länkning är okej. Universitet och högskolor anser att de har rätt till inspelade föreläsningar. Det kommer att uppstå tvister om detta. Man tycker och anser helt olika saker.

Dagen avrundades med en paneldiskussion och frågor från publiken. Christer Norström, diskussionsledare, frågade auditoriet hur många som trodde att universiteten skulle leva vidare. En betryggande majoritet, drygt 80 procent, var fast övertygade om detta.

Därmed avslutades en intressant och synnerligen välbesökt dag på KTH.

Jan Magnusson

Bibliotekssamarbete om Surfplattor – ett KB-projekt

Vi har fått projektmedel från Kungliga biblioteket för att undersöka och utveckla användadet av surfplattor.
Tre bibliotek, Chalmers, Bibliotek- och läranderesurser i Borås och Göteborgs stadsbibliotek, skall samarbeta kring detta.
Projektet hör hemma i området “Metoder för kvalitetsutveckling

 

 

 

Vi kommer att testa surfplattan i utbildningssituationer, som mobil  informationsdisk, vid utbildningstillfällen i sal, som hjälpmedel för den som undervisar, som tips för studenterna att läsa vårt e-boksmaterial, i samarbete med funktionshindrade etc. Olika hjälpmedel har olika pedagogisk funktionalitet. Vi vill undersöka hur surfplattan fungerar i dessa olika sammanhang.

Ni kommer att få läsa mera om projektet här på bloggen och vi kommer också att presentera våra resultat vid t.ex ChALS 2012, NU2012, Mötesplats inför framtiden 2012

Fortsättning följer …
Jan & Annelie

 

No more posts.